Dessa infartsdvärgar var väl anledningen till att signalhuset för linjedvärgsignaler hade FYRA ljusöppningar?

Ja, det får man väl anta.

Dvärgsginalerna som agerade mellanblocksignaler kunde ju inte visa "snett vänster", så de hade den övre vänstra ljusöppningen pluggad.

Stämmer.

Hur vanligt var det f.ö. att infarsdvärgar utfördes med signalhus för linjedvärgar? Jag hade för mig att man använde vanliga dvärgsignalhus eftersom infartssignalen ju räknades till stationen och inte till linjeblocket.

Jag har inget svar, men bjuder här på en [i]spekulation[/i]: Om stationen försågs med infartsdvärgsignal från högerspår vid ett tillfälle då den angränsande linjen inte hade linjeblockering, användes "vanlig dvärg". Om infartsdvärgsignal sattes upp från högerspår i samband med att den angränsande linjen försågs med linjeblockering, användes "linjedvärg" även som infartsdvärgsignal.

Vad jag vet har däremot alla de blocksignaler på högerspår som utgjordes av dvärgsignaler varit av modell "linjedvärg".

Modell "linjedvärg" har också på sina håll använts utan att det har varit fråga om linjen. På [link=http://www.ekeving.se/r/sr_Ebrsi/D/Ebrsi_1501-001_1950-1959.jpg]den här ritningen över Halmstad rbg från 1950-talet[/link] (från Gunnar Ekevings webbplats) är signalerna 3h, 7ha och 7hb markerade som dvärgsignaler av "stor typ".

/up

Och på senare år som rangersignaler, här Nässjö 2012. Dessa är nu borta.

Lindman

[img]http://lindman.dk/PV/n1120424.jpg[/img]

Jag känner inte till någon annan plats med huvuddvärgsignal som infartssignal, alltså en huvudsignal som gäller för färd från linjen in på en driftplats. "65:an" i Karlstad togs i drift i maj 1970, säger Per Forsströms Ställverksregistret, och då pågick ju NKlJ:s genomgående godstrafik till och från Skoghall. Då fanns inte företeelsen huvuddvärgsignal, men jag gissar att den aktuella signalen redan från 1970 var en dvärgsignal med grönt sken som, liksom alla sina gelikar i landet, kompletterades