motsvarande vår dvärgsigsnaltavla medn de snedställda strecken=okontrollerat område.

Man bör nog vända på saken. Rörelsen går in på ställverkslagt område, vars vakt dirigerar rörelserna.
De lokala tyska bestämmelserna påminde förr mycket om de svenska för "växling utan växlingsledare". Stod då i något som hette "Lokomotiv-Fahrordnung".

Såg signalen första gången vid min och Kent Johanssons resa till Berlin i februari 1977, undrade redan då vad signalen betydde.

På den här tiden gick det "DIREKT" dagtåg/sittvagn AB8K Stockholm C-Berlin Zoo
via Malmö C-Trelleborg F-Sassnitz Hafen-Stralsund-Neubrandenburg Fram o Åter, vilket vi givetvis utnyttjade, 4586 blev vår reskamrat i båda riktningarna, hemresan på morgonen efter 3 dagars intressant besök bestod av en 03 närmast vår vagn hem mot Stockholm genom DDR, fotade t.om vattentagningen i Neubrandenburrg via öppet kupéfönster.

P:S någon som har tidtabellen för dessa två dagtåg.

Om inget ändrats nyligen, heter tavlan WARTEZEICHEN (=vänt-tavla), därav bokstaven W. Dess besked till föraren: "Avvakta signal till växlingsrörelse".
Sådan ges:
a) Med handsignal från ställverksvakt (´framåt´ eller´back´)
b) Av vakten genom signaltelefon (troligen nu också via radio)
c) Med två tända vita sken längs högra benet. Samma körtillåtelse som från en dvärgsignal.

Innehavare av senaste Eisenbahn-Signalordnung (Lagtext) eller Signalbuch (Tjänsteföreskrift) ombeds kontrollera uppgifterna.

Lite komplettering till Kjell Aghults inlägg 15:39:

Det signalbesked som ett Wartezeichen ger är närmare bestämt ’Auftrag des Wärters zur Rangierfahrt abwarten’ (= ’avvakta [ställverks-]vaktens uppdrag till växlingsfärd’. Det är alltså en stoppsignal som gäller vid växling men inte vid tågfärd, och som sådan har den ingen direkt svensk motsvarighet. I östra Tyskland (i de ’nya förbundsländerna’, alltså i ’f.d. DR-område’) finns det också en variant med ett vitt W. Där används orangegult W bara om det är kompletterat med en ljussignal för ’snett höger’, se nedan. Ställverksvakten (Weichenwärter = växelvakt) kan vara samma person som tågklareraren (Fahrdienstleiter = färdtjänstledare ;)) eller en annan person, men vid växling är det alltid rollen som Weichenwärter som agerar i ställverket. Fahrdienstleiter ägnar sig åt tågen...

Handsignalen enligt a) heter ’Herkommen’ (= ’hitåt’) eller ’Wegfahren’ (= ’bortåt’).

Förutom med handsignal eller muntligt besked från Weichenwärter upphävs stoppsignalen från Wartezeichen av två vita sken placerade som ’snett höger’ . Signalbeskedet är ’Fahrverbot aufgehoben’ (= ’körförbudet upphävt’) i västra Tyskland (i de ’gamla förbundsländerna’) medan det i östra Tyskland (de ’nya förbundsländerna’ är ’Rangierfahrt erlaubt’ (= ’växlingsfärd tillåten’).

En stor skillnad mellan växling i ställverkskontrollerat område i Tyskland och motsvarande verksamhet i Sverige är att i Tyskland lägger ställverksvakten alltid växlarna för växlingsfärden, även i gamla anläggningar som inte har några Rangierfahrstrassen (= låsta växlingsvägar). På huvudspår förekommer det alltså inte vår typ av "lokalfrigivning + starttillstånd + stoppassagemedgivande för huvudljussignaler = sköt er själva och säg till när ni är färdiga", inte heller på de många sidospår som är ställverkskontrollerade.
/up

Den något mindre seriösa tolkningen av skylten är:

Signal We 9

Weißwurst-Warnsignal

Dieses Signal zeigt dem Zugpersonal an, daß erhebliche Gefahr durch Mitarbeiter süddeutscher Organisationseinheiten besteht. Das Signal steht in der Regel an Grenzbahnhöfen, ist aber aufgrund durcheinandergeratener Dienstpläne nicht mehr als ortsfest einzustufen.

"Beim Erkennen des Signals hat sich der Mitarbeiter auf unverständliche Laute im Zugbahnfunk einzustellen".

Im Falle akuter Gefahr leuchten die beiden weißen, von links nach rechts steigenden Lichter.

Allt enligt "Gemeines Signalbuch (SB)"
Gemeines Signalbuch

/Per