Har museiföreningen i Klippan kvar sin CHJ-godsvagn? (Fordon: vagnar)

av Olle Sundstrom @, söndag, maj 14, 2017, 10:01 (216 dagar sedan)

Inför banbygget köpte Limedsforsen-Särna J (LiSJ) ett antal tyska grusvagnar som såldes till CHJ där de ombyggdes till Oss.

Någon gång på åttiotalet fotograferade och mätte jag upp en sådan vagn i Klippan. Den hade fem stolpar per sida och plåtlämmar men trägavel mot bromsplattformen à la NBJ Mss-vagnar.

Tyvärr har både foton och måttskiss "försvunnit" så om vagnen finns kvar kommer en senare skåneresa att omfatta ett besök i Klippan i och för förnyad dokumentation av denna intressanta vagntyp.

Olle Sundström

Museiföreningen i Klippan har kvar sin CHJ-godsvagn!

av Carl-Erik Olsson @, tisdag, maj 16, 2017, 19:44 (214 dagar sedan) @ Olle Sundstrom

Inför banbygget köpte Limedsforsen-Särna J (LiSJ) ett antal tyska grusvagnar som såldes till CHJ där de ombyggdes till Oss.

Någon gång på åttiotalet fotograferade och mätte jag upp en sådan vagn i Klippan. Den hade fem stolpar per sida och plåtlämmar men trägavel mot bromsplattformen à la NBJ Mss-vagnar.

Tyvärr har både foton och måttskiss "försvunnit" så om vagnen finns kvar kommer en senare skåneresa att omfatta ett besök i Klippan i och för förnyad dokumentation av denna intressanta vagntyp.

Olle Sundström

Jodå, vagnen som enligt ramstans ska vara fd CHJ Oss 528 (Görlitz 1924)/SJ Os(u) 10557, upptäcktes av undertecknad utanför Elektrokoppar i Helsingborg 4 juli 1977 tillsammans med ett stort antal andra korta vagnar av dåvarande Os-typ med som det visade sig lite olika bakgrund, vilka hade köpts från SJ i mitten av 60-talet för den dåvarande transporten av koppartackor från oceanhamnen i Hälsingborg till tråddrageriet i industriområdet i höjd med dagens pågatågsdepå Raus. Möjligen har vagnens bromsutrustning demonterats i samband med denna försäljning? Det borde ju framgå av Str 77 om det fanns mer än bara skruvbroms, men jag har inte kollat. Dessa vagnar ska då ha efterträtt ett antal av ännu äldre typ, troligen då övertaliga betvagnar (litt I/J) som det vore intressant att få veta mer om f ö. (Någon?) Denna vagn och ett antal som det då såg ut intressanta vagnar skänktes därefter till dåvarande HVJ, dvs veteranjärnvägen FVJ och ställdes upp på ett annat industrispår under ett par år innan de kunde dras till Klippan efter föreningens flytt dit ca 1980. Under tiden kunde de också identifieras m h a de ofta svårlästa ramstansarna och SJ Str 77 som då kunde ge deras bakgrund. En del vagnar med ursprung hos t ex BJ och GDJ kunde senare återbördas till sina forna hemtrakter medan ett par, däribland alltså denna, visade sig ha skånskt förflutet. En annan som valdes ut på måfå visade sig nämligen vara en 1913 Arlöf-byggd f d betvagn litt I3 från HHJ, Helsingborg-Hässleholms jvg, dock i skick som ombyggd med plåtlämmar till HHJ Os 794/SJ Os 39879. (Där åtminstone jag själv undrar om HHJ utförde denna ombyggnad eller om det var SJ. Någon här som vet?)
Dessa båda skånska flakvagnar finns fortfarande kvar i orenoverat skick inte långt ifrån där de observerades på 80-talet, fast nu förmodligen lastade med sliprar av olika kvalitet.
HHJ 794 tycks f ö vara en systervagn till den 1914 också i Arlöf byggda LBJ I4 36, som i fortfarande ej ombyggt, men tyvärr "befintligare" skick, kan återfinnas i FVJs vagnpark i Ljungbyhed. Den fick man från Malmö frihamn, också i slutet av 70-talet, även det en innehavare av ett stort antal godsvagnar av äldre typer, där flera idag har fått nya ägare i museibranschen.
Vill man besöka FVJ i Klippan är man välkommen men bör höra av sig i förväg för att vara säker på att kunna komma in utan att gå på spårområdet, då Trafikverkets nya staket omfattar även FVJ-området, dock med låst körgrind för vägfordon dit.
/CEO, stundom fordonsinventerare mm

