SJVM verkstadsrapport (Järnvägsmuseet informerar)

av HP, Sunday, January 08, 2017, 19:39 (2657 dagar sedan)

Hej!
Det var länge sedan jag avlade en verkstadsrapport här från verksamheten på Sveriges Järnvägsmuseum, men här kommer kortfattat vad vi håller på med och vad som är på gång 2017. Har ni frågor så ställ dem gärna, så ska jag se om jag kan svara på dem.

Ånglok N 576 finns i Ängelholm där omtubning och lagning av maskinskada pågår med mycket god fart. Loket kommer med stor sannolikhet att bli körklart under 2017.

Ånglok K4 973 har kommit hem efter att ha varit deponerat hos ENJ. Loket plockades där isär i beståndsdelar, men alla delar verkar finnas, liksom en tubsats. Vi har ingen direkt plan att göra något mer än att förvara lok och delar på något sätt, men visst är vi flera som skulle vilja se en K4 igång?

Ånglok B 1316 har vi tills vidare hos IBAB i Östersund. Loket har fått sina flodinventiler omsedda, men går annars som en klocka. Vi kommer att köpa hem tuber till loket så att loket kan tubas om den dag det börjar visa brister eftersom det har en gammal tubsats.

Ånglok B 1428 är avställt t.v. på grund av tubläck. Loket behöver tubas om, men hamnar rätt långt bak i kön.

Ånglok B 1429 sköter sig fint i trafiken och fick sträcka ut sig i december på Malmökörningen. ATC-arbetena fortgår sakta men säkert.

Ånglok E10 1746 är intagen i UGJ-stallet och en maskinskada är reparerad. Sotskåpslucka mm är nedtagen inför omtubning av både små- och stortuber. Tuber är beställda, men arbetet kommer ske i mån av tid.

Ånglok S1 1923 har fått en förnyad inre undersökning av takstagen. Troligen är det inte så allvarligt som vi har trott, och om allt vill sig väl kan det hända att vi får se loket under ånga igen utan större arbeten.

OKB H 24 har varit inne en sväng i verkstaden och också fått en inre undersökning av pannan. Den visade inga tecken på något negativt. Det vi vet behöver göras är en kalltryckning samt byte av de små tuberna som finns mellan stortuberna. Loket är nu undanställt i väntan på tid och resurser.

Ellok D 432 kommer målas om i vinter så loket är snyggt och fint inför körning i maj.

Ellok Da 820 har varit i Notviken i höst och fått nya hjulingar på löphjulen.

Diesellok T43 235 är i Tillberga för kompletteringslackering efter att ha kört in i makadam efter ett spårbyte. Skadorna är små, och täcks av Trafikverkets skadestånd eftersom makadam ska vara utplogad på en bana som är i trafik.

Diesellok T21 81 är inne i verkstaden i Ängelholm för bedömning av skick. Det blir antingen den eller 77 vi väljer att satsa på.

Lokomotor Z67 630 målades om under hösten och Z65 492 står på tur.

Rälsbuss Y6 1109 liksom släpet UBF7Z 2095 (ägs av ÖJS) kommer målas om efter graffittiattacker i höstas. 1109 ska också få sin motor omsedd.

Sovvagn WL2 4480 och Ao3 3945 är nu ommålade i Tillberga och hämtas hem i veckan. I vinter blir det renovering av alla träfönster. 3945 ska få en ny golvmatta i salongen, och 4480 ska få lite inre uppsnyggning. Sedan har vi fyra snygga sov- och liggvagnar redo för uppdrag!

ABo6c 2971 är målad och klar, men ska få renoverade hjul och en elgenomgång. Generellt har vi nu på ett bra sätt börjat med ett bra elunderhåll på vagnar tillsammans med Bravida, och det är något vi kommer satsa en hel del på framåt.

Sahlins vagn S1 3607 kommer få golvbyte, uppfräschad serveringsdisk och en bättre anpassad inredning. Alla som åkt i vagnen vet hur hemsk serveringsdisken ser ut idag.

