Historiska frågor om Gbg:s Hamnbana

Jag har börjat rota i utbyggnaden av hamnbanan på Hisingen men det finns frågetecken. Startar på 50-talet. Enligt Järnvägsdata byggde man ut till Älvsborgshamnen 1955. Låter tidigt eftersom första kajen var klar 1966, samtidigt men Skandiahamnen. Låter lite skumt. Det lilla Nynäsraffet byggdes 1956. Det hade i sin tur ett stickspår från banan till Arendal som var klar 1960. Då kommer frågorna. Hade Nynäs spåranslutning redan 1956? Byggde man vidare på detta spår när man fortsatte mot Arendal? Hur lastade man annars ut produkterna från raffet? Eller hade man utlastning via spåret till Älvsborgshamnen? Varför går spåret mot Arendal för sig själv norr om Skandiahamnens och Älvsborgshamnens spårharpor? Nu ligger det en mängd pipelines mellan spåren men de byggdes först när BP/PREEMS raffinaderi byggdes på mitten av 60-talet. När bröts järnvägsanslutningen till Nynäs? :-)

Skriver i både PV och här.

Det första raffet var Koppartrans, som hade en egen bangård, belägen mellan Gamla Torslandavägen och raffet
Därifrån fortsattes sedan spåren västerut.
Koppartrans bildades 1947 och raffet var nog klart 48 eller kanske 49.
Kolla Koppartrans på nätet.
Flamman därifrån lyste upp hela himlen i väster när det var låga moln, och man trodde det var storbrand någonstans.
Läs boken Järnvägar och järnvägare av Örjan Nyström utgiven 1991 på Tre böcker.
ISBN 91 7029 0776
Den innehåller det mesta som kan vara av intresse av alla bangårdar i Gbg + skisser.
Hisingsbangårdarna finns i ett särskilt kapitel.
Boken innehåller dessutom massor av bilder.
Boken kan du nog låna på närmsta bibliotek.
:-) Sune

Det första raffet var Koppartrans, som hade en egen bangård, belägen mellan Gamla Torslandavägen och raffet
Därifrån fortsattes sedan spåren västerut.
Koppartrans bildades 1947 och raffet var nog klart 48 eller kanske 49.
Kolla Koppartrans på nätet.
Flamman därifrån lyste upp hela himlen i väster när det var låga moln, och man trodde det var storbrand någonstans.
Läs boken Järnvägar och järnvägare av Örjan Nyström utgiven 1991 på Tre böcker.
ISBN 91 7029 0776
Den innehåller det mesta som kan vara av intresse av alla bangårdar i Gbg + skisser.
Hisingsbangårdarna finns i ett särskilt kapitel.
Boken innehåller dessutom massor av bilder.
Boken kan du nog låna på närmsta bibliotek.
:-) Sune

Lånade boken igår. :-) Men där står inte svaren på mina frågor tyvärr.

Jag har börjat rota i utbyggnaden av hamnbanan på Hisingen men det finns frågetecken. Startar på 50-talet. Enligt Järnvägsdata byggde man ut till Älvsborgshamnen 1955. Låter tidigt eftersom första kajen var klar 1966, samtidigt men Skandiahamnen. Låter lite skumt. Det lilla Nynäsraffet byggdes 1956. Det hade i sin tur ett stickspår från banan till Arendal som var klar 1960. Då kommer frågorna. Hade Nynäs spåranslutning redan 1956? Byggde man vidare på detta spår när man fortsatte mot Arendal? Hur lastade man annars ut produkterna från raffet? Eller hade man utlastning via spåret till Älvsborgshamnen? Varför går spåret mot Arendal för sig själv norr om Skandiahamnens och Älvsborgshamnens spårharpor? Nu ligger det en mängd pipelines mellan spåren men de byggdes först när BP/PREEMS raffinaderi byggdes på mitten av 60-talet. När bröts järnvägsanslutningen till Nynäs? :-)

Skriver i både PV och här.

