Vikt på aska och slagg från stenkol? - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Hej!
Vi håller på att projekterar en ny slaggrav för ånglok i Gävle. Vet någon var man kan hitta viktuppgifter på aska och slagg från stenkol, kopplat till rymd/kubik?

Med vänlig hälsning Henrik R, SJVM

Räkna 1100-1200 kg/m3 som bulkdensitet.

Je nach Qualität (Abbauort)

1200 bis 1500 kg/mÂ³

Hälsningar

Bernhard

Henrik, googla: kolaska densitet

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&v...

Hinner inte själv läsa igenom nu. Hoppas du hittar nå't.
Med vänlig hälsning, Håkan

Är askan smält eller pulverformig ?

Är askan smält eller pulverformig ?

Smält = slagg, pulver = aska. Slagg kan malas och blir då aska och kan då utnyttjas som fyllmedel.

Bl.a som fyllnadsmaterial i gamla husväggar/stenhus, man tillverkade slaggplattor och lade in.

Kolstybb kallas det nog.
Det är ingen höjdare att riva i kan jag tala om.
Under mina år som snickare så har jag stött på detta i bjälklaget i Träslövs gamla stationshus,samt i dom gamla så kallade SJ-husen i Varberg.
Niklas.

Bl.a som fyllnadsmaterial i gamla husväggar/stenhus, man tillverkade slaggplattor och lade in.

Måste skiljas noga från slaggtegel (och större, gjutna delar), som tillverkades av slaggen från masugnar.

Användes som byggmaterial en bit in på 1930-talet.

Kärleksstigen som går längs gamla järnvägen/banvallen från Falsterbo till Skanör och börjar vid lokstallets plats var fylld med aska och slagg från ångloken, senare grus, marken längs gång/cykelstigen är sank.

Samma sak gäller gångvägen från Flommens Golfklubb ned till havet på Öresundssidan.

I Stockholms skärgård är en stor del av fyllningen till vägar baserad på slagg och aska från ångbåtar. Speciellt på sådana öar där ångbåtarna hade natthamn. Detta därför att slaggen band ihop vägbanan mycket bättre än grus. Och framför allt - den var gratis. Men på ångbåtar blandade man slagg och aska när den släckts av med vatten. Just därför att då fick man en mix som var lättare att hantera än om man hade ren aska för sig. Sedan skyfflade man ned blandningen i säckar och dumpade innehållet i sjön på lämpliga ställen. Men som sagt- lokalbefolkningen ville gärna ta hand om det i stället för att använda på vägar och en del annat.

Du har så jäkla rätt, Blidösund levererade slagg till Svartlöga om söndagarna, att belägga stigen från ångbåtsbryggan ner till byn på andra sidan ön.
Själva slaggningen ägde rum ute på Svartlögafjärden att hinna svalna, ångan i pannan räckte till bra för tillägget. Det kom traktor eller häst och hämtade slaggen, den senare reste hem med Blidan efter sommarens bete på ön.

Hur många löparbanor på idrottsanläggningar i Sverige inte belagts med kolstybb/krossad kolaska från lokstationers askgravar!

TGOJ bytte kolstybb/kolaska från lokstationerna mot sand under hela ångloksepoken, kolstybben gick uteslutande till idrottsanläggningar.

Hur många löparbanor på idrottsanläggningar i Sverige inte belagts med kolstybb/krossad kolaska från lokstationers askgravar!

TGOJ bytte kolstybb/kolaska från lokstationerna mot sand under hela ångloksepoken, kolstybben gick uteslutande till idrottsanläggningar.

I gymnasiet på 70-talet så beklagade sig gymnastikläraren över att det inte gick att få tag på kolstybb till löparbanan, eftersom SJ hade slutat köra med ånglok. Inga problem, vi förmedlade kontakt med museibanan så var problemet löst!

Bl.a som fyllnadsmaterial i gamla husväggar/stenhus, man tillverkade slaggplattor och lade in.

Har spårat in kablar i sådana väggar. Det är väldigt porösa. Det är vass eller hönsnät inne i väggen/taket.