Museiföreningen i Klippan har kvar sin CHJ-godsvagn!

av Olle Sundstrom @, onsdag, maj 17, 2017, 08:37 (213 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson

Stort tack för ett lika glädjande som uttömmande svar!

OS

Museiföreningen i Klippan har kvar sin CHJ-godsvagn!

av Anders Sandgren @, Länna/Drevviken, onsdag, maj 17, 2017, 11:15 (213 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson

Inför banbygget köpte Limedsforsen-Särna J (LiSJ) ett antal tyska grusvagnar som såldes till CHJ där de ombyggdes till Oss.

Någon gång på åttiotalet fotograferade och mätte jag upp en sådan vagn i Klippan. Den hade fem stolpar per sida och plåtlämmar men trägavel mot bromsplattformen à la NBJ Mss-vagnar.

Tyvärr har både foton och måttskiss "försvunnit" så om vagnen finns kvar kommer en senare skåneresa att omfatta ett besök i Klippan i och för förnyad dokumentation av denna intressanta vagntyp.

Olle Sundström


Jodå, vagnen som enligt ramstans ska vara fd CHJ Oss 528 (Görlitz 1924)/SJ Os(u) 10557, upptäcktes av undertecknad utanför Elektrokoppar i Helsingborg 4 juli 1977 tillsammans med ett stort antal andra korta vagnar av dåvarande Os-typ med som det visade sig lite olika bakgrund, vilka hade köpts från SJ i mitten av 60-talet för den dåvarande transporten av koppartackor från oceanhamnen i Hälsingborg till tråddrageriet i industriområdet i höjd med dagens pågatågsdepå Raus. Möjligen har vagnens bromsutrustning demonterats i samband med denna försäljning? Det borde ju framgå av Str 77 om det fanns mer än bara skruvbroms, men jag har inte kollat. Dessa vagnar ska då ha efterträtt ett antal av ännu äldre typ, troligen då övertaliga betvagnar (litt I/J) som det vore intressant att få veta mer om f ö. (Någon?) Denna vagn och ett antal som det då såg ut intressanta vagnar skänktes därefter till dåvarande HVJ, dvs veteranjärnvägen FVJ och ställdes upp på ett annat industrispår under ett par år innan de kunde dras till Klippan efter föreningens flytt dit ca 1980. Under tiden kunde de också identifieras m h a de ofta svårlästa ramstansarna och SJ Str 77 som då kunde ge deras bakgrund. En del vagnar med ursprung hos t ex BJ och GDJ kunde senare återbördas till sina forna hemtrakter medan ett par, däribland alltså denna, visade sig ha skånskt förflutet. En annan som valdes ut på måfå visade sig nämligen vara en 1913 Arlöf-byggd f d betvagn litt I3 från HHJ, Helsingborg-Hässleholms jvg, dock i skick som ombyggd med plåtlämmar till HHJ Os 794/SJ Os 39879. (Där åtminstone jag själv undrar om HHJ utförde denna ombyggnad eller om det var SJ. Någon här som vet?)

Vagnen övertogs 1940 som HHJ Is 794 av SJ och ommärktes under 1941 till Is 39879. Under 1946 ombyggd/omlittererad Os 39879.

