Hjälp med att identifiera stationen

Kan någon hjälpa till med att identifiera stationen?

Stationshuset har tegeltak och verkar vara vit eller gul reveterad.
Mellan stationshuset och "rastvagnen" i slutet av grustågsättet och mellan ett par gubbars huvuden så kan fronten på en DEVA vagn ses.

Fotot kommer från en gammal avliden järnvägsman i Grängesbergs-trakten och är på baksidan märkt Grängesberg Ba-personal! Detta är dock helt fel, det är ingen fd TGOJ-station, ty dessa stationshus var av trä samt rödmålade och hade plåttak som regel.

[image]

Kan någon hjälpa till med att identifiera stationen?

Stationshuset har tegeltak och verkar vara vit eller gul reveterad.
Mellan stationshuset och "rastvagnen" i slutet av grustågsättet och mellan ett par gubbars huvuden så kan fronten på en DEVA vagn ses.

Fotot kommer från en gammal avliden järnvägsman i Grängesbergs-trakten och är på baksidan märkt Grängesberg Ba-personal! Detta är dock helt fel, det är ingen fd TGOJ-station, ty dessa stationshus var av trä samt rödmålade och hade plåttak som regel.

Såg inte SWB:s mindre stationshus ut så där, ganska bred (djupa) hus med rätt platt takfall och ett stort gavelfönster på övervåningen? Jag tänker t ex på Ramnäs (f d Spånga) eller Kungsängen.

PS Men nog verkar väl även FLJ haft såna stationshus, t ex Hörk, Ställdalen och Kopparberg. På dessa bilder här ser man t o m samma utsmyckning under takåsen på gaveln som på fråge bilden.

FLJ hade PLÅTTAK.

Hur var det med SDJ Säter mfl?

FLJ hade PLÅTTAK.

Hur var det med SDJ Säter mfl?

Tyvärr, Christer. Det måste vara FLJ.
Hörk/Silverhöjden och Ställdalen hade (under någon period) tegeltak.
Jag är osäker på hur det var med Kopparberg innan det byggdes om till nuvarande utförande (men det finns en artikel om stationshuset i ett Meddelande från Sveriges Enskilda Järnvägars Ingenjörsförening). Linde/Lindesberg verkar ha haft ett annat takmaterial (vad?).
Nu gäller det att hitta bilder där man kan se spröjsarna på de små trekantiga fönstren.

M.v.h.
Ola

Jo visst fick många hus tegeltak, men de var fortfarande röda trähus och det verkar inte det stationshus ha som min bild visar. Det huset är ljust och verkar vara reveterat. Sedan har vi flaggstången och lampans placering, allt mycket nära spåret.

Några modernare stationshus gick ljusare färg, men fortfarande trähus, t.ex. Gusselby och Vedevåg.

Jag tycker att huset verkar ha stående trä panel, speciellt nere vid höger tak fot.
/ Göran

Vad tror ni om Silverhöjden ?
Vet inte exakt var stationen låg men åt söder är det mycket kuperat vilket borde ha synts på bilden om bilden är tagen mot söder...

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ04607

Den bilden är tagen mot nordost.

En ursäkt till Ola som hittade till samma bild som jag ... men vilket jag missade....

En ursäkt till Ola som hittade till samma bild som jag ... men vilket jag missade....

Ingen fara. Tack vare alla inlägg har i alla fall jag lärt mig en del om FLJ:s stationshus vilka det inte finns många kvar av. Det starkt ombyggda Kopparberg är ett. Och jag tror fortfarande att Christers bild är från Ställdalen men jag skulle vilja se bilder på de trekantiga fönstrens utseende på 1930-talet innan jag är helt övertygad.

M.v.h.
Ola

Visar här några förstoringar och visst är det stående ljus träpanel överst.
Jag tycker vinkelfönstren verkar små i förhållande till gavelfönstren.

Tänkbara stationshus skulle kunna vara under tiden för DEVA-trafiken:
Lindesberg, Kopparberg(flyttad 1828), Ställdalen, Silverhöjden.