CF4 3896 är färdigrenoverad. Mer om den i ett inlägg om några dagar.

DFo6 3096 (fd OKBv följevagn/hjälpvagn) kommer få renoverade hjul samt under året ersätta DFo33 3918 som kommer att skrotas.

F7 3188, renoveringen av den fortgår med målet att den blir följevagn till restaurangvagnen.

Giu 37448 behöver få taket bytt och korgen målad, vilket sker under året.

Vi kommer nog sätta tänderna i ytterligare någon äldre godsvagn. Få se sedan vilken det blir.

Vattenvagnen Ge 47133 var 2016 en bra satsning. Maken till vagn att göra nytta både för ånglok och vattning av vagnar!


Med vänlig hälsning Henrik R, SJVM

Gagg till kvällskaffet, del trettioelva

av Bobo L, Sunday, January 08, 2017, 21:22 (2657 dagar sedan) @ HP

Åhå, stort tack för redogörelsen!

DFo6 3096 (fd OKBv följevagn/hjälpvagn) kommer få renoverade hjul samt under året ersätta DFo33 3918 som kommer att skrotas.

Är vagnen överflödig, eller mår den illa på något sätt? Fast det kanske finns kvar drösar av lika eller liknande vagnar?


F7 3188, renoveringen av den fortgår med målet att den blir följevagn till restaurangvagnen.

Kul! Den vagntypen gillar jag!

Åh, nu skulle jag kunna skriva en hyllkilometer om ungdomens extrajobb på resgodset på Cst, om när halva Stockholm köade ända ut på Vasagatan framför polleteringsdisken vid jul-, sportlovs- och påsktid. Semestertid också, för resten. Minns ni den? Industrisemestern!

Ofta blev vi skolkillar dessutom inringda till tidningslastningen på kvällarna, särskilt då tidningarna kom ut med extraupplagor eller innehöll extra bilagor. Det stod hela släpor av finkor och FV1, och inte minst F4 och F7 och hela litteratabellen inkl Bf1, BF2 eller BF3 uppställda på spår 8. Redan vid nio-tiden på kvällen började lastbilarna rulla in på plattformarna och hela kedjan av "langen går" gick igång för att tömma bilarna. På bilen stod en langningsledare och i vagnen stod en lastningsledare som dirigerade fram de tunga buntarna till rätt del av vagnen (utifrån hur vagnen sedan skulle lossas under nattens färd). Alla i kedjan ropade till näste man vart bunten som skickades från hand till hand skulle och lastningsledaren lyssnade och pekade och prickade av på en lastningslista.

Det gick förvånansvärt fort att tömma en lastbil på tidningsbuntar, men genast rullade nästa fram. Det pågick dessutom samtidig lastning av flera vagnar. Det är också imponerande hur mycket som rymdes i även de små vagnarna, tex FV1. Oftast stuvades vagnarna till ungefär takfotshöjd, men några gånger fylldes vagnarna ända till hjässan.

Lastningen pågick i ett jädrans tempo även fast till slut Cst:s växlingspersonal gick emot vagnssättet med Ub-loket och började svära och ville stänga skjutdörrarna på vagnssidorna. F-vagnarna skulle sedan växlas in i natt-tågen till Malmö, Göteborg och Långsele/Östersund (eller Oslo?) som nu stod på spåren 10-12. En del lastning fortsatte också i vagnar som var inväxlade i natt-tågen redan från Hagalund.

Ja, ända till tbfh vred på A-signalvreden på plattformen var det en jäkla rush med folk och lastbilar, rop och ljudet av tunga skjutdörrar som öppnades och stängdes. Sen blev det med ens alldeles öde när tågen hade gått...


