Vem monterade Xoa9p respektive Bop till Roslagsbanan 1961-62 (Fordon: vagnar)

av 53 Wadsten, Saturday, February 18, 2017, 08:54 (2596 dagar sedan)

Vem monterade korgarna till Roslagsbanans Bop-passvagnar 1961, samt motorvagnarna Xoa9p 57-60 1962, ASEA stod som huvudleverantör, har mången gång sett tillverkarkyltarna mina år i tjänsten, men glömt bort.
Eldelarna till X9 monterades i Vå, en stor skylt vid insteget vittnade om detta.
Har ett svagt minne av att både pass och motorvagnskrgarna monterades på ASJ i Arlöv.

Vem monterade Xoa9p respektive Bop till Roslagsbanan 1961-62

av Leif B, Saturday, February 18, 2017, 11:53 (2596 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Vem monterade korgarna till Roslagsbanans Bop-passvagnar 1961, samt motorvagnarna Xoa9p 57-60 1962, ASEA stod som huvudleverantör, har mången gång sett tillverkarkyltarna mina år i tjänsten, men glömt bort.
Eldelarna till X9 monterades i Vå, en stor skylt vid insteget vittnade om detta.
Har ett svagt minne av att både pass och motorvagnskrgarna monterades på ASJ i Arlöv.

Du har helt rätt, Gustav, det var Arlöv!

Själv hade jag sagt Linköping men kollade upp saken. Det var "sjuorna" och 1956 års Bop:ar som byggdes i Linköping (Källa: SLM88).

Vem monterade Xoa9p respektive Bop till Roslagsbanan 1961-62

av 53 Wadsten, Saturday, February 18, 2017, 14:13 (2596 dagar sedan) @ Leif B

Samma tillverkare i Linköping satte ihop T-banevagnarna C1-C4.

Vem monterade Xoa9p respektive Bop till Roslagsbanan 1961-62

av Harald, Saturday, February 18, 2017, 19:49 (2596 dagar sedan) @ 53 Wadsten

ASJ Linköping byggde en del spårvagnar också, t.ex. A24-B24 (Ängbyvagnar) för Stockholms Spårvägar och M28 för Göteborgs Spårvägar. Det var även ASJL som på licens byggde de två PCC-vagnarna för SS.

Vem monterade Xoa9p respektive Bop till Roslagsbanan 1961-62

av 53 Wadsten, Saturday, February 18, 2017, 19:52 (2596 dagar sedan) @ Harald

Stämmer helt, har precis blivit anklagad här för forumets bästa "Ordbajsare".
Nu ger jag upp.

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av IH, Saturday, February 18, 2017, 13:37 (2596 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Hur många passagerarvagnar kunde en Xoa9p dra och hur många brukade den dra som mest i rusningstrafik? Xoa9p var ju ganska mycket starkare än de andra motorvagnarna på roslagsbanan.

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av 53 Wadsten, Saturday, February 18, 2017, 14:21 (2596 dagar sedan) @ IH

7 st, längre räckte varken perronger eller tågvärme till.
Körde lok med 10 passvagnar plus en Mv i kroken, trasigt tåg på nedspår Roslags Näsby-Stockholm Östra, ingen tågvärme kopplad. Tungt i backen upp mot Enebyberg, sedan gälldet det för fjärren att fälla igenom i Ösby och Stocksund. Det gällde att hålla full koll på ampere och linjevoltmetern.

Xoa9p och elektroloken hade 900 Hkr, sjuorna låg på 650, silverrävarna 400,
träburkarna 350.

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av IH, Saturday, February 18, 2017, 16:45 (2596 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Hur många personvagnar kunde de andra motorvagnarna dra? Gick det att multipelköra motorvagnarna?

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av 53 Wadsten, Saturday, February 18, 2017, 19:55 (2596 dagar sedan) @ IH

Nej, den möjligheten fanns inte, möjligen motorvagnarna X7, resp. X9 tllsammans, detta prövades dock aldrig, förmodligen var det linjespänningen som satte stopp.

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av IH, Saturday, February 18, 2017, 23:07 (2596 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Hur många vagnar kopplades efter X4p resp X7p som var svagare än X9p?

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter? Max tåglängd?

av Leif B, Sunday, February 19, 2017, 12:42 (2595 dagar sedan) @ IH

Hur många vagnar kopplades efter X4p resp X7p som var svagare än X9p?

Det där var inte så svartvitt då som nu. Idag kan en X10p bara mata värme och lyse till en mellan- och en manövervagn och ett sådan trevagnssätt kan multas med ett likadant. Plattformarna är också anpassade för max sexvagnståg.

På den tiden fanns en vagnviktstabell som visade hur många ton som en motorvagn av resp typ fick dra på resp styrka, detta för att motorerna inte skulle överhettas. De var alltså t ex lägre vagnvikt från Viggbyholm till Rydbo än tvärtom p g a Rydbobacken.