Dessa båda skånska flakvagnar finns fortfarande kvar i orenoverat skick inte långt ifrån där de observerades på 80-talet, fast nu förmodligen lastade med sliprar av olika kvalitet.
HHJ 794 tycks f ö vara en systervagn till den 1914 också i Arlöf byggda LBJ I4 36, som i fortfarande ej ombyggt, men tyvärr "befintligare" skick, kan återfinnas i FVJs vagnpark i Ljungbyhed. Den fick man från Malmö frihamn, också i slutet av 70-talet, även det en innehavare av ett stort antal godsvagnar av äldre typer, där flera idag har fått nya ägare i museibranschen.
Vill man besöka FVJ i Klippan är man välkommen men bör höra av sig i förväg för att vara säker på att kunna komma in utan att gå på spårområdet, då Trafikverkets nya staket omfattar även FVJ-området, dock med låst körgrind för vägfordon dit.
/CEO, stundom fordonsinventerare mm

Mer om CHJ-godsvagn i Klippan

av Carl-Erik Olsson @, torsdag, maj 18, 2017, 15:15 (212 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Inför banbygget köpte Limedsforsen-Särna J (LiSJ) ett antal tyska grusvagnar som såldes till CHJ där de ombyggdes till Oss.

Någon gång på åttiotalet fotograferade och mätte jag upp en sådan vagn i Klippan. Den hade fem stolpar per sida och plåtlämmar men trägavel mot bromsplattformen à la NBJ Mss-vagnar.

Tyvärr har både foton och måttskiss "försvunnit" så om vagnen finns kvar kommer en senare skåneresa att omfatta ett besök i Klippan i och för förnyad dokumentation av denna intressanta vagntyp.

Olle Sundström


Jodå, vagnen som enligt ramstans ska vara fd CHJ Oss 528 (Görlitz 1924)/SJ Os(u) 10557, upptäcktes av undertecknad utanför Elektrokoppar i Helsingborg 4 juli 1977 tillsammans med ett stort antal andra korta vagnar av dåvarande Os-typ med som det visade sig lite olika bakgrund, vilka hade köpts från SJ i mitten av 60-talet för den dåvarande transporten av koppartackor från oceanhamnen i Hälsingborg till tråddrageriet i industriområdet i höjd med dagens pågatågsdepå Raus. Möjligen har vagnens bromsutrustning demonterats i samband med denna försäljning? Det borde ju framgå av Str 77 om det fanns mer än bara skruvbroms, men jag har inte kollat.

Enligt Str 77 fanns den med mellan 1946 och 1959. Den hade då bara dubbel skruvbroms med bromsplattform och tryckluftledning, alltså aldrig någon tryckluftbroms. Den verkar ha haft typiskt tyska dubbla hängjärn till bromsblocken av de kvarvarande enkla fästöronen i tvärbalkarna att döma. Längd fästbult till mitt på hjul ca 740mm. Den "byggdes om" till fortfarande rödmålad tjänstevagn 1959, och är märkt Tjv 822 10 Bs, var nu detta kan ha varit? Hos CHJ byggdes den tydligen om 1935 från grusvagn litt P4 nr 470 till Oss 528. Fick sedan hos Elektrokoppar deras internnr 110 och fick sista revision, troligen hos godsvagnsverkstaden i Helsingborg, 15/6 1975. Vikt enligt ny märkning 6,72 ton, troligen tidigare 8,40 ton med broms och plåtlämmar kvar. Då den levererades på 20-talet bör ju besiktningsbevis som beskriver dess ursprungsutförande finnas i f d Vägverkets arkiv, vilket väl numera finns hos Riksarkivet i Arninge, men under vilket koncessionsnummer som dessa handlingar är sorterade under?

Dessa vagnar ska då ha efterträtt ett antal av ännu äldre typ, troligen då övertaliga betvagnar (litt I/J) som det vore intressant att få veta mer om f ö. (Någon?) Denna vagn och ett antal som det då såg ut intressanta vagnar skänktes därefter till dåvarande HVJ, dvs veteranjärnvägen FVJ och ställdes upp på ett annat industrispår under ett par år innan de kunde dras till Klippan efter föreningens flytt dit ca 1980. Under tiden kunde de också identifieras m h a de ofta svårlästa ramstansarna och SJ Str 77 som då kunde ge deras bakgrund. En del vagnar med ursprung hos t ex BJ och GDJ kunde senare återbördas till sina forna hemtrakter medan ett par, däribland alltså denna, visade sig ha skånskt förflutet. En annan som valdes ut på måfå visade sig nämligen vara en 1913 Arlöf-byggd f d betvagn litt I3 från HHJ, Helsingborg-Hässleholms jvg, dock i skick som ombyggd med plåtlämmar till HHJ Os 794/SJ Os 39879. (Där åtminstone jag själv undrar om HHJ utförde denna ombyggnad eller om det var SJ. Någon här som vet?)