Under högtrafiktid på järnvägen var det fullt ös även på resgodset, och ibland fick motsvarande "langen går" tillgripas även för skidor, resväskor mm. Med tiden blev man bra duktig på dels destinationsorter och omlastningsstationer, och dels lastningsplanerna för resgodsvagnarna i resandetågen vilket krävdes för att underlätta för tågpersonalen och resgodspersonalen på destinations- eller omlastningsstationen. Dessutom hanterades även expressgodset av resgodspersonalen, så allt från småpaket till tunga pall-lastade maskindelar på upp till ett ton var inte alls ovanligt, både som ankommande och avgående gods.

Jodå, jag visste en gång transportvägarna för resgods till Sunne, Veberöd, Ljusfallshammar(!), Braås, Skutskär, Dala-Floda och Sälen(!), Mölle(!) och Svenstavik, Haparanda, Piteå och Jokkmokk. Ofta kunde olika vägar vara aktuella beroende på tid på dygnet så att godset lämnade Cst olika vägar för att snabbast möjligt nå fram till destinationsorten.

Det skulle vara kul att så här efteråt läsa igenom hela listan över resgods-orter och transportvägarna dit från Cst. En hel del småorter hade redan förlorat persontrafiken på järnväg, men bara det fanns personal kvar av något skäl så gick det ofta ändå att sända resgods. Jag antar dock att i de fallen gick godset sista biten med styckegodslastbilen (Svelast) eller kanske med landsvägsbuss. Ljusfallshammar (ovan) borde vara ett sådant exempel. Vetlanda borde ju varit ett sådant exempel, men det sägs ju att just där fick styckegods och resgods åka smalspår från Sävsjöström?

Jag minns att Tkm Resgodset (Trafikmästaren, skiftledare skulle det kanske heta idag?) testade mig i början på ett gäng ortsnamn, bland annat minns jag att jag skulle ange ortens läge och dess transportvägar för Brattfors, Bratteberg, Brattsbacka och nått mer på "Bratt". Hur det gick? Bra, antar jag, annars hade han nog skällt! :-)

Jaja, kaffet är slut!

Gagg till kvällskaffet, del trettioelva

av Gunnar Olson, Sunday, January 08, 2017, 22:35 (2657 dagar sedan) @ Bobo L


Vetlanda borde ju varit ett sådant exempel, men det sägs ju att just där fick styckegods och resgods åka smalspår från Sävsjöström?

Trevlig berättelse!

Du måste dock ha förväxlat Vetlanda med Lenhovda. Persontrafiken till Vetlanda är fortfarande inte nedlagd, i varje fall inte formellt. Resgodstransport per tåg gick dit åtminstone tills länstrafiken över persontågen.

Gagg till kvällskaffet, del trettioelva

av Bobo L, Sunday, January 08, 2017, 23:28 (2657 dagar sedan) @ Gunnar Olson


Vetlanda borde ju varit ett sådant exempel, men det sägs ju att just där fick styckegods och resgods åka smalspår från Sävsjöström?


Trevlig berättelse!

Du måste dock ha förväxlat Vetlanda med Lenhovda. Persontrafiken till Vetlanda är fortfarande inte nedlagd, i varje fall inte formellt. Resgodstransport per tåg gick dit åtminstone tills länstrafiken över persontågen.

Jomenvisst! *pinigt* ;-)

Visst var det Lenhovda jag tänkte på!

Gagg till kvällskaffet, del trettioelva - hur var det med cyklarna på Cst?

av Arne, Sunday, January 08, 2017, 23:18 (2657 dagar sedan) @ Bobo L

Åhå, stort tack för redogörelsen!

DFo6 3096 (fd OKBv följevagn/hjälpvagn) kommer få renoverade hjul samt under året ersätta DFo33 3918 som kommer att skrotas.


Är vagnen överflödig, eller mår den illa på något sätt? Fast det kanske finns kvar drösar av lika eller liknande vagnar?


F7 3188, renoveringen av den fortgår med målet att den blir följevagn till restaurangvagnen.


Kul! Den vagntypen gillar jag!

Åh, nu skulle jag kunna skriva en hyllkilometer om ungdomens extrajobb på resgodset på Cst, om när halva Stockholm köade ända ut på Vasagatan framför polleteringsdisken vid jul-, sportlovs- och påsktid. Semestertid också, för resten. Minns ni den? Industrisemestern!