I normal trafik kunde man naturligtvis inte utnyttja dessa maxvikter, det vore ju extremt opraktiskt om motorvagnen bara orkade med sitt tåg åt ena hållet. Dessutom accelererade ett tåg med maxvikt extremt långsamt. Det senare kunde man kanske acceptera för ett direkt tåg Rimbo - Stockholm med bara ett uppehåll längs vägen, men inte i ett lokaltåg med stopp och start hela tiden. När man la de tidtabellen för ett tåg fick man fastställa vilken typ av motorvagn eller lok som skulle dra och vilken tågvikt som skulle vara max. Från det kunde man räkna ut vilken körtid tåget behövde från stationen till station.

Dessutom skulle tågen helst rymmas inom plattformar som dock var olika långa på olika linjer och på olika platser. Det förekom dock tåg som var för långa för plattformarna vid trafiktoppar, plattformarna var ju inte så höga då så skillnaden på plattform eller inte var inte lika stor.

Om vi går fram till de sista åren som gamla vagnarna rullade så var det vanliga max två vagnar efter X2p, X3p och X4p medan X7p och X9p mest gick i manövervagnståg "BUP-tåg" om totalt fem vagnar (motorvagnen inräknad). Loken och de sjuor som inte var anpassade för manövervagnar drog tåg av olika längd men något insatståg i rusningen gick med "sjua" och fem passvagnar och det lät annorlunda när det startade från Mörby eftersom det accelererade lite segare än ett BUP-tåg.

Sedan fanns "griståget" som bestod av loket "Grisen" (Bap 3250) + två passvagnar + en motorvagn ofta X3p 33. Det användes i vissa insatståg som vände i Hägernäs (där det inte fanns rundgångsspår då) eller hade för kort vändtid i Näsbypark för att hinna med rundgång. Ibland var 33:an eller 3250 eller båda utbytta mot X3p eller X4p. Jag nämner griståget eftersom det var ökänt för sin långsamhet - så det visar att det gjorde skillnad på accelerationen att ha en fjärde vagn att släpa på.

Lite om långa tåg längre tillbaka har jag skrivit här.

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter? Max tåglängd?

av Stefan Isaksson, Sunday, February 19, 2017, 14:50 (2595 dagar sedan) @ Leif B

Både rävarna och träburkarna drog väl rutinmässig större tåg i ganska sen tid.
Leif nämner griståget, men när jag började på RB 77 var bestod det tåget av motorvagn + 2 pass + motorvagn, och båda motorvagnarna har jag för mig gick i träburksomlopp, vilket betyder att båda kunde vara träburkar men att en eller båda ofta var ersatta av en räv. Detta tåg gick som insats till Hägernäs/Viggbyholm.

Just denna tågsammansättning borde dessutom förekommit på den tiden som Näsbyparks- och Eddavägstågen delades och hopkopplades i Djursholms Ösby.

Större tåg än så dragna av de små motorvagnarna känner jag däremot inte till.

Så långt planenlig trafik, som framgått på annat håll körde järnvägen utan att blinka längre tåg vid trafikstörningar. Det längsta tåget jag personligen varit konduktör i bestod av X7p och nio eller tio personvagnar (jag kommer inte ihåg ordinarie längd på tåget; det hade i alla fall fyra vagnar extra). Detta Lindholmen-Östra med normala uppehåll (överallt till och med Roslags Näsby, sedan Ösby och Morby). Detta inträffade under den varma årstiden, så kopplande av tågvärme var inte aktuellt.

Plattformslängden ska man inte hänga upp sig på, det gjorde ingen på den tiden utan det fanns gott om tåg som planenligt var längre än vissa plattformar där tåget hade uppehåll. För Roslagsbanans del torde Enebyberg söder ut och Bråvallavägen varit de sista där tågen planenligt kunde vara längre än plattformen. På bredspåret förekommer detta än idag, till exempel i Märsta (i norrgående Uppsalatåg).

SI

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter? Max tåglängd?

av Christer Göransson, Sunday, February 19, 2017, 16:50 (2595 dagar sedan) @ Stefan Isaksson

Både rävarna och träburkarna drog väl rutinmässig större tåg i ganska sen tid.
Leif nämner griståget, men när jag började på RB 77 var bestod det tåget av motorvagn + 2 pass + motorvagn, och båda motorvagnarna har jag för mig gick i träburksomlopp, vilket betyder att båda kunde vara träburkar men att en eller båda ofta var ersatta av en räv. Detta tåg gick som insats till Hägernäs/Viggbyholm.

Just denna tågsammansättning borde dessutom förekommit på den tiden som Näsbyparks- och Eddavägstågen delades och hopkopplades i Djursholms Ösby.