Allt är ju ett provisorium, en vidare byggnad allt eftersom det expanderat.

Exackat årtal är svårt att å fram, har försökt länge..

Enligt denna karta
var Rya nådd redan 1938 när oljehanteringen flyttade från Marieholm 30-talet.
Skarvik var ju en naturlig fortsättning i takt med att oljehanteringen ökade , antagligen i gränstrakten 40-50 tal.

Koppartrans drog igång 1953 och då byggdes deras bangård , Hökebangården och rakt ut från den nås Nynäs raffenaderi som fick spår från Hökebangården.

På Eniro Historiska foton Här
Ser man att Nynäs har spår , och sprägningen vid Arendal inte ens påbörjats.
Utfyllnaden av Skandiahamnen har påbörjats.

Arendal blev ju en direkt fortsättning på Nynäspåret.
Arendalsvarvet var ju ett gigantiskt projekt , och hela Arendal tillhörde ju varvet från start.
Det gick ju heltåg mer eller mindre med plåt dit ut.

Skandiahamnen är ett utfyllt område bara hade några spår från start , växlingen skedde på Kville.
Utfyllnaden av hamnen tog 20 år.
Expantionen var intensiv , byggdes ut nästan varje år antagligen.
Skandihamnens bangård idag är ju egentligen två bangårdar, byggda i tur och ordning och längst bort är Älvsborg.
Älvsborgshamnen är ju ett bortspränt berg där massorna användes till dels utfyllnad och dels såldes till Holland , Rosenlundsberget där konferensanläggningen ligger på toppen av det som blev kvar.

M.V.H Anders.k.

Jag har börjat rota i utbyggnaden av hamnbanan på Hisingen men det finns frågetecken. Startar på 50-talet. Enligt Järnvägsdata byggde man ut till Älvsborgshamnen 1955. Låter tidigt eftersom första kajen var klar 1966, samtidigt men Skandiahamnen. Låter lite skumt. Det lilla Nynäsraffet byggdes 1956. Det hade i sin tur ett stickspår från banan till Arendal som var klar 1960. Då kommer frågorna. Hade Nynäs spåranslutning redan 1956? Byggde man vidare på detta spår när man fortsatte mot Arendal? Hur lastade man annars ut produkterna från raffet? Eller hade man utlastning via spåret till Älvsborgshamnen? Varför går spåret mot Arendal för sig själv norr om Skandiahamnens och Älvsborgshamnens spårharpor? Nu ligger det en mängd pipelines mellan spåren men de byggdes först när BP/PREEMS raffinaderi byggdes på mitten av 60-talet. När bröts järnvägsanslutningen till Nynäs? :-)

Skriver i både PV och här.

Allt är ju ett provisorium, en vidare byggnad allt eftersom det expanderat.

Exackat årtal är svårt att å fram, har försökt länge..

Enligt denna karta
var Rya nådd redan 1938 när oljehanteringen flyttade från Marieholm 30-talet.
Skarvik var ju en naturlig fortsättning i takt med att oljehanteringen ökade , antagligen i gränstrakten 40-50 tal.

Koppartrans drog igång 1953 och då byggdes deras bangård , Hökebangården och rakt ut från den nås Nynäs raffenaderi som fick spår från Hökebangården.

På Eniro Historiska foton Här
Ser man att Nynäs har spår , och sprägningen vid Arendal inte ens påbörjats.
Utfyllnaden av Skandiahamnen har påbörjats.

Arendal blev ju en direkt fortsättning på Nynäspåret.
Arendalsvarvet var ju ett gigantiskt projekt , och hela Arendal tillhörde ju varvet från start.
Det gick ju heltåg mer eller mindre med plåt dit ut.

