B lok

En tanke till rubriken.

Vilka / vilken tid ??? var det aktuellt med B lok och C-tender respektive B lok och A-tender.

Var det styrt till olika lok nummer.

Tacksam för svar.

Vänligen
Bo

Om man tittar på LEG:s underbara film om svenska ånglok under 1960-talet, del 2, så tror jag svaren blir rätt klara.

Filmen börjar med trafiken från Alvesta den tunga vårvintern 1966.

B-lok med A-tender sågs generellt med persontåg till Kalmar.
B-lok med C-tender sågs generellt med de något kortare persontågen till Karlskrona.

Var det inte också så att en viss lokindivid kunde få bytt tendertyp beroende på ändrad trafikuppgift med tiden?

Behovet av tendertyp har väl rimligen haft att göra med hur tunga tåg som skulle dras och/eller hur långa sträckor.

Om man tittar på LEG:s underbara film om svenska ånglok under 1960-talet, del 2, så tror jag svaren blir rätt klara.

Filmen börjar med trafiken från Alvesta den tunga vårvintern 1966.

B-lok med A-tender sågs generellt med persontåg till Kalmar.
B-lok med C-tender sågs generellt med de något kortare persontågen till Karlskrona.

Var det inte också så att en viss lokindivid kunde få bytt tendertyp beroende på ändrad trafikuppgift med tiden?

Behovet av tendertyp har väl rimligen haft att göra med hur tunga tåg som skulle dras och/eller hur långa sträckor.

Och hur stora vändskivor som fanns på de tilltänkta ändstationerna ....

Tala om att lägga pussel...

Javisst var det så. I loklistorna för lokstationen i Falun, som under 50- och 60-talet hade en mix av B-lok med A-tender (fyraxliga) och C-tender (treaxliga) var det alltid angivet ovanför respektive loknummer huruvida de hade fyr- eller treaxliga tendrar. Till exempel användes företrädesvis lok med tre-axlig tender i de persontåg som vände i Rättvik, vars 15 meters-vändskiva inte tillät B-lok med fyraxlig tender att vändas.

Det var ju bra om lokledaren lade på rätt sorts lok beroende på var loket skulle vändas någonstans.

15-metersvändskivan är också anledningen till att det finns en hel del bilder på backgående E11-lok och R-lok i godståg i Rättvikstrakten - man fick helt enkelt backa i en riktning Falun - Rättvik/Borlänge - Rättvik. Vändskivornas längder vid GDJ var ju också anledningen till att de kraftiga N3-loken (vid SJ littera G10) levererades med två-axliga tendrar - just för att kunna vändas vid alla stationer med vändskiva inom GDJ.

Samma problem fanns i Sundsvall med B lok med A-tender till tåg söderut (Gävle) och B lok med C-tender till tåg norrut (mot Långsele) . Långsele hade kanske möjlighet vända en B med A-tender men någon/några av mellanstationerna hade för kort(a) vändskiva/-or .

På fd GDJ ombyggde SJ alla 4 G8 från D + T2 till 1Â´D + T3 :

http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=G8&typenr=

kanske något förhastat ? Eller hade man icke realiserade planer på längre vändskivor i Dalaområdet ?

mvh Rolf Berg

Samma problem fanns i Sundsvall med B lok med A-tender till tåg söderut (Gävle) och B lok med C-tender till tåg norrut (mot Långsele) . Långsele hade kanske möjlighet vända en B med A-tender men någon/några av mellanstationerna hade för kort(a) vändskiva/-or .

Men i Härnösand stod i början på 1960-talet ett B-lok med A-tender i stallet. Kan ju i och för sig ha körts rakt över vändskivan och in i stallet men så var det nog inte.
Har även för mig att det på 1950-talet var B-lok med A-tendrar som gick norrut från Sundsvall.

Men i Härnösand stod i början på 1960-talet ett B-lok med A-tender i stallet. Kan ju i och för sig ha körts rakt över vändskivan och in i stallet men så var det nog inte.
Har även för mig att det på 1950-talet var B-lok med A-tendrar som gick norrut från Sundsvall.

Nynäsgänget är i nutid fena på att lossa och koppla tender för att komma runt på Nynäsgårds lilla vändskiva. Så att få in ett för stort lok i ett stall är nog inga proplem.