Större tåg än så dragna av de små motorvagnarna känner jag däremot inte till.

Fram till slutet av 60-talet gick det till och med en passvagn till Eddavägen, så största tåg jag sett dras av en räv (Xoa4p) var Mv+2 pass+Mv+1 pass på Sträckan Stockholm Ö-Djursholms Ösby. Gångtiden var lagd därefter, 14 minuter Öst-Djö.

/Christer

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter? Max tåglängd?

av Thomas Tell, Sunday, February 19, 2017, 17:48 (2595 dagar sedan) @ Christer Göransson

Jag har sett bilder från slutet av 60-talet med tre vagnar mellan träburkarna/rävarna.
/tell

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter? Bild på långt tåg

av Bengt H, Tuesday, February 21, 2017, 10:42 (2593 dagar sedan) @ Christer Göransson

.


Fram till slutet av 60-talet gick det till och med en passvagn till Eddavägen, så största tåg jag sett dras av en räv (Xoa4p) var Mv+2 pass+Mv+1 pass på Sträckan Stockholm Ö-Djursholms Ösby. Gångtiden var lagd därefter, 14 minuter Öst-Djö.

/Christer

Ett sådant här tåg då?

Den 28 februari 1969

[image]

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter? Bild på långt tåg

av Christer Göransson, Wednesday, February 22, 2017, 06:56 (2592 dagar sedan) @ Bengt H

.


Fram till slutet av 60-talet gick det till och med en passvagn till Eddavägen, så största tåg jag sett dras av en räv (Xoa4p) var Mv+2 pass+Mv+1 pass på Sträckan Stockholm Ö-Djursholms Ösby. Gångtiden var lagd därefter, 14 minuter Öst-Djö.

/Christer


Ett sådant här tåg då?

Den 28 februari 1969

[image]

Exakt!
Fin bild.

/Christer

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter? Bild på långt tåg

av 53 Wadsten, Wednesday, February 22, 2017, 08:36 (2592 dagar sedan) @ Christer Göransson

SJ körde Roslagsbanans fordon i botten i hopp om att få lägga ned 1972, två Xoa7p 51 och 53 brandskadasdes svårt 1970-71 p.ga bristfälligt underhåll, men reparerades och återställdes av RB i Mörby 1972-73.

Slutkörda fordon i Roslagen -SJ

av Granis, Wednesday, February 22, 2017, 09:24 (2592 dagar sedan) @ 53 Wadsten

SJ körde Roslagsbanans fordon i botten i hopp om att få lägga ned 1972, två Xoa7p 51 och 53 brandskadasdes svårt 1970-71 p.ga bristfälligt underhåll, men reparerades och återställdes av RB i Mörby 1972-73.

Min pappa jobbade vid SJ´s verkstad i Tomteboda fram tills den lades ned 1964. Såsom statsanställd blev han då erbjuden förflyttning till motsvarande jobb på andra håll, och i Stockholmsområdet skulle det då handla om Mörby, som ju tillhörde SJ på den tiden. Men redan då gick ryktet om "gamla slutkörda fordon" och stundande nedläggning av Roslagsbanan, och eftersom mina föräldrar inte var Stockholmare från början valde de i stället att flytta till Västerås då pappa fick börja på Hvst Tillberga.

/ L G

Slutkörda fordon i Roslagen -SJ

av 53 Wadsten, Wednesday, February 22, 2017, 09:51 (2592 dagar sedan) @ Granis

Roslagsbanan skulle vara borta 1976 då Tunnelbanan till Täby skulle stå klar, men så blev dess bättre icke, den lever än idag i bästa välmående.

Slutkörda fordon i Roslagen -SJ

av Olle E, Thursday, February 23, 2017, 23:44 (2591 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Roslagsbanan skulle vara borta 1976 då Tunnelbanan till Täby skulle stå klar, men så blev dess bättre icke, den lever än idag i bästa välmående.

Håller med om att det är bra att RB lever och har hälsan. Inte lika övertygad om att det var bra att tunnelbanan inte drogs ut till Täby. När nya Galoppfältet ( "Täby Park" ) blir klart kommer det att bli rejält trångt på tågen...

Slutkörda fordon i Roslagen -SJ

av 53 Wadsten, Friday, February 24, 2017, 06:43 (2590 dagar sedan) @ Olle E

Ja trångt i tågen lär det som du skriver bli, likaså om spårutrymme mellan Roslags Näsby och Stockholm Östra.

Man skulle tänkt sig för bättre på 1960-talet då Täby köping började växa ordentligt med höghus i centrala Näsbypark, Näsbydal i Roslags Näsby, Grindtorp,
samt "Storstugan" med Täby Centrum(invigt 1968).