Av dessa kan Lindesberg och Kopparberg uteslutas pga den omgivande skogen.
Silverhöjden har ingen utbyggnad norrut, således uteslutet.
Kvar är alltså Ställdalen som du säger Ola.

Förstoringar:

[image]

Silverhöjdens stationshus ritning 1935 vid renoveringen:

[image]

Kan fotot vara taget mot Norr eller NordVäst med tanke på skuggorna?

Om man tittar på specifika detaljer, som den tvärställda taksträvan och strävan upp, samt skorstenen av sammanfogade lerrör, så överensstämmer den bra med Silverhöjden.
Spegelvänder vi sedan bilden med gubbsen, så passar den in som hand i handske.
:-) Sune

Det är ju bara det att bilden inte är spegelvänd. Gubbarna har klockorna i vänster ficka vilket var kutym.

Kent

Det är ju bara det att bilden inte är spegelvänd. Gubbarna har klockorna i vänster ficka vilket var kutym.

Kent

Rörskorstenar fanns på båda gavlarna i Ställdalen (och för den delen i Linde och Grängesberg). Jämför med bilderna jag länkade till i mitt tidigare inlägg.

EDIT: Texten kompletterad.

M.v.h.
Ola

Dessa skorstenar kom från kaminerna i stationernas gavel-utbyggnader, vilket många stationshus hade.

Inga banor i närheten hade DEVA-vagnar utom TGOJ. (SWB lånade en vagn en kort period. Den hyrdes senare ut till UEJ).
Ulf Diehl

Jaså! Ja,ja, jag har inte så bra kläm på FLJ stationer.
Då är det väl någon annan då.
:-) Sune

Silverhöjden hade ingen gavelutbyggnad norrut, bara söderut.

Är Det inte vid Hållsta Station fotot är då, tycker mig finna vissa likheter

/Eric

Det är inte alls omöjligt.
Men var det så mycket skog bortom stationshuset, samt vad är det för telefonledningar som då skulle gå mellan bangårdsspåren och grusgropsspåren?
Rastvagnen i slutet av arbetståget verkar helt klart vara en OFWJ 3:e klass vagn.

Du har helt klar en poäng här Eric!
Välkommen åter på Forumet!

Vad är det för arbete man utför?
Jag tycker det ser ut som urschaktning för nytt spår eller något annat och det man schaktar ur kastas upp på ballastvagnarna.

Hållsta har på östra sidan norr om grustaget skog, både på äldre foton så som idag, Det mesta av bebyggelsen är på västra sidan eller söder om grustaget
/Eric

Hej!

Hållsta var min spontana tanke också - men

- Kaminröret mellan fönstren?
- Har det någonsin funnits en utbyggnad på södra sidan?
- Kattvindsfönstren? Hållsta har inte kattvindsfönster på många äldre bilder och sedan finns de på bild, men är 4-kantiga.
- Hade inte Hållsta en T-semafor precis framför stationshuset?
- I höjd med gubbarnas hattar skymtar en rak linje - kan det vara ett uthustak?
- Lampan, DEVAn och Zeppelinaren? indikerar väl 20-30-tal? Christer?
- men varför schakta på så höga vagnar? Kan det inte vara fyllning för någon bank (tryckbank för t ex Tandlaån) Eric?

Vad talar för Hållsta?
- Ljus träbyggnad, Hållsta var gulmålad - en av få.
- Gaveln
- Typ av ornamentik
- Skorstenarna (2 st likadana)
- Gubbarna står på spår 1, plattform (nåja).
- "raka linjen" = uthustak
- Buskaget stämmer med hur det såg ut.
- Det är schaktat där gubbarna står.

- Lampan, DEVAn och Zeppelinaren? indikerar väl 20-30-tal? Christer?
- men varför schakta på så höga vagnar? Kan det inte vara fyllning för någon bank (tryckbank för t ex Tandlaån) Eric?