Nynäsgänget är i nutid fena på att lossa och koppla tender för att komma runt på Nynäsgårds lilla vändskiva. Så att få in ett för stort lok i ett stall är nog inga proplem.

Hur mycket jobb är det att koppla isär lok och tender och var det något som gjordes till vardags på ånglokstiden ? Hur ser själva draginrättningen ut där ? Så tillkommer tryckluft och vatten. Något mer ?

Nynäsgänget är i nutid fena på att lossa och koppla tender för att komma runt på Nynäsgårds lilla vändskiva. Så att få in ett för stort lok i ett stall är nog inga proplem.

Hur mycket jobb är det att koppla isär lok och tender och var det något som gjordes till vardags på ånglokstiden ? Hur ser själva draginrättningen ut där ? Så tillkommer tryckluft och vatten. Något mer ?

Nedanstående är tidigare visat här.

47minuter inte illa men det kan gå fortare...

Allt som allt tog lokservicen med fyllning av nästan hela tenderns vattenförråd, kolning ca 3 ton, smörjning, slaggning osv, mindre än 2 h.
Lite förklaringar..
[image]
Man börjar med att ta bort ångvärmeslang samt luftslangar. Tenderbromsens rör pluggas i loket så bromsen behålls.

[image]
Luftslangen till tenderbromsen demonteras, TC tittar intresserat på ;-)
[image]
Durken upplyft, småsprintarna uppe, "bara" tjocksprinten kvar.

[image]
Pust ! äntligen uppe...den ska vara utan skägg å välsmord så går det hyfsat.

[image]
Såja, tendern loss, sen är det bra om vattenreglarna håller tätt, de har de aldrig gjort på 1136 trots idaoga försök :-P

[image]
Loket vrids till spår 1 för att komma undan.

[image]
Så är det tenderns tur att vändas.

[image]
Tendern vänd å påväg in påstallspår 3.

[image]
Tendern är undan, barnvagnen påväg och skivan åt andra hållet :-)

[image]
Loket ute, rättvänt, på väg undan.

[image]
Tendern ute och redo för ihopkoppling.

[image]
TC inspekterar så att tapparna ligger rätt i höjd och sida, man kan ta alla 3 på en gång men vi brukar börja med tjockisen.

[image]
Då gäller det att verkligen smyga fram lagom långt så att de korta går att höja och rikta in, många försök blir det ibland.

[image]
Japp så därja, vattenslangarna är på plats.
Nu ska bara luften å sen elkabeln dit (ångvärmen rationaliserades bort denna gång)

Jag tror att vi någon gång gjort det på 20-25 men man måste inte skynda om tiden räcker ändå, det blir mindre skador på folk och maskin om man tar det lugnt.

OBS att den nämnda "tjocksprinten" har försetts med ett handtag som inte är original, just med tanke på denna manöver. Annars måste den tryckas upp/lyftas underifrån samtidigt som man avlastar fjäderspänningen mellan lok och tender. Stor skaderisk.

SJ verkstäder använde vantskruvar som sattes mellan lok och tender men i Nynäsgård ger man tendern en knuff med lokomotorn samtidigt som någon står beredd att dra upp den stora sprinten i rätt ögonblick. De två nödlänkarna med de små sprintarna är normalt obelastade så de går att dra upp när som helst.

Denna rationalisering har bidragit till att det är ett alternativ att alls "hänga om" lok och tender på detta sätt.

Jag tror inte att SJ någonsin har gjort så.

Men hur var det på NVHJ (m fl?) som beställde stora lok innan de hade stora skivor och därför hade lok med små "hjälpförråd" med vatten på gångbordet framför hytten, för att kunna gå in och ut ur stall utan tender?

Men hur var det på NVHJ (m fl?) som beställde stora lok innan de hade stora skivor och därför hade lok med små "hjälpförråd" med vatten på gångbordet framför hytten, för att kunna gå in och ut ur stall utan tender?

Se denna bild och denna.

Jag vet inte om man hade förenklat kopplingen på något sätt. Jag ska kolla vad som står i besiktningsprotokollet för HWJ 22 men jag tror inte att det är något speciellt. Dessa båda lok och WÅBJ 25 var av någon anledning dessutom högerkörda.