Roslagsbanan skulle givetvis "Breddats"söder om Norrtälje och Rimbo, samt då spårmässigt införlivats med övriga SJ-nätet till Stockholm C och pendeltågen, då hade säkerligen linjen till Norrtälje blivit kvar än idag.
Men! så icke, man stirrade istället sig blind på en tunnelbana till Täby som aldrig blev av, där är vi idag 2017.

Denna ståndpunkt har jag alltid hävdat och tidigare framfört och står för än idag då det är för sent att bredda RB.

Roslagsbanan är idag glädjande nog tillsammans med Botniabanan Svriges modernaste järnvägar.
Inte dumt.

Roslagen och spårvidder

av Granis, Friday, February 24, 2017, 10:46 (2590 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Det där med spårvidden förs ofta fram som ett problem när det gäller Roslagsbanan. Inte minst av dess motståndare (och då menar jag inte Hr Wadsten! ;-) ). Och då inte minst av t ex SJ på sin tid. Och det är där svaret finns...

Idag går det moderna -och när det är så möjligt snabba- smalspårståg i t ex Schweiz, Sydafrika och Australien. Så teknik-en* är det inga problem med. Men just i Australien byggdes också en del smal/ bredspårsbanor om till normalspår, plus att nya såna banor byggts där och i Japan. Anledningen till det är åtminstone i fallet Australien att man inte ska behöva lasta om gods och passagerare. Kompatibilitet alltså.

För Gamla SJ var ju det något av en ’ledstjärna’. Man hade ju också ett åtagande och till en början i varje fall önskan om att kunna transportera gods och passagerare från punkten A till B över i princip hela landet med minsta möjliga besvär. En helhetssyn alltså. Och då blev det ju knöligt med olika spårvidder. Dessutom fann man det knöligt att behöva beställa olika typer av fordon. De kunde ju om inte annat ej flyttas om i riket efter var behovet för dom fanns för tillfället.

I dag lever vi i en annan värld, med läns- lokal och ’short-line’ bolag t ex. Åtminstone om vi lämnar De Allmäna Järnvägsnäten, där EU då ställer krav/ försöker ställa krav på just kompatibilitet och därmed så mycket som möjligt ’konkurrensneutralitet’.

Därmed har ingen järnvägsoperatör något intresse av att folk ska kunna resa från Åkersberga till Eskilstuna t ex utan att behöva byta färdmedel nån gång. För att inte tala om gods. Vad gäller Stockholm och SL är det ju av naturliga skäl ett ’nav’ in mot ’City’; kan man sitta kvar på samma tåg när man t ex åker från Märsta till Södertälje blir det då en bonus och inget mål i sig. Och även om man ska in mot ’navets kärna’ får man vara beredd att byta färdmedel i många fall. Inte bara mellan tåg utan också till buss och tunnelbana t ex.

Vad gäller den tekniska biten har väl tillverkare blivit ännu bättre på att konstruera ’modulfordon’ mellan olika spårvidder (mm) så man ändå kan medge kompatibilitet för stora operatörer (t ex nationella järnvägsnät) som hanterar flera spårvidder än när man byggde t ex Gp/ Gt-ånglok och Z4p/t-lokomotorer (men man kunde alltså då också, lite grann i varje fall).

Så spårvidden på Roslagsbanan känns inte som något problem med dagens trafikupplägg. Börjar man ändra på det kan det dock bli en annan sak. Men frågan är då om det skulle vara värt pengarna? Eller skulle gamla tiders idéer om ’nationell likformighet av principiella skäl’ kunna komma tillbaka "till vilket pris som helst"?


/ L G :-)

*= "Ordet accepteras inte: n*ke" :-|

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av Christer Göransson, Saturday, February 18, 2017, 21:39 (2596 dagar sedan) @ IH

Hur många personvagnar kunde de andra motorvagnarna dra? Gick det att multipelköra motorvagnarna?

Dom enda elmotorvagnar som gått att multipelkoppla var Xoa4p, men det gick inte så bra då den halvautomatiska uppkopplingen byggde på ett stegringsrelä som var svårt att ställa in så exakt att två motorvagnar kopplade upp samtidigt. I stället blev det så att den ena motorvagnen kopplade upp ett körläge varvid ett litet ryck uppstod i tåget, lagom kraftigt för att relät i den andra vagnen skulle koppla upp ett körläge, ett nytt ryck varvid den första motorvagnen kopplade upp med ett litet ryck osv, osv.
Försöken pågick inte så länge vad jag vet, sedan hängde multipelkabeln mest i B-ändesvestibulen och gjorde ingen nytta, tills den togs bort helt på 60/70-talen.

/Christer

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av 53 Wadsten, Sunday, February 19, 2017, 08:46 (2595 dagar sedan) @ Christer Göransson

Multipelutrustningen från Xoa4p övertogs av SJ Hg som blev Hg2.
Blinddosorna satt kvar på rävarna och en del passvagnar.