Skandiahamnen är ett utfyllt område bara hade några spår från start , växlingen skedde på Kville.
Utfyllnaden av hamnen tog 20 år.
Expantionen var intensiv , byggdes ut nästan varje år antagligen.
Skandihamnens bangård idag är ju egentligen två bangårdar, byggda i tur och ordning och längst bort är Älvsborg.
Älvsborgshamnen är ju ett bortspränt berg där massorna användes till dels utfyllnad och dels såldes till Holland , Rosenlundsberget där konferensanläggningen ligger på toppen av det som blev kvar.

M.V.H Anders.k.

Tackar mjukast, det klarnade nu med Nynäs. Också med spåret till Älvsborgshamnen, det var en fortsättning av spåret till Nynäs. Sen byggde man vidare mot Arendal. Växeln fanns strax innan korsningen med Oljevägen, där man senare byggde en minimal överlämningsbangård.

Nja.
Älsvborgshamnen var klar i mitten av 70-talet, så vad som menas är byggt 1955 förstår jag inte.
Älvsborgshamnens bangård är ju den nedanför Arken idag, byggd i mitten av 70-talet, finns bild där man håller på att bygga bangården 1975.

Göteborgs hamn Historisk bilder

Spåren ut till Götaverken-Arendal var ju först, invigt 1963.

M.V.H Anders.k.

Nja.
Älsvborgshamnen var klar i mitten av 70-talet, så vad som menas är byggt 1955 förstår jag inte.
Älvsborgshamnens bangård är ju den nedanför Arken idag, byggd i mitten av 70-talet, finns bild där man håller på att bygga bangården 1975.

Göteborgs hamn Historisk bilder

Spåren ut till Götaverken-Arendal var ju först, invigt 1963.

M.V.H Anders.k.

Uppgiften om 1955 finns i Järnvägsdata 1999. Möjligen att man kallade den korta stumpen som fortsätter förbi Nynäs för detta. Även om hamnarna byggdes senare var de säkert planerade långt tidigare. Arendalsvarvet var tydligen påtänkt redan i början av 50-talet.

Jo så kan det ju vara, spåret till Nynäs kallades för Älvsborg.

Först ut i Skandiahamnen tror jag Tor Line var , med sina passagerar/roro fartyg till England och Skottland.
Även Stena LIne hade ju en terminal där för linjen till Kiel.
Dom spåren har jag för mig drogs fram genom Skarvikshamnen sas på baksidan.
Fick spår senare via Skandiahamnen , som dom är dragna idag ungefär till dagens bilterminal (PDI).
Bilterminalen skapades ju inte förän skiftet 80/90-tal.

M.V.H Anders.k.

Jo så kan det ju vara, spåret till Nynäs kallades för Älvsborg.

Först ut i Skandiahamnen tror jag Tor Line var , med sina passagerar/roro fartyg till England och Skottland.
Även Stena LIne hade ju en terminal där för linjen till Kiel.
Dom spåren har jag för mig drogs fram genom Skarvikshamnen sas på baksidan.
Fick spår senare via Skandiahamnen , som dom är dragna idag ungefär till dagens bilterminal (PDI).
Bilterminalen skapades ju inte förän skiftet 80/90-tal.

M.V.H Anders.k.

Jo, Tor Line var tidigt ute. Jag var där och tittade när ett fartyg skulle gå och det var lolo vad gäller bilarna. Man lyfte ombord dem med en kran och ställde nånstans, kommer inte ihåg om det var i något lastrum eller på däck.

Jo så kan det ju vara, spåret till Nynäs kallades för Älvsborg.

Först ut i Skandiahamnen tror jag Tor Line var , med sina passagerar/roro fartyg till England och Skottland.
Även Stena LIne hade ju en terminal där för linjen till Kiel.
Dom spåren har jag för mig drogs fram genom Skarvikshamnen sas på baksidan.
Fick spår senare via Skandiahamnen , som dom är dragna idag ungefär till dagens bilterminal (PDI).
Bilterminalen skapades ju inte förän skiftet 80/90-tal.

M.V.H Anders.k.

Jo, Tor Line var tidigt ute. Jag var där och tittade när ett fartyg skulle gå och det var lolo vad gäller bilarna. Man lyfte ombord dem med en kran och ställde nånstans, kommer inte ihåg om det var i något lastrum eller på däck.

