Vilka passvagnar i tågen till Krokek? - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Vilka passvagnar med öppna plattformar och smidda grindar var det som gick i lokaltågen i första halvan av 1950-talet i tågförbindelserna från Norrköping till Krokek (nuvarande Kolmården station) och eventuellt vidare till Stavsjö? Var det boggivagnar eller kunde det ha varit tvåaxliga trävagnar?

De här tredjeklassvagnarna hade träbänkar i salongerna och gamla lamparmaturer i taket vilka hade överlevt sedan gasljustiden men nu hade elljus. Var det möjligen också lanterniner i taket? Det var öppna salonger och det var en upplevelse att stå ute på de öppna plattformarna i den ljumma fartvinden på somrarna när man åkte utmed Bråviken.

Jag skulle gärna vilja veta vad det var för littera på dessa lokaltågsvagnar som drogs bl.a. av Hg-lok. Är det någon som kan stilla min nostalgiska nyfikenhet och helst också visa någon färgbild av de här vagnarna? :-)

Vagnar med träbänkar och gasbelysning på 1950-talet var säkert tvåaxliga vagnar. Troligen C3c-vagnar då C3d ofta fått stålrörssoffor med stoppade säten.
/tell

http://pocher.se/?cat=19
Efter riktiga vagnar, fin länk.

Jag antar att det var samma typ av enklare vagnar som gick i lokaltrafiken på Skelleftebanan (Bastuträsk-Skellefteå-Skelleftehamn/Kallholmen) på 50-talet. Jag har svaga minnen av enkla soffor med träribbor. Tacksam för eventuella detaljer./BoSC

Vid normal trafik var det 2 st Co6 + finka. Minns inte finkans littra. men platt tak och bromsplattform.
Vid större helger var tåget förstärkt med ett flertal 2-axliga vagnar.
Ibland, framför allt på helger drogs tåget av ånglok. Om jag inte minns fel var det S1:a. Varför det var ånglok har jag ingen aning om.
Bodde i Jursla, och hade hela uppförsbacken mellan Loddby och Åby med helt fri sikt. Det var pampigt att se framförallt ångloken då de fått stopp i infarten till Åby.
Att se D-loken starta efter stopp i samma backe när det var mörkt var heller inte illa!

Gick i Åby skola 1950-53, och åkte på lok mellan Åby och Krokek/Stavsjö flera gånger. ("bodde" på Åby järnvägsstation efter skoldagarna)F

Vid normal trafik var det 2 st Co6 + finka. Minns inte finkans littra. men platt tak och bromsplattform.
Vid större helger var tåget förstärkt med ett flertal 2-axliga vagnar.
Ibland, framför allt på helger drogs tåget av ånglok. Om jag inte minns fel var det S1:a. Varför det var ånglok har jag ingen aning om.
Bodde i Jursla, och hade hela uppförsbacken mellan Loddby och Åby med helt fri sikt. Det var pampigt att se framförallt ångloken då de fått stopp i infarten till Åby.
Att se D-loken starta efter stopp i samma backe när det var mörkt var heller inte illa!

Gick i Åby skola 1950-53, och åkte på lok mellan Åby och Krokek/Stavsjö flera gånger. ("bodde" på Åby järnvägsstation efter skoldagarna)F

F-vagnen var sannolikt av littera F1 (som var väldigt vanlig). Jag trodde jag hade en normalplan för aktuell sträcka (2 ts tror jag det var) från ca 1960 men jag hittar den inte nu. Dock vill jag minnas att jag sett i den att en del lokaltåg hade 2-axliga vagnar littera B3 men även vagnar av littera BB2 (två sammanbyggda B3-vagnar med boggi i mitten). Men användes verkligen Co6 (Bo6, senare B6) i dessa lokaltåg? Jag hade bestämt för mig att denna vagntyp normalt bara gick i förortståg kring rikets tre största städer. Men kanske även Norrköping tilldelades några vagnar.

Vid normal trafik var det 2 st Co6 + finka. Minns inte finkans littra. men platt tak och bromsplattform.
Vid större helger var tåget förstärkt med ett flertal 2-axliga vagnar.
Ibland, framför allt på helger drogs tåget av ånglok. Om jag inte minns fel var det S1:a. Varför det var ånglok har jag ingen aning om.
Bodde i Jursla, och hade hela uppförsbacken mellan Loddby och Åby med helt fri sikt. Det var pampigt att se framförallt ångloken då de fått stopp i infarten till Åby.
Att se D-loken starta efter stopp i samma backe när det var mörkt var heller inte illa!