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av Nitram, Tuesday, February 21, 2017, 01:29 (2594 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Källa på det?

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av 53 Wadsten, Tuesday, February 21, 2017, 04:43 (2593 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Hagalund och Mörby.

Menar du ...

av Ola Ahlström, Tuesday, February 21, 2017, 12:09 (2593 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Multipelutrustningen från Xoa4p övertogs av SJ Hg som blev Hg2.
Blinddosorna satt kvar på rävarna och en del passvagnar.

Skall ovanstående uppfattas som att utrustnigen demonterades från Xoa4p och just den demonterade utrustningen installerades i Hg loken som då blev Hg2?

Ola Ahlström
Malmö

Menar du ...

av 53 Wadsten, Tuesday, February 21, 2017, 13:17 (2593 dagar sedan) @ Ola Ahlström

Ja, då multutrustningen ändå inte användes.
Den var borttagen långt före min tid på RB, blinddosorna satt dock kvar.

Skröna?

av Nitram, Tuesday, February 21, 2017, 19:59 (2593 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Det luktar skröna tycker jag.

Skröna?

av 53 Wadsten, Wednesday, February 22, 2017, 04:47 (2592 dagar sedan) @ Nitram

Då kan du ju kolla själv. Ring upp Verkmästare Kroon Mörby, eller Miö Davidson i Hagalund vet ja, bägge lever.

Har själv jobbat som inköpare på förrådet i Mörby 1988, så jag vet detta, jag hade mycket med förråden och verkstäderna i Hgl, Örebro, Malmö och Åmål att göra.

Skröna? Knappast.

av H Lundén, Friday, February 24, 2017, 17:02 (2590 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Multipeldosorna från ASEA var en notorisk bristvara, så om det är dess som avses, är det helt säkert sant. Man letade efter sådana med ljus och lykta. Rc-loken fick ju sina multipeldosor utbytta till VEAM-kontakter av just det skälet, att de inte gick att skaffa fram till nyleveranser.

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av Överkörmästaren, Sunday, February 19, 2017, 09:02 (2595 dagar sedan) @ Christer Göransson

Hur många personvagnar kunde de andra motorvagnarna dra? Gick det att multipelköra motorvagnarna?


Dom enda elmotorvagnar som gått att multipelkoppla var Xoa4p, men det gick inte så bra då den halvautomatiska uppkopplingen byggde på ett stegringsrelä som var svårt att ställa in så exakt att två motorvagnar kopplade upp samtidigt. I stället blev det så att den ena motorvagnen kopplade upp ett körläge varvid ett litet ryck uppstod i tåget, lagom kraftigt för att relät i den andra vagnen skulle koppla upp ett körläge, ett nytt ryck varvid den första motorvagnen kopplade upp med ett litet ryck osv, osv.
Försöken pågick inte så länge vad jag vet, sedan hängde multipelkabeln mest i B-ändesvestibulen och gjorde ingen nytta, tills den togs bort helt på 60/70-talen.

/Christer

De "manövervagnsombyggda" X7P/X9P bör väl rimligtvis ha varit multipelkörbara? Detta är enkelt att kolla på schemat, men det har jag inte. Det som brukar påstås är att det skulle gå säkringar eller brinna kablar om man kopplade ihop två motorvagnar med multipelkabeln. Kanske hade man behövt sätta in några hjälpreläer, dioder eller motstånd, eller koppla ur någon eller några funktioner för att förhindra att de båda vagnarnas batterier kopplades ihop via ledningar som inte var dimensionerade för detta.

Men detta fanns det ändå inte mycket anledning till för multipelkörning "behövdes" inte, tågen var inte tyngre än att en motorvagn kunde dra dem även om det skulle råka vara en till i andra änden. Möjligtvis hade man sparat lite motorkol och sluppit en eller annan smäll om man kunde köra motorerna med ström på i stället för att bara dra runt dem, men det vet jag inte hur stor roll det spelade i praktiken i så låga hastigheter och korta sträckor.

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av 53 Wadsten, Sunday, February 19, 2017, 10:25 (2595 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Tänker samma tanke. Jag tror linjespänningen på 1.500 v spökade, klarade förmodligen inte av att köra två motorvagnar i mult.

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av Stefan Isaksson, Sunday, February 19, 2017, 15:04 (2595 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Nja, det var knappast linjespänningen som sådan som spökade - multippelkopplade tunnelbanetåg, eller för den delen Saltsjöbanetåg, känner vi till och det med 750 volts linjespänning.

Däremot lär kontaktledningens matningskapacitet spökat en hel del. En lokförare påpekade en gång för mig att det inte var någon större vits att multippelkoppla motorvagnar eftersom linjespänningen sjönk så pass mycket att det knappt gick fortare, något som kunde iakttas i de sällsynta fall där tågen var bemannade med två förare som alltså kunde köras med två verksamma dragfordon. (I händelse av halt spår kunde skillnaden mellan ett och två verksamma dragfordon vara dramatisk, men då var frågan inte om man kom snabbt fram, utan om man kom fram alls.)