Det är inga Zeppelinare, det är vanliga ballastvagnar Litt P.
De användes alltid vid bortfraktning av schaktmassor, grus, jord, sten, mm.

Visst är det 1930-tal, DEVAN, DEVORNA, gick ju 1926-1942.

Hållsta hade ingen utbyggnad söderut eller norrut, och inga andra modernare större stationshus vid OFWJ om jag minns rätt.

Urschaktningen är troligen för utläggning av spår eller uppförande av någon byggnad, plattformsbygge ej troligt, ty då grävdes ej så djupt och ej så brett.

Jag skall nu kolla EricÂ´s och min "Bibel om TGOJ"!

Enligt arbetsrapporter samt rapporter om utförda arbeten under tiden 1926-1942 så tyder allt på att fotot skulle vara taget i Lindesberg 1936 då arbetet med det nya stationshuset började. F-n trot?

Bilden skulle då vara tagen mot norr!

Enligt arbetsrapporter samt rapporter om utförda arbeten under tiden 1926-1942 så tyder allt på att fotot skulle vara taget i Lindesberg 1936 då arbetet med det nya stationshuset började. F-n trot?

Bilden skulle då vara tagen mot norr!

Om fotot skulle vara taget mot norr kan det inte ha vart stationshuset gubbarna gräver för ty det nya stationshuset byggdes norr om det gamla stationshuset
[image]
Foto Primus Riddarström, Linde Kommunarkiv samlingar

/eric

Då återstår bara Kopparberg när man schaktar för det blivande yttre uppställningsspåret som byggdes efter det att stationshuset flyttats till andra sidan bangården.

De första 20 st vagnarna inköptes till Grängesbergs Grufve AB från USA, sedan kopierades ritningarna av VMF i Falun och Arboga Mekaniska Verkstad AB som vardera tillverkade 5 st vagnar till Grängesbergs Grufve AB.

De kvarvarande vagnarna inregistrerades 1955 vid TGOJ som privata tjänstevagnar och tilläts gå ut på linjen, vilket tidigare inte var tillåtet.
När dessa tåg kom då flyttade man sig åtskilliga meter från banan, ty vagnarnas gång i spåret var MYCKET vaggande pga av lastytans hrök och man kunde tro att de skulle spåra ur vilket ögonblick som hellst.

[image]

De första 20 st vagnarna inköptes till Grängesbergs Grufve AB från USA, sedan kopierades ritningarna av VMF i Falun och Arboga Mekaniska Verkstad AB som vardera tillverkade 5 st vagnar till Grängesbergs Grufve AB.

De kvarvarande vagnarna inregistrerades 1955 vid TGOJ som privata tjänstevagnar och tilläts gå ut på linjen, vilket tidigare inte var tillåtet.
När dessa tåg kom då flyttade man sig åtskilliga meter från banan, ty vagnarnas gång i spåret var MYCKET vaggande pga av lastytans hrök och man kunde tro att de skulle spåra ur vilket ögonblick som hellst.

[image]

Hur många sådana här vagnar anskaffade LKAB? TGOJ/Gränges skötte väl en hel del av LKAB järnvägsaffärer?

Jag vet ej antalet till LKAB, ty det var bara LKAB som anskaffade denna typ och de inköptes senare än de första av den mindre äldre typen som både LKAB och TGO inköpte för Kiruna resp. Grängesberg.

Det var denna stabilare typ av vagnar med korg av järn som överlevde in på 1960-talet så länge dagbrottsbrytningen pågick samt utfrakt av icke fyndigt berg pågick på Kiirunavaaras bergsidor.

Uppgifter om dessa vagnars antal och öden bör finnas i LKAB arkiv och bör kunna tas fram av någon med kännedom om LKAB järnvägsfordon uppe i Kiruna eller Luleå.
Lämpligen författaren till skriften om LKAB lok.

Vet inte om detta kan tillföra något?

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Hjälp med att identifiera stationen (Byggnad)