M.v.h.
Ola

Men hur var det på NVHJ (m fl?) som beställde stora lok innan de hade stora skivor och därför hade lok med små "hjälpförråd" med vatten på gångbordet framför hytten, för att kunna gå in och ut ur stall utan tender?

Se denna bild och denna.

Jag vet inte om man hade förenklat kopplingen på något sätt. Jag ska kolla vad som står i besiktningsprotokollet för HWJ 22 men jag tror inte att det är något speciellt. Dessa båda lok och WÅBJ 25 var av någon anledning dessutom högerkörda.

M.v.h.
Ola

Var det fler lok än 21 och 22 som hade dessa extraförråd?

Var det en liten mini-kolbox på ena sidan o en vattenskvätt på den andra?

Jag TROR detta var unikt men är inte säker...

Men hur var det på NVHJ (m fl?) som beställde stora lok innan de hade stora skivor och därför hade lok med små "hjälpförråd" med vatten på gångbordet framför hytten, för att kunna gå in och ut ur stall utan tender?

Se denna bild och denna.

Jag vet inte om man hade förenklat kopplingen på något sätt. Jag ska kolla vad som står i besiktningsprotokollet för HWJ 22 men jag tror inte att det är något speciellt. Dessa båda lok och WÅBJ 25 var av någon anledning dessutom högerkörda.

M.v.h.
Ola

Var det fler lok än 21 och 22 som hade dessa extraförråd?

Nej, det var bara dessa båda lok.

Var det en liten mini-kolbox på ena sidan o en vattenskvätt på den andra?

Jag tror att det var så, ja. Det fanns förråd av någonting på båda sidor.

De lok som levererades 1912 - 1913 hade inte denna utrustning. Det dröjde dock till 1914 innan nya vändskivor lades in i Norsholm, Västervik och Hultsfred. I Åtvidaberg, Spångenäs och Vimmerby bör det ha gått bra att vända på befintliga skivor.

M.v.h.
Ola

Men hur var det på NVHJ (m fl?) som beställde stora lok innan de hade stora skivor och därför hade lok med små "hjälpförråd" med vatten på gångbordet framför hytten, för att kunna gå in och ut ur stall utan tender?

Se denna bild och denna.

Jag vet inte om man hade förenklat kopplingen på något sätt. Jag ska kolla vad som står i besiktningsprotokollet för HWJ 22 men jag tror inte att det är något speciellt. Dessa båda lok och WÅBJ 25 var av någon anledning dessutom högerkörda.

M.v.h.
Ola

Var det fler lok än 21 och 22 som hade dessa extraförråd?

Nej, det var bara dessa båda lok.

Var det en liten mini-kolbox på ena sidan o en vattenskvätt på den andra?

Jag tror att det var så, ja. Det fanns förråd av någonting på båda sidor.

De lok som levererades 1912 - 1913 hade inte denna utrustning. Det dröjde dock till 1914 innan nya vändskivor lades in i Norsholm, Västervik och Hultsfred. I Åtvidaberg, Spångenäs och Vimmerby bör det ha gått bra att vända på befintliga skivor.

Jag hittade ytterligare tre lok. Skåne - Hallands Järnväg nr 4 - 6, levererade 1884. Dessa hade ramtankar och kolboxar på loket. Det skulle enligt "Normalspåriga ånglok vid Statens järnvägar" vara för att de även skulle kunna användas som tanklok. Det skulle vara intressant att få veta hur loken var anpassade när det gäller kopplingen till tendern m.m. På leveransfotot ser det helt normalt ut.

M.v.h.
Ola

Verkar fullständigt "Livsfarlig" manöver, skulle en allvarlig personskada ske,
villka föräkringar täcker då. Har NJM tecknat personskadeförsäkring för sina medlemmar??

Så är det hårda livet på verkstad.

Det veta vi väl alla, men deet gäller att teckna försäkring om olyckan är framme.

Det veta vi väl alla, men deet gäller att teckna försäkring om olyckan är framme.

??? Alla vet väl att försäkringen ska tecknas INNAN olyckan sker!

SKALL!! göras, men hur många av de aktiva medlemmarna vet om det.