Slutsatsen av detta var att multipelkörning av de starkare motorvagnarna inte var meningsfullt utan en större utbyggnad av kontaktledningen och framför allt matningen. Inte förvånande gjordes inga försök att utrusta sjuorna och niorna för multipeldrift.

SI

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av IH, Sunday, February 19, 2017, 15:22 (2595 dagar sedan) @ Stefan Isaksson

Det var väl det Gustav menade. En gammal lokförare berättade att när tåg startade vid mötesstationer på linjer med svag elförsörjning så väntade man tills det ena tåget kommit iväg en bit innan det andra startade för att det blev spänningsfall vid accelerationer. I synnerhet om det var ett tungt godståg och det var motbacke i starten så ville man inte ha för stort spänningsfall.

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av 53 Wadsten, Sunday, February 19, 2017, 20:27 (2595 dagar sedan) @ IH

Roslagsbanans gamla matarstationer låg tätt söder om Vallentuna.

Exprimentalfältet, försörjde Stockholm Östra till Mörby.
Mörby, driftledingscentral.
Roslags Näsby med matning till Rydbo, resp Vallentuna.
Åkers Runö, Rydbo-Österskär, extra matning fanns i Rydbo.
Vallentuna, Ekskogen(krånglade ofta, så än idag).
Rimbo som tillsammans med Vallentuna fick mata då Ekskogen havererat.
Malsta till Norrtälje.

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter? Xoa4p-mult?

av Leif B, Sunday, February 19, 2017, 11:56 (2595 dagar sedan) @ Christer Göransson

Hur många personvagnar kunde de andra motorvagnarna dra? Gick det att multipelköra motorvagnarna?


Dom enda elmotorvagnar som gått att multipelkoppla var Xoa4p, men det gick inte så bra då den halvautomatiska uppkopplingen byggde på ett stegringsrelä som var svårt att ställa in så exakt att två motorvagnar kopplade upp samtidigt. I stället blev det så att den ena motorvagnen kopplade upp ett körläge varvid ett litet ryck uppstod i tåget, lagom kraftigt för att relät i den andra vagnen skulle koppla upp ett körläge, ett nytt ryck varvid den första motorvagnen kopplade upp med ett litet ryck osv, osv.
Försöken pågick inte så länge vad jag vet, sedan hängde multipelkabeln mest i B-ändesvestibulen och gjorde ingen nytta, tills den togs bort helt på 60/70-talen.

/Christer

Enligt vad jag läst någonstans så förekom det två multade rävar som "godstågslok" även efter att man gett upp tanken på att köra en räv i vardera änden på persontågen. Jag har därför uppfattat att koppelfjädring mellan flera vagnar gjorde att det blev för mycket "sjögång" i tåget när främre och bakre "räven" kopplade upp i otakt, men att att med de två rävarna intill varandra blev någorlunda acceptabelt. Att köra de två rävarna intill varandra i persontåg var däremot inte meningsfullt.

Jag har lite svårt att tro att det var det fysiska rycket i tåget som fick stegingsreläet att sluta och koppla vidare. Jag misstänker snarare att det man fick bakmatning från hjälpkontakterna på kontaktorerna i den ena räven ut på multipeln som fick den andra att koppla osv. (Utan att ha schemat framför mig när jag skriver det.) Liknande problem är kända från lindningskopplarlok som Ma och Rhätische Bahns Ge 4/4 I, idag lätt att lösa med ett gäng simpla dioder i manöverkretsarna men inte lika enkelt på 40-talet.

Det är också tänkbart att den ena vagnen han inte bara ta ett steg utan dubbelsteg innan den andra tog första steget och att man då sträckte upp all kopplen och sedan av det fick sjögång, särskilt om den andra steget i kapp och om. D v s att bakmatningen var lokal i resp vagn utan att multipelledningarna var inblandade. Det problemet led tunnelvagnarna särskilt C4 av, det var nästan hopplöst att trimma hjälpkontakterna så exakt att de inte dubbelstegade någonstans i uppkopplingen. De var dock så finstegade och koppelfjädringen så hårt att det gick att leva med.

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter? Xoa4p-mult?

av Överkörmästaren, Sunday, February 19, 2017, 22:40 (2595 dagar sedan) @ Leif B

Hur många personvagnar kunde de andra motorvagnarna dra? Gick det att multipelköra motorvagnarna?