Ofta blev vi skolkillar dessutom inringda till tidningslastningen på kvällarna, särskilt då tidningarna kom ut med extraupplagor eller innehöll extra bilagor. Det stod hela släpor av finkor och FV1, och inte minst F4 och F7 och hela litteratabellen inkl Bf1, BF2 eller BF3 uppställda på spår 8. Redan vid nio-tiden på kvällen började lastbilarna rulla in på plattformarna och hela kedjan av "langen går" gick igång för att tömma bilarna. På bilen stod en langningsledare och i vagnen stod en lastningsledare som dirigerade fram de tunga buntarna till rätt del av vagnen (utifrån hur vagnen sedan skulle lossas under nattens färd). Alla i kedjan ropade till näste man vart bunten som skickades från hand till hand skulle och lastningsledaren lyssnade och pekade och prickade av på en lastningslista.

Det gick förvånansvärt fort att tömma en lastbil på tidningsbuntar, men genast rullade nästa fram. Det pågick dessutom samtidig lastning av flera vagnar. Det är också imponerande hur mycket som rymdes i även de små vagnarna, tex FV1. Oftast stuvades vagnarna till ungefär takfotshöjd, men några gånger fylldes vagnarna ända till hjässan.

Lastningen pågick i ett jädrans tempo även fast till slut Cst:s växlingspersonal gick emot vagnssättet med Ub-loket och började svära och ville stänga skjutdörrarna på vagnssidorna. F-vagnarna skulle sedan växlas in i natt-tågen till Malmö, Göteborg och Långsele/Östersund (eller Oslo?) som nu stod på spåren 10-12. En del lastning fortsatte också i vagnar som var inväxlade i natt-tågen redan från Hagalund.

Ja, ända till tbfh vred på A-signalvreden på plattformen var det en jäkla rush med folk och lastbilar, rop och ljudet av tunga skjutdörrar som öppnades och stängdes. Sen blev det med ens alldeles öde när tågen hade gått...


Under högtrafiktid på järnvägen var det fullt ös även på resgodset, och ibland fick motsvarande "langen går" tillgripas även för skidor, resväskor mm. Med tiden blev man bra duktig på dels destinationsorter och omlastningsstationer, och dels lastningsplanerna för resgodsvagnarna i resandetågen vilket krävdes för att underlätta för tågpersonalen och resgodspersonalen på destinations- eller omlastningsstationen. Dessutom hanterades även expressgodset av resgodspersonalen, så allt från småpaket till tunga pall-lastade maskindelar på upp till ett ton var inte alls ovanligt, både som ankommande och avgående gods.

Jodå, jag visste en gång transportvägarna för resgods till Sunne, Veberöd, Ljusfallshammar(!), Braås, Skutskär, Dala-Floda och Sälen(!), Mölle(!) och Svenstavik, Haparanda, Piteå och Jokkmokk. Ofta kunde olika vägar vara aktuella beroende på tid på dygnet så att godset lämnade Cst olika vägar för att snabbast möjligt nå fram till destinationsorten.

Det skulle vara kul att så här efteråt läsa igenom hela listan över resgods-orter och transportvägarna dit från Cst. En hel del småorter hade redan förlorat persontrafiken på järnväg, men bara det fanns personal kvar av något skäl så gick det ofta ändå att sända resgods. Jag antar dock att i de fallen gick godset sista biten med styckegodslastbilen (Svelast) eller kanske med landsvägsbuss. Ljusfallshammar (ovan) borde vara ett sådant exempel. Vetlanda borde ju varit ett sådant exempel, men det sägs ju att just där fick styckegods och resgods åka smalspår från Sävsjöström?

Jag minns att Tkm Resgodset (Trafikmästaren, skiftledare skulle det kanske heta idag?) testade mig i början på ett gäng ortsnamn, bland annat minns jag att jag skulle ange ortens läge och dess transportvägar för Brattfors, Bratteberg, Brattsbacka och nått mer på "Bratt". Hur det gick? Bra, antar jag, annars hade han nog skällt! :-)

Jaja, kaffet är slut!