Gick i Åby skola 1950-53, och åkte på lok mellan Åby och Krokek/Stavsjö flera gånger. ("bodde" på Åby järnvägsstation efter skoldagarna)F

F-vagnen var sannolikt av littera F1 (som var väldigt vanlig). Jag trodde jag hade en normalplan för aktuell sträcka (2 ts tror jag det var) från ca 1960 men jag hittar den inte nu. Dock vill jag minnas att jag sett i den att en del lokaltåg hade 2-axliga vagnar littera B3 men även vagnar av littera BB2 (två sammanbyggda B3-vagnar med boggi i mitten). Men användes verkligen Co6 (Bo6, senare B6) i dessa lokaltåg? Jag hade bestämt för mig att denna vagntyp normalt bara gick i förortståg kring rikets tre största städer. Men kanske även Norrköping tilldelades några vagnar.

Om det kan ha haft någon betydelse i det här ferroviala sammanhanget så var Norrköping vid den här tiden i mitten av 50-talet, början på 60-talet faktiskt Sveriges fjärde största stad i invånarantal efter Stockholm, Göteborg och Malmö. :-)

B06/C06-vagnar gick inte bara i de fyra största städernas närtrafik! Även Borås (som vid det aktuella tillfället var Sveriges nionde stad i storlek) hade några C06/B06 under några år på 50-talet. De gick i lokaltågen Skene - Borås - Fristad/Borgstena och såvitt jag minns också Borås - Rävlanda och åter. De ersattes senare med B013. Tågen bestod av Hg-lok, F1/EF1 och två eller tre C06/B06.
Sven B

Vid normal trafik var det 2 st Co6 + finka. Minns inte finkans littra. men platt tak och bromsplattform.
Vid större helger var tåget förstärkt med ett flertal 2-axliga vagnar.
Ibland, framför allt på helger drogs tåget av ånglok. Om jag inte minns fel var det S1:a. Varför det var ånglok har jag ingen aning om.
Bodde i Jursla, och hade hela uppförsbacken mellan Loddby och Åby med helt fri sikt. Det var pampigt att se framförallt ångloken då de fått stopp i infarten till Åby.
Att se D-loken starta efter stopp i samma backe när det var mörkt var heller inte illa!

Gick i Åby skola 1950-53, och åkte på lok mellan Åby och Krokek/Stavsjö flera gånger. ("bodde" på Åby järnvägsstation efter skoldagarna)F

F-vagnen var sannolikt av littera F1 (som var väldigt vanlig). Jag trodde jag hade en normalplan för aktuell sträcka (2 ts tror jag det var) från ca 1960 men jag hittar den inte nu. Dock vill jag minnas att jag sett i den att en del lokaltåg hade 2-axliga vagnar littera B3 men även vagnar av littera BB2 (två sammanbyggda B3-vagnar med boggi i mitten). Men användes verkligen Co6 (Bo6, senare B6) i dessa lokaltåg? Jag hade bestämt för mig att denna vagntyp normalt bara gick i förortståg kring rikets tre största städer. Men kanske även Norrköping tilldelades några vagnar.

Men redan 1956 blev väl de flesta loktågen ersatta av YBoa6 med tillhörande släpvagnar. Några lokaltåg kan ju naturligtvis gått med lok och vagnar i vissa lägen och dagar. Har inte tillgång till några tidtabeller för aktuell period.
Sträckan Norrköping-Nyköping-Södertälje var ju en av de första att få de lokala loktågen ersatt med elmotorvagnar. Kvar som loktåg blev de långväga persontågen och naturligtvis snälltågen.
Undra om det verkligen var S1 som då och då gick i lokaltågen. Vet inte om att Norrköping hade någon sådan som driftlok. Så nya lok bör väl ha använts i mer reguljär trafik och vid den tiden var det väl på Inlandsbanan och i Småland.

1954 var S1-orna placerade på andra ställen. 9 i västsverige (Bosås+Göteborg), resterande 11 i Norrland (Vännäs, Ånge och Östersund).
I Norrköpingsområdet fanns några B+E/E2, ett J samt en L14. Därutöver K4 & KA men de gick nog inte i persontågen.

Det Du nämner om vagnar litt CC2 stämmer. Dem såg jag aldrig gå till Krokek.
Däremot gick de i tågen Norrköping-Katrineholm, samt Norrköping-Stockholm.
Ang. ångloket som jag nämnde var det tanklok.
Minnet sviker, och jag var mellan 9-12 år på den tiden.

Det Du nämner om vagnar litt CC2 stämmer. Dem såg jag aldrig gå till Krokek.
Däremot gick de i tågen Norrköping-Katrineholm, samt Norrköping-Stockholm.
Ang. ångloket som jag nämnde var det tanklok.
Minnet sviker, och jag var mellan 9-12 år på den tiden.

Med tanke på loktilldelningen som nämndes i ett annat inlägg borde det i så fall ha varit ett J-lok.