Dom enda elmotorvagnar som gått att multipelkoppla var Xoa4p, men det gick inte så bra då den halvautomatiska uppkopplingen byggde på ett stegringsrelä som var svårt att ställa in så exakt att två motorvagnar kopplade upp samtidigt. I stället blev det så att den ena motorvagnen kopplade upp ett körläge varvid ett litet ryck uppstod i tåget, lagom kraftigt för att relät i den andra vagnen skulle koppla upp ett körläge, ett nytt ryck varvid den första motorvagnen kopplade upp med ett litet ryck osv, osv.
Försöken pågick inte så länge vad jag vet, sedan hängde multipelkabeln mest i B-ändesvestibulen och gjorde ingen nytta, tills den togs bort helt på 60/70-talen.

/Christer


Enligt vad jag läst någonstans så förekom det två multade rävar som "godstågslok" även efter att man gett upp tanken på att köra en räv i vardera änden på persontågen. Jag har därför uppfattat att koppelfjädring mellan flera vagnar gjorde att det blev för mycket "sjögång" i tåget när främre och bakre "räven" kopplade upp i otakt, men att att med de två rävarna intill varandra blev någorlunda acceptabelt. Att köra de två rävarna intill varandra i persontåg var däremot inte meningsfullt.

Jag har lite svårt att tro att det var det fysiska rycket i tåget som fick stegingsreläet att sluta och koppla vidare. Jag misstänker snarare att det man fick bakmatning från hjälpkontakterna på kontaktorerna i den ena räven ut på multipeln som fick den andra att koppla osv. (Utan att ha schemat framför mig när jag skriver det.) Liknande problem är kända från lindningskopplarlok som Ma och Rhätische Bahns Ge 4/4 I, idag lätt att lösa med ett gäng simpla dioder i manöverkretsarna men inte lika enkelt på 40-talet.

Det är också tänkbart att den ena vagnen han inte bara ta ett steg utan dubbelsteg innan den andra tog första steget och att man då sträckte upp all kopplen och sedan av det fick sjögång, särskilt om den andra steget i kapp och om. D v s att bakmatningen var lokal i resp vagn utan att multipelledningarna var inblandade. Det problemet led tunnelvagnarna särskilt C4 av, det var nästan hopplöst att trimma hjälpkontakterna så exakt att de inte dubbelstegade någonstans i uppkopplingen. De var dock så finstegade och koppelfjädringen så hårt att det gick att leva med.

Xoa4p hade väl så få körlägen att man kan fråga sig a) vad som egentligen var poängen med automatuppkopplingen samt b) om man nu ändå nödvändigvis skulle ha det, hade det inte varit bättre att ha en multipelledning för varje kontaktor(grupp) och låta första vagnens strömgränsrelä sköta uppkopplingen för hela tåget simultant (som på spårvagnen A24 sedermera).

Saltsjöbanan hade väl ungefär lika många körlägen (7 i serie och 5 i parallell) och där hade man ju multipeldrift utan sådana konstigheter.

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter? Xoa4p-mult?

av 53 Wadsten, Monday, February 20, 2017, 07:50 (2594 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Här försökte jag beskriva hur man kör Xoa4p mjukt utan ryck i tåget, MEN!
datorn sopade undan allt då sista texten skulle in, denna laptop:-( :-( :-(
"Silverrävarna" var knepiga att köra, de hade samma uppkopplingssystem som T-banevagnarna
C1-5 med stegringsrelä och följande körlägen:

0=inga motorkontaktorer inkopplade.
V=växelläge, en motorkontaktor inkopplas, sträck tåget, Fram o Backomkopplaren
kopplas in i rätt körriktning.
S=serieläge, samtliga seriekontaktorer inkopplas via motstånd på taket
P=paralelläge, paralellkontaktorerna inkopplas tillammans med schuntkontaktorn
vilken ej är kopplad via motstånd.

Nedkoppling sker på NOLL-läget där samtliga kontaktorer urkopplas samtidigt, vilket kunde få ett ovälkommet ryck i tåget.

"Grisen" Bap 3250 hade samma uppopplingssysten.

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av -RB-, Sunday, February 19, 2017, 00:35 (2596 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Innan godstrafiken lades ned 1969 hade man ofta en Fp med i tågen med 7 passvagnar . Och ibland blev Xoa9p ersatt av Xoa7p i de tunga tågen .

mvh Rolf Berg

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av Niels Munch, Sunday, February 19, 2017, 09:37 (2595 dagar sedan) @ -RB-

Hvilke motorvogne kunne UBp manövervagnarne egentlig gå med?

V.h.
Niels

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av Christer Göransson, Sunday, February 19, 2017, 10:04 (2595 dagar sedan) @ Niels Munch

Hvilke motorvogne kunne UBp manövervagnarne egentlig gå med?

V.h.
Niels

Alla X9P och X7P 47,49,50,53-56 var ombyggda för att gå i manövervagnståg.

/Christer

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av Niels Munch, Sunday, February 19, 2017, 10:22 (2595 dagar sedan) @ Christer Göransson

Mange tak!