Försäkringsfrågor är visserligen intressanta, men nästan alltid när ordet försäkring nämns i såna här sammanhang, så är det av personer som egentligen inte kan någonting alls om försäkringar men som gillar att göra folk oroliga.

Föreningar inom MRO och JHRF brukar ha tillgång till en olycksfallsförsäkring som omfattar skador som inträffat i föreningens verksamhet och då räcker det att vara medlem i föreningen för att omfattas av den (möjligtvis gäller den även besökare) men detta bör man såklart som ansvarskännande medlem/förälder kolla upp i samband med att det aktiva medlemskapet inleds.

Sen finns det ju alltid gränser för vad som ersätts och varför, så man ska ju inte tro att man är odödlig för att det finns en försäkring. Det är mycket viktigt att följa säkerhetsföreskrifterna, göra nya saker i den ordning man lär sig dem och inte spela hjälte, men framförallt inte ha för bråttom. De gånger jag gjort mig rejält illa har jag inte alls gjort något särskilt komplicerat utan det är enkla saker som att kliva på stegar utan att ramla ned, stänga dörrar utan att klämma sig i dem och liknande som tydligen är svåra när man inte är fokuserad.

Alla som över huvud taget har en försäkring i privatlivet vet att man inte kan teckna den efter att olyckan eller händelsen skett. Hör faktiskt till rent folkvett att förstå den saken... men vi vet ju att alla inte är utrustade med sådant!

MEN! håller man på med så farliga saker på sin fritid bör man själv ha vett nog att teckna sig en olyckfallsförsäkring.

MEN! håller man på med så farliga saker på sin fritid bör man själv ha vett nog att teckna sig en olyckfallsförsäkring.

Nja, som jag har skrivit brukar föreningarna ha en sådan försäkring, så innan man själv tecknar en, så bör man kolla att man inte blir dubbelförsäkrad i onödan. Utöver att det kostar extra, så kan det nog komplicera handläggningen och göra att det tar längre tid att få ersättning om något faktiskt händer...

Tala om att lägga pussel...

Haha, du och jag har ju pusslat på samma sätt på Gare du Ost i Tjockhult City för sådär styvt 30 år sen. Ca 30 dragfordon och 70-75 passvagnar hade vi att leka med...

1)
Storlok och grisar

2)
små motorvagnar och stora motorvagnar

3)
maskiner med båda motorgrupperna i bruk och halvtrasor med bara en motorgrupp

4)
norrbuppar och söderbuppar

5)
motorvagnar med arbetsmiljöförbättrad förarhytt i norra änden eller i södra änden

6)
rammsäkra passvagnar i stål och icke rammsäkra vagnar (svankryggar med ploppar på taket, som en lokledare uttryckte saken)

7)
dragkrafter (1 st) för sth 60 och andra för sth 75

8)
passvagnar för sth 60 resp 75

9)
passvagnar med utåtgående dörrar som inte skulle användas på Näsby Parkslinjen

10)
grindvagnar som inte skulle gå i skoltågen

11)
smörjvagnen (icke rammsäker) som med sitt omlopp skulle gå som extra vagn vissa tåg men krävde viss placering i tågen

12)
vissa dragkrafter som inte skulle gå norr om Lindholmen (de tog stryk pga miserabelt spårläge)

13)
vissa förare ville inte ha Grisen som dragkraft

14)
under dagen skulle vissa dragkrafter och vagnar in till verkstaden på visst klockslag vilket styrde möjligheter till tursättning och utbyte

Tja, säkert nåÂ´ mer också, men annars vaÂ´re rätt enkelt att vara växlarbas på huvudstaden östra järnvägsbangårdsstation. Eller hur? :-)

Nja, ENKELT var väl att ta i - men hursomhelst ett rätt trevligt jobb...!

Åsså slapp man jobba NATT !!!

:-D :-D
Ähummm!!, det fanns faktiskt 3 motorvagnar/dragkrafter med Sth 60, Xoa2p 33, Xoa3p 35 och 36.
Samtliga med träkorg och därmed icke rammsäkra, därav Sth 60.
Från början avsedda för trafiken på Djursholm.

Som så många andra som svarat på denna typ av frågor tidigare kan jag bara hänvisa till studier av Särtryck 77. Där framgår vilken tender som är kopplad till vilket lok.