En fråga återstår, när kapades spåret in till Nynäs?

Har för mig jag sett bilder på det på en sida som hette "Gotbilder" , om det känns bekant...

Är inte helt hundra, men spåret revs mitten/slutet av 90-talet.
Vet inte om det fortfarande är så men själva raffenaderiet kördes bara på sommaren när behovet av asfalt var som störst.

M.V.H Anders.k.

Har för mig jag sett bilder på det på en sida som hette "Gotbilder" , om det känns bekant...

Är inte helt hundra, men spåret revs mitten/slutet av 90-talet.
Vet inte om det fortfarande är så men själva raffenaderiet kördes bara på sommaren när behovet av asfalt var som störst.

M.V.H Anders.k.

Vore typiskt om jag har uppgiften på min egna hemsida, måste kolla. :-)

Har för mig jag sett bilder på det på en sida som hette "Gotbilder" , om det känns bekant...

Är inte helt hundra, men spåret revs mitten/slutet av 90-talet.
Vet inte om det fortfarande är så men själva raffenaderiet kördes bara på sommaren när behovet av asfalt var som störst.

M.V.H Anders.k.

Vore typiskt om jag har uppgiften på min egna hemsida, måste kolla. :-)

Nej, jag började med gotbilderna 2002 så då borde spåret varit borta.

Här tror jag växeln rök.

Var ju tvungen att kolla själv på sidan .

Gotbilder

M.V.H Anders.k.

Här tror jag växeln rök.

Var ju tvungen att kolla själv på sidan .

Gotbilder

M.V.H Anders.k.

Nej, förbindelsen var redan bruten då. Möjligen fanns själva växeln kvar men jag tror inte det. Däremot försvann den lilla överlämnngsbangården vid spårupprustningen. Detta var 2002.

Jo, Tor Line var tidigt ute. Jag var där och tittade när ett fartyg skulle gå och det var lolo vad gäller bilarna. Man lyfte ombord dem med en kran och ställde nånstans, kommer inte ihåg om det var i något lastrum eller på däck.

Jag tog bilen till England ett par gånger med Torline. Det var visserligen på 80 talet,och således långt senare än vad vi kanske här rör oss om, men då körde jag ombord i vanlig ordning via ramp till bildäck.
:-) Sune

Jo, Tor Line var tidigt ute. Jag var där och tittade när ett fartyg skulle gå och det var lolo vad gäller bilarna. Man lyfte ombord dem med en kran och ställde nånstans, kommer inte ihåg om det var i något lastrum eller på däck.

Jag tog bilen till England ett par gånger med Torline. Det var visserligen på 80 talet,och således långt senare än vad vi kanske här rör oss om, men då körde jag ombord i vanlig ordning via ramp till bildäck.
:-) Sune

Jo, jag pratar om slutet av 60-talet. :-)

Tor Line ägdes av skeppsredare Gunnar Källström i Stockholm vars son var klasskamrat i Hedvig Eleonora skola 1961-68.

Jag undrar om inte Tor Anglia och systerfartyget Tor Hollandia som gick på traden 1966/67 till 1975 hade normala bildäck. Tor Anglia hade bogvisir som dock svetsades fast redan 1967 efter att hon varit nära att tappa det i en decemberstorm 1966. Möjligen levererades Tor Hollandia utan bogvisir då det levererades 1967 eller så gjorde det bättre på henne. Kan en annorlunda ilastning bero på dessa problem möjligen eller var det fullt på bildäck och övertaliga bilar lastade som däckslast?
Jag åkte med Tor Hollandia i skepnad av Ariadne från Pireus till Heraklion under grekiska påsken 1984. Det kändes litet märkligt med skyltar på svenska, holländska, engelska samt senare ditsatta sådana på grekiska. Alla gamla skyltar var alltså kvar. Tillkommet var en hård klassindelning 1-3 med grindar och vakter för att hindra 3kl-resenärer att beblanda sig med de finare resenärerna.
Hon höggs upp i Turkiet 2010 och systerfartyget Tor Anglia höggs även hon upp i Turkiet men 2015 efter att de sista åren fungerat som hotellfartyg för kinesiska arbetare.