V.h. fra Dragør
Niels

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av 53 Wadsten, Sunday, February 19, 2017, 10:27 (2595 dagar sedan) @ Niels Munch

Venlig hilsen til Dragør:-) :-)

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter?

av 53 Wadsten, Sunday, February 19, 2017, 10:26 (2595 dagar sedan) @ Niels Munch

Xoa7p respektive X9p.

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter? Långa tåg på RB?

av Leif B, Sunday, February 19, 2017, 12:06 (2595 dagar sedan) @ 53 Wadsten

7 st, längre räckte varken perronger eller tågvärme till.
Körde lok med 10 passvagnar plus en Mv i kroken, trasigt tåg på nedspår Roslags Näsby-Stockholm Östra, ingen tågvärme kopplad. Tungt i backen upp mot Enebyberg, sedan gälldet det för fjärren att fälla igenom i Ösby och Stocksund. Det gällde att hålla full koll på ampere och linjevoltmetern.

Xoa9p och elektroloken hade 900 Hkr, sjuorna låg på 650, silverrävarna 400,
träburkarna 350.

Nog gick det längre tåg än så innan vår tid på banan, Gustav. En kompis uppvuxen i Bällsta räknade i sin barndom till 17 vagnar i ett tåg vilket bör ha varit nånstans runt 1960. Sagesmannen var dock för ung för att skilja på tvåaxliga och boggivagnar så exakt tåglängd och tågvikt är svår att fastställa. (Det fanns inga tvåaxliga personvagnar så sent, men däremot resgodsvagnar.) Det var ju extremt men loktåg med 10-15 vagnar var inte ovanligt från Rimbo till Stockholm på söndagkvällar om sommaren (med kursvagnar från olika håll i norra Roslagen).

Så långa tåg stannade givetvis inte på småstationer och hållplatser, men i varje fall Rimbo, Vallentuna och Täby Kyrkby hade ju långa mötesspår och, tror jag, långa plattformar. Det var ju inte heller lika kinkigt som nu om några vagnar hängde ut utanför plattformen, bl a fanns det ju mer personal på tågen och stationerna som kunde hjälpa till och hålla ett öga på att ingen gjorde sig illa.

Om Xoa9p dragit så lång tåg är jag mera osäker på. De levererades ju när trafiknedgången tagit fart och det fanns kanske inte längre så långa tåg? Annars borde de ju varit fullt kapabla att rycka in för ett lok, de hade ju samma motorstyrka. Eller hade de möjligen svagare värmekontaktor?

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter? Långa tåg på RB?

av Ulf Pettersson, Sunday, February 19, 2017, 18:33 (2595 dagar sedan) @ Leif B

Elloken 3251 och 3252 kunde köra mult.
Jag skulle vilja veta om de båda elloken körd mult någon gång?

Xoa9p - Hur många vagnar kunde kopplas efter? Långa tåg på RB?

av 53 Wadsten, Sunday, February 19, 2017, 20:33 (2595 dagar sedan) @ Ulf Pettersson

Mig veterligen inte, tror som jag skrivit tidigare att linjespänningen satte stopp.

Xoa9p - Kommer spänningen att räcka till på Rb?

av H Lundén, Friday, February 24, 2017, 16:57 (2590 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Hur blir det då med de nya motorvagnar, som SL har beställt. Om jag minns rätt, skulle de ha tre gånger så hög motoreffekt som X10p. Kommer det att gå att utnyttja den effekten eller kommer man i efterhand på, att man behöver ett helt nytt kontaktledningssystem också?

Xoa9p - Kommer spänningen att räcka till på Rb?

av 53 Wadsten, Friday, February 24, 2017, 18:56 (2590 dagar sedan) @ H Lundén

Har man verkligen beställt de nya tågsätten och hur ser de då ut.

1200 V var ursprungligen tänkt?

av H Lundén, Friday, February 24, 2017, 17:14 (2590 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Xoa9p och elektroloken hade 900 Hkr, sjuorna låg på 650, silverrävarna 400,
träburkarna 350.

Det där med motorerna är intressant.

900 hkr-motorerna på loken och 650-hkr motorerna på X7p är egentligen lika stora. Enda skillnaden, efter vad jag förstår, är att lokens motorer är lindade för 1200 V medan X7p-motorerna är lindade för 1500 V.

Så troligen avsåg man ursprungligen att elektrifiera med 1200 V och ändrade sig sedan till 1500 V. Och när man sedan typprovade om 1200 V motorerna med 1500 V, så visade det sig, att det fungerade. Det kritiska var nog kommuteringen, men det tycks ha gått. Och på så sätt fick loken en starkare motor än vad som ursprungligen var tänkt.

Det ska ha funnits en sats med småmotorer också, som var lindade för 1200 V, men de tycks däremot ha fungerat dåligt på 1500 V.