För att enkelt svara på frågan citerar jag SJK skrift nr 13 angående B-lok;
"De ursprungliga boggietendrarna typ A utbyttes på en del B-lok mot treaxliga tendrar typ C, C2,L och "HHJ" och de tre av SWB nybyggda loken hade treaxliga tendrar typ B/C2".

Din fråga är för generellt ställd.

Ola Ahlström
Malmö

Som så många andra som svarat på denna typ av frågor tidigare kan jag bara hänvisa till studier av Särtryck 77. Där framgår vilken tender som är kopplad till vilket lok.

För att enkelt svara på frågan citerar jag SJK skrift nr 13 angående B-lok;
"De ursprungliga boggietendrarna typ A utbyttes på en del B-lok mot treaxliga tendrar typ C, C2,L och "HHJ" och de tre av SWB nybyggda loken hade treaxliga tendrar typ B/C2".

Din fråga är för generellt ställd.

Ola Ahlström
Malmö

B-loken hade A-tendrar till SWB tog över en del och då inte klarade så långa lok. Efter förstatligandet behövdes också många B-lok med C-tender på de förstatligade banorna.
/tell

Alla SJ's B-lok levererades med fyraxliga A-tendrar medan de SWB-beställda levererades med treaxliga (C2). De B-lok som såldes till SWB såldes med sina A-tendrar och därefter såldes C-tendrar till dem. SWB hade bara 15m-skivor.
När SWB hyrde B-lok (A-lok också?) från SJ hade dessa fått C-tendrar.
Enda anledningen att inte ha A-tendrarna är hjulbasen då den överstiger 15m.
Det B-lok (1383) som via HHJ & BJ såldes till SNJ hade också C-tender där, SNJ hade (och har i Ngd) bara 15m-skivor.
A-loken (Atlantic) levererades med C-tendrar av samma anledning men fick snart A-tendrar (beställda med E-lok) varefter C-tendrarna ombyggdes till L och kopplades till E-loken. När A/B-lok skulle användas på banor med 15m-skivor fick de C-tendrar. SJ sparade en del C-tendrar i utskrotningen på 30-talet så det fanns att ta av.
Det finns även en bild på Cc 404 i Malmö med DK-tender troligen av samma anledning, skivorna var för små på den bana det då skulle gå på.
Enda tillfället (förutom mer tillfälliga omkopplingar pga tenderbrist) då lok gått med kortare tendrar (litt C) trots att skivorna räckte för deras ordinarie torde varit när två A-lok användes i torvpulverförsöket Nässjö-Falköping men då motiverat av att man övertog befintliga torvpulvertendrar och inte byggde om A-tendrarna. Men några B-lok var aldrig inblandade där.

Stort tack till er alla.

Jag hoppas jag har fått svar på min lucka avseende detta med A-tender respektive C-tender.

Tack än en gång.

Vänligen
Bo

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

B lok (Järnväg allmänt)

B lok. Tendrar och vändskivor

B lok. Tendrar och vändskivor

B lok. Tendrar och vändskivor

B mfl lok. Tendrar och vändskivor

B mfl lok. Tendrar och vändskivor

B mfl lok. Tendrar och vändskivor

B mfl lok. Tendrar och vändskivor

47 minuter i Nynäsgård för att vända B 1136

47 minuter i Nynäsgård för att vända B 1136

47 minuter i Nynäsgård för att vända B 1136

47 minuter i Nynäsgård för att vända B 1136

47 minuter i Nynäsgård för att vända B 1136

Tankar och kolboxar på tenderlok

47 minuter i Nynäsgård för att vända B 1136

47 minuter i Nynäsgård för att vända B 1136

47 minuter i Nynäsgård för att vända B 1136

47 minuter i Nynäsgård för att vända B 1136

47 minuter i Nynäsgård för att vända B 1136

47 minuter i Nynäsgård för att vända B 1136

47 minuter i Nynäsgård för att vända B 1136

47 minuter i Nynäsgård för att vända B 1136

47 minuter i Nynäsgård för att vända B 1136

Pussel och pyssel

Pussel och pyssel

Pussel och pyssel

B lok

B lok

B lok

B lok