Jag frågade på Landgången och det var tydligen inte ovanligt med bilar som däckslast när bildäcket var fullt. Men nu tror jag att vi lämnat spåret för mycket.

Jo, Tor Line var tidigt ute. Jag var där och tittade när ett fartyg skulle gå och det var lolo vad gäller bilarna. Man lyfte ombord dem med en kran och ställde nånstans, kommer inte ihåg om det var i något lastrum eller på däck.

Jag tog bilen till England ett par gånger med Torline. Det var visserligen på 80 talet,och således långt senare än vad vi kanske här rör oss om, men då körde jag ombord i vanlig ordning via ramp till bildäck.
:-) Sune

Jag åkte ett par gånger med min bil till England och en gång till Amsterdam, Holland, de här åren med Tor Line/DFDS Tor Line från Göteborg. Och det var de nya och stora båtarna Tor Britannia respektive Tor Scandinavia med ombordkörning via ramp alla gångerna. De här färjorna hade inget utrymme för att ha bilar som däcklast. Däremot hade väl DFDS mindre båtar på linjen Esbjerg på Jylland, Danmark, till Harwich respektive Newcastle i England under 70-talet vilka kunde lasta bilar ombord med kran om inte minnet spelar några spratt. ðŸ˜

Jo, Tor Line var tidigt ute. Jag var där och tittade när ett fartyg skulle gå och det var lolo vad gäller bilarna. Man lyfte ombord dem med en kran och ställde nånstans, kommer inte ihåg om det var i något lastrum eller på däck.

Nu är vi rätt långt från huvudämnet för det här forumet, men det du såg måste ha varit en av Tor Lines lastfartyg. Är det i slutet på 1960 talet var det antingen Tor Mercia eller Tor Scandia; de var de första roro lastfartygen som Tor Line ägde och hade ingen ramp upp till väderdäcket, så laster där uppe (oftast container) fick lyftas ombord. De senare roro lastfartygen som Tor Line ägde hade antingen hiss eller ramp till väderdäck. Ingen av Tors Lines passagerarfartyg (Tor Anglia, Tor Hollandia, Tor Britannia eller Tor Scandinavia) hade någon plats på däck för laster. (Skriver Richard, som rest med alla dessa passagerarfartyg och vars far reste på Tor Anglias första och sista resor för Tor Line.)

Jo, Tor Line var tidigt ute. Jag var där och tittade när ett fartyg skulle gå och det var lolo vad gäller bilarna. Man lyfte ombord dem med en kran och ställde nånstans, kommer inte ihåg om det var i något lastrum eller på däck.

Nu är vi rätt långt från huvudämnet för det här forumet, men det du såg måste ha varit en av Tor Lines lastfartyg. Är det i slutet på 1960 talet var det antingen Tor Mercia eller Tor Scandia; de var de första roro lastfartygen som Tor Line ägde och hade ingen ramp upp till väderdäcket, så laster där uppe (oftast container) fick lyftas ombord. De senare roro lastfartygen som Tor Line ägde hade antingen hiss eller ramp till väderdäck. Ingen av Tors Lines passagerarfartyg (Tor Anglia, Tor Hollandia, Tor Britannia eller Tor Scandinavia) hade någon plats på däck för laster. (Skriver Richard, som rest med alla dessa passagerarfartyg och vars far reste på Tor Anglias första och sista resor för Tor Line.)

Du kan ha rätt, det är trots allt 50 år sen. Annars kan vi fortsätta här: http://www.landgangen.se/forum/index.php?topic=35042.0

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Historiska frågor om Gbg:s Hamnbana (Arkiv/forskning/litteratur)