En kortare (?) period på 60-talet kördes långa makadamtåg -som bestod av kross från Dannemora gruvor- dragna av Tp ner till södra delen (= nuvarande "RB" ) av Roslagsbanorna i samband med spårupprustningar där. Kan ana att hastigheten inte var så hög när dessa trafikerade fd FGJ. Det står bl a om detta i Stig Svallhammars bok "Skendöd i Roslagen", har jag för mig.

/ L G

Det syns ett Tp lok med ett makadamtåg på väg in till Faringe. Kom detta från Gimo? Gick det Tp på denna sträcka?

En anledning att Faringe Gimo var kvar så länge var väl att den behövdes för fordonsbytena mellan Rimbo och Gimo. Tp-loket för malmtrafiken ingick i det omlopp som hade Rimbo som hemstation.

Intressant att dessa gick så sent som 1964 - jag trodde all rbs-trafik var övertagen av YB05p-bussar.

1964 var nog sista året med Xo6p-trafik.

Är det en vanlig pass och en resgodsvagn i kroken där - svårt att se tycker jag. Räknades ett sådant ekipage som ett loktåg eller ett Y-tåg ?

Det räknades som X-tåg, dvs motorvagn med normala stöt- och draginrättningar.

/Christer

Tack för att du delar med dig av denna fantastiska bildskatt.

Hur mycket orkade en Rydbergare dra ? Jag gissar att accelerationen där inte var alltför imponerande.

Var det inte dessa som var Sveriges starkaste smalspårsmotorvagn?
Jag hittar inte mitt sönderlästa ex av "Smalspåriga dragfordon och rälsbussläp vid Statens Järnvägar"

- - - Räknades ett sådant ekipage som ett loktåg eller ett Y-tåg ?

Huvudlittera X angav ju på denna tid motorvagnar med ordinarie stöt- och draginrättningar, till skillnad från huvudlittera Y som var rälsbuss.

Driftmässigt var det på (f.d.) SRJ i princip ingen skillnad mellan tåg som drogs av motorvagn litt X och tåg som drogs av lok. Det gällde ju även på landstingsägda Roslagsbanan på 1970- och 80-talen, där ju de flesta tågen bestod av motorvagnar litt X som drog på personvagnar och ibland overksamma motorvagnar litt X.

Hur mycket orkade en Rydbergare dra ? Jag gissar att accelerationen där inte var alltför imponerande.

I en tidtabellsbok de A från 1961 hittar jag följande uppgifter för max vagnvikt, i tabellen för ånglok, motorlok och förbränningsmotorvagnar:

Xo6p: 100 t
Xo5p: 70 t
Tp: mellan 590 t och 625 t
T2p och ångloken 27-29: mellan 470 t och 500 t.

Som jämförelse finns följande uppgifter i tabellen för ellok och elmotorvagnar (siffra till vänster om bråkstrecket avser persontåg, till höger avser godståg):

Bap ("Grisen" ): mellan 140/150 t och 150/170 t
Bbp, Bdp, Bcp: mellan 350/400 t och 350/450 t
Xoa4p (senare X4P): mellan 100/120 t och 130/145 t
Xoa7p (senare X7P): mellan 200/260 t och 230/300 t.

Xoa2p och Xoa3p (senare X2P, X3P) saknas av någon anledning i tabellen, och Xoa9p (senare X9P) fanns ju inte 1961. I nästa utgåva av tdtboken del A, från 1963 finns dock Xoa2 och Xoa3p medtagna med samma uppgifter som Xoa4p, och Xoa9p finns medtagen med samma uppgifter som Xoa7p.
/up