En verkligt amusant - och lärorik - berättelse från svunna järnvägstider I Sveriges rike. Jag tackar så mycket för dina minnen skrivna i bästa 'Hoffa-stil'. Jag blev inspirerad av din text och funderade på hur cykelhanteringen skedde på Centralen. Hängde de polletterade cyklarna någonsin vertikalt i ställ med krokar ute på perrongerna? Eller var detta förbehållet andra stationer?

Jag minns inte hur det var när jag skickade min cykel med tåg på 50- och 60-talen till sommarvistelserna i Krokek (Sandviken i Kolmården), Dalsland (Ärtemark utanför Bengtsfors), Borgholm och Leksand med flera ställen.

För alla dem som gillar lite nostalgi i ämnet 'Cyklar på tåg' så anbefaller jag studiet av denna sida på nätet:

Perras Motor Nostalgi

God fortsättning på 2017 till er alla här i forumet! :-)

Gagg till kvällskaffet, del trettioelva - hur var det med cyklarna på Cst?

av Bobo L, Sunday, January 08, 2017, 23:33 (2657 dagar sedan) @ Arne

Jag blev inspirerad av din text och funderade på hur cykelhanteringen skedde på Centralen. Hängde de polletterade cyklarna någonsin vertikalt i ställ med krokar ute på perrongerna?

Ja! Likaså i många av resgodsvagnarna vilka hade cykelkrokar i taken. Man lärde sig snabbt "rätta knycken" att med hjälp av knäet hjälpa till att ge cyklarna ett lyft för att i samma rörelse kroka i framhjulet i takets cykelkrok.

Eller var detta förbehållet andra stationer?

Hur det var på andra håll vet jag inte. Jag tror i alla fall jag sett bilder från Göteborg med cykelvagnar med krokar.

Gagg till kvällskaffet, del trettioelva - hur var det med cyklarna på Cst?

av Lennart Petersen, Monday, January 09, 2017, 00:09 (2657 dagar sedan) @ Bobo L

Jag blev inspirerad av din text och funderade på hur cykelhanteringen skedde på Centralen. Hängde de polletterade cyklarna någonsin vertikalt i ställ med krokar ute på perrongerna?


Ja! Likaså i många av resgodsvagnarna vilka hade cykelkrokar i taken. Man lärde sig snabbt "rätta knycken" att med hjälp av knäet hjälpa till att ge cyklarna ett lyft för att i samma rörelse kroka i framhjulet i takets cykelkrok.

Eller var detta förbehållet andra stationer?


Hur det var på andra håll vet jag inte. Jag tror i alla fall jag sett bilder från Göteborg med cykelvagnar med krokar.

Det var på dom stora stationerna och de stora stråken där man hade ont om utrymmen och många cyklar.
Men på småbanor kunde det gå enklare till, på Halmstad-Bolmen lastades cykeln bara in i godsutrymmet och rullades sedan av lika behändigt.
Man fick sköta mycket själv, man köpte en polleteringsbiljett inne på
Halmstad Ö , den hade en ståltråd och man applicerade biljetten på cykeln och parkerade denna på plattformen. Personalen, normalt föraren lyfte ombord den och vid ankomsten påminde man: "jag hade en cykel" och så fick man direkt och kunde trampa iväg.

Gagg till kvällskaffet, del trettioelva - hur var det med cyklarna på Cst?

av 53 Wadsten, Monday, January 09, 2017, 05:13 (2657 dagar sedan) @ Bobo L

De långtgående resgodsvagnarna hade cykelkrokar i taket, däremot icke rälsbussarna, där fick man luta cyklarna mot ytterväggen och staga med en lastpall fylld med resväskor eller annat tungt.