Vagnen övertogs 1940 som HHJ Is 794 av SJ och ommärktes under 1941 till Is 39879. Under 1946 ombyggd/omlittererad Os 39879.

Dessa båda skånska flakvagnar finns fortfarande kvar i orenoverat skick inte långt ifrån där de observerades på 80-talet, fast nu förmodligen lastade med sliprar av olika kvalitet.
HHJ 794 tycks f ö vara en systervagn till den 1914 också i Arlöf byggda LBJ I4 36, som i fortfarande ej ombyggt, men tyvärr "befintligare" skick, kan återfinnas i FVJs vagnpark i Ljungbyhed. Den fick man från Malmö frihamn, också i slutet av 70-talet, även det en innehavare av ett stort antal godsvagnar av äldre typer, där flera idag har fått nya ägare i museibranschen.
Vill man besöka FVJ i Klippan är man välkommen men bör höra av sig i förväg för att vara säker på att kunna komma in utan att gå på spårområdet, då Trafikverkets nya staket omfattar även FVJ-området, dock med låst körgrind för vägfordon dit.
/CEO, stundom fordonsinventerare mm

Elektrokoppar trafiken med kopppar

av Patrik Eriksson @, torsdag, maj 18, 2017, 16:28 (212 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson

Jag minns själv alla uppställda vagnar på elektrokoppar område. Det var N/NN vagnar och Os vagnar. Detta var omkring 1975 men jag såg aldrig någon trafik med dessa ålderdomliga vagnar då utan den enda trafiken som förekom då var koppartråd och traverskranar från Elektrokoppar. När upphörde trafiken från Oceanhamnen till Elektrokoppar med dessa vagnar?

Elektrokoppars import av kopppar

av Carl-Erik Olsson @, måndag, maj 22, 2017, 19:29 (208 dagar sedan) @ Patrik Eriksson

Jag minns själv alla uppställda vagnar på elektrokoppar område. Det var N/NN vagnar och Os vagnar. Detta var omkring 1975 men jag såg aldrig någon trafik med dessa ålderdomliga vagnar då utan den enda trafiken som förekom då var koppartråd och traverskranar från Elektrokoppar. När upphörde trafiken från Oceanhamnen till Elektrokoppar med dessa vagnar?

Vill man ha svar på frågor idag ska man ju leta på det s k nätet, vilket jag gjorde på Elektrokoppar och hittade på Wikipedia en tidigare VD från början av 60-talet, en man nu i 90-årsåldern med vilken jag hade ett litet trevligt samtal.
Han mindes tyvärr inte hur vagnarna hade anskaffats, de verkade ju ha köpts som förmodligen bättre begagnade i början av 60-talet och lär, det kan ha varit enligt salig Roland Hansson (kommer kanske Uno P ihåg något om detta?), ha ersatt betvagnar för trafiken från hamnen till tråddrageriet. Då kan man ju undra om detta var sedan Sockerbolaget hade slutat köra betor på järnväg ca 1955-56 och mängder av vagnar blev övertaliga, eller om man tidigare kunde utnyttja dessa vagnar under icke-betkampanjtid?
På den tiden importerades koppar i ca 140kg-tackor från framförallt Valparaiso i Chile och Beira i Mocambique och även från dåvarande Belgiska Kongo, viss mindre del kom från Sovjetunionen. Nuvarande svenska leveranser var obetydliga då, så importen gick mest sjövägen. Vagnarna kördes av SJ från hamnen till tråddrageriet och man använde dem sedan som lager utomhus inne på sitt område, en fartygslast kan därför ha motiverat ett hundratal vagnar som vardera kanske lastade 15-20 ton.
Sedan denna import upphörde, när det nu var, har oceanhamnen förändrats till oigenkännlighet med både det på 60-talet byggda Frigoscandias "hamnlager" (under byggnad på Eniros Historiska flygfoton) och även det senare intill byggda magasinet för metallimport rivna för att på vanligt sätt ge plats åt bostäder, där det dessförinnan fanns stora kolupplag för olika firmor och en livlig hamnverksamhet förutom det dåvarande, sedermera av Kockums övertagna, Helsingborgs Varfs AB.
Mer finns alltså att snoka i! /CEO