Att skicka cyklar med järnvägen var en stor risk, de var ofta buckliga och trasiga vid framkomsten. I Falsterbo var Mårtensson mycket noga med hur vi stationskarlar(Sven och undertecknad) skulle lasta cyklarna, samma regel gällde hos Henry Nilsson och Göte Jönsson i Höllviken, som låg på vårt förmiddagsschema måndag onsdag och fredag.

Ståltråden i burken användes flitigt, vi fick inte limma resväskorna, undantag gamla redan limmade koffertar, penseln var ofta gammal och hård. Vågen var försedd med vikter som fick ställas in.

Under förmiddagarna kom hotellportiern från Falsterbohus med sin kärra full med resväskor som skulle polletteras och skickas med Pt 1054 mot Södervärn 12,15, sedan kom Svelastchaffisen Möller med fraktgodset från Malmö som skulle lastas in i magasinet, det var mycket att göra före middagsrasten 12,30-14.
Sommarjobbet jag beskriver är 1970-71.

Fortsättning om eftermiddagsturen följer.

Gagg till kvällskaffet, del trettioelva - hur var det med cyklarna på Cst?

av Lars Ågren, Monday, January 09, 2017, 09:39 (2657 dagar sedan) @ Bobo L

I slutet av 1950-talet hade jag sommarjobb på resgodsmagasinet i Göteborg. Under några somrar arbetade jag uteslutande med cykelomlastningen. Vi var fyra skolpojkar som var sysselsatta enbart med detta. Vi arbetade två tillsammans i förmiddags- och eftermiddagspass. Det fanns särskilda vagnar att transportera cyklarna med. De var trehjuliga och det fanns väl plats för kanske femton cyklar på en vagn. Dessa vagnar var uppställda på utrymmet framför kioskerna vid spåren 12-15; där cyklarna sorterades efter vilka tåg de skulle gå med. Den ordinarie resgodspersonalen hanterade inga cyklar under sommaren. Det gick också särskilda cykelvagnar i ilgodstågen (t ex 4047 och 4048 Stockholm-Göteborg-Stockholm). Ankommande cyklar till Göteborg sorterades och hängdes i krokar på en av plattformarna utanför ankommande resgodsmagasinet. Ett minne är att jag fick ont i högra benet strax ovanför knät, eftersom man lyfte cykeln med det, när den skulle hängas upp/tas ned från kroken i resgodsvagnen.

Gagg till kvällskaffet, del trettioelva

av Ulf Broman, Tuesday, January 10, 2017, 12:23 (2656 dagar sedan) @ Bobo L

Lastningen pågick i ett jädrans tempo även fast till slut Cst:s växlingspersonal gick emot vagnssättet med Ub-loket och började svära och ville stänga skjutdörrarna på vagnssidorna. F-vagnarna skulle sedan växlas in i natt-tågen till Malmö, Göteborg och Långsele/Östersund (eller Oslo?) som nu stod på spåren 10-12. En del lastning fortsatte också i vagnar som var inväxlade i natt-tågen redan från Hagalund.

Jag tror det var i slutet av 1970-talet när jag bodde i Uppsala men ibland tog sena tåget hem från Stockholm som jag kunde gå runt och titta på tidningslastningen, och det var som du skriver full rulle, och bilar som körde in på plattformarna.

Ett par detaljer:
Ett nattåg kom in på spår 10 med tidningsvagnar (antagligen till Malmö?), och då stod någon (lastningsledare) med en tidning i handen mitt på plattformen och räckte en (färsk) tidning till lokföraren, som hade stuckit ut handen och tog den när tåget rullade förbi.

Jag tittade en lördagkväll på samma spår 10 och då var det väldigt få vagnar för resande, och då fick inte loket dra fram till södra utfarten, utan stanna mycket tidigare. Antingen var plattformstaken för låga för bilarna, eller så ville man inte köra bil så långt söderut på plattformen.

En undran: Kan de ha lastat tidningar på spår 11 och 12?
Jag minns 10 och sen nästa lägre, hette det 9 eller 8 på den tiden, och kanske ett till av norrspåren.