Elektrokoppars lokala spårtransport av kopppar

av Carl-Erik Olsson @, onsdag, maj 24, 2017, 16:30 (206 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson

På den tiden importerades koppar i ca 140kg-tackor från framförallt Valparaiso i Chile och Beira i Mocambique och även från dåvarande Belgiska Kongo, viss mindre del kom från Sovjetunionen. Nuvarande svenska leveranser var obetydliga då, så importen gick mest sjövägen. Vagnarna kördes av SJ från hamnen till tråddrageriet och man använde dem sedan som lager utomhus inne på sitt område, en fartygslast kan därför ha motiverat ett hundratal vagnar som vardera kanske lastade 15-20 ton.
Sedan denna import upphörde, när det nu var, har oceanhamnen förändrats till oigenkännlighet med både det på 60-talet byggda Frigoscandias "hamnlager" (under byggnad på Eniros Historiska flygfoton) och även det senare intill byggda magasinet för metallimport rivna för att på vanligt sätt ge plats åt bostäder, där det dessförinnan fanns stora kolupplag för olika firmor och en livlig hamnverksamhet förutom det dåvarande, sedermera av Kockums övertagna, Helsingborgs Varfs AB.
Mer finns alltså att snoka i! /CEO

Man kan t ex börja med att på nätet ta en titt bland Industribaneföreningens utmärkta loklistor. Vid tiden för mina observationer i mitten av 70-talet så använde man en John Bergman-tillverkad lokomotor. Enligt den av Janis Priedits sammanställda IBF-listan för denna tillverkare i Motala med verksamhet från 1930 till mitten av 50-talet ska det då ha varit tillv nr 145 från 1951 det rörde sig om, vilken inköptes av Elektrokoppar 1952. Ombyggd från koppelstångsdrift till kedjedrift 1961 och sedan avställd 1984, skrotad 1985. Man kan då förmoda att den anskaffades i samband med utökade järnvägstransporter av koppar och eget växlingsbehov, vilket likaså kan förmodas ha upphört i början av 80-talet, möjligen då i samband med anskaffning av inrikes producerad koppar som kom på järnväg och växlades av SJ. Förmodanden alltså som behöver verifieras, förslagsvis genom studium av Elektrokoppars företagshistoria. Det kanske går att hitta mer fakta i därvarande stadsarkiv, som givetvis har begränsat öppethållande i samband med stundande helg.
/trevlig helg hälsar CEO med hot om att återkomma ifall mer fakta uppdagas

Elektrokoppars lokala spårtransport av kopppar

av Patrik Eriksson @, onsdag, maj 24, 2017, 21:45 (206 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson

Tack för dina svar. Jag kan säga att jag som liten parvel diggade mycket tåg i Helsingborg från 1973 och sjuttiotalet ut. Endast en gång såg jag ett tåg med dessa gamla NN och Os vagnar. Det var kring 1978 när en Z66 kom med ca 10 - 15 NN-vagnar som den ställde av på spåret utanför Elektrokoppars område där Elektrokoppars egen lokomotor tog vid och växlade in vagnarna på sitt område. Jag såg aldrig om vagnarna var lastade. Dock kan ju transporterna gått nattetid också - någon måtta fick det ju vara med diggandet :-D

RSS-feed av trådar
powered by my little forum