Jaja, kaffet är slut!

Tur att du hade så stor kopp i alla fall, så du hann berätta allt!

Gagg till kvällskaffet, del trettioelva

av 53 Wadsten, Tuesday, January 10, 2017, 13:05 (2656 dagar sedan) @ Ulf Broman

Det nattåg du menar var S 201 till Malmö, avgick spår 10 23,00 med ankomst kl 06, det hade många tidningsvagnar,lastningen ombesörjdes vad jag minns av Pressbyråns personal.

Det var viktigt att 201:an kom iväg i rätt tid, för i häcken väntade S 401 mot Göteborg som även det skulle lastas med tidningar och sovresenärer.
Avgångstid 23,40, sedan blev det dött på Cst frånsett några pendeltåg och ankommande fjärrtåg från Göteborg, København och Malmö på spår 17 och 18.
TR avfunerade restaurangvagnarna i dessa tåg med högt tempo, allt skulle sedan ut till Hagalund.

Hängde ofta på centralen på fredagskvällarna 1969-71, samt eftermiddagarna om lör och söndagar, gärna på perrongen mellan sp 11-12(där Skånetågen gick).

SJVM verkstadsrapport

av Ulf Diehl, Monday, January 09, 2017, 13:23 (2657 dagar sedan) @ HP

En helt föredömlig årsrapport som HP har all heder av. En utmärkt avstämning vid årsskiftet för att visa var man står och vad man hoppas av det nya året. Ett bra sätt att undvika spekulationer och ryktesspridning, men även ge hopp och förväntningar om vad som kan väntas under det nya året.
Tänk om man kunde få motsvarande från fler järnvägsmuseer.
Ulf Diehl

SJVM verkstadsrapport

av Ola Almquist, Monday, January 09, 2017, 15:40 (2657 dagar sedan) @ HP

DFo6 3096 (fd OKBv följevagn/hjälpvagn) kommer få renoverade hjul samt under året ersätta DFo33 3918 som kommer att skrotas.

F7 3188, renoveringen av den fortgår med målet att den blir följevagn till restaurangvagnen.

Jag har förstått att 3918 är dålig men hur ser det ut med bevarandet av en representant för de normalspåriga stålpostvagnarna, exteriört sett i alla fall? Hur kommer 3188 se ut när den blir färdig? DF40 4682 har jag nog inte sett i modern tid. Hur är statusen på den?

M.v.h.
Ola

SJVM verkstadsrapport

av HP, Monday, January 09, 2017, 21:26 (2656 dagar sedan) @ Ola Almquist

DFo6 3096 (fd OKBv följevagn/hjälpvagn) kommer få renoverade hjul samt under året ersätta DFo33 3918 som kommer att skrotas.

F7 3188, renoveringen av den fortgår med målet att den blir följevagn till restaurangvagnen.

Jag har förstått att 3918 är dålig men hur ser det ut med bevarandet av en representant för de normalspåriga stålpostvagnarna, exteriört sett i alla fall? Hur kommer 3188 se ut när den blir färdig? DF40 4682 har jag nog inte sett i modern tid. Hur är statusen på den?

M.v.h.
Ola

3188 kommer exteriört bli DFo20b årsmodell 1962.
4682 är bevarad som den är när den togs ur trafik./HP

SJVM verkstadsrapport

av Nitram, Monday, January 09, 2017, 21:37 (2656 dagar sedan) @ HP

Tack för rapporten! Apropå postvagnar, finns det någon tanke på att ta hand om någon f d DF28? Dvs 60-tals postvagnen? Ett antal är nog på väg till Nykroppa snart.

SJVM verkstadsrapport

av chfahlgren, Thursday, January 12, 2017, 10:37 (2654 dagar sedan) @ Nitram

Stort Tack till HP för den information vad som händer på SJVM-verkstad och vill samtidigt önska all lycka till med de olika projekten.
Med Vänliga Järnvägs-Hälsningar från CarlHenry Fahlgren jvm-vän nr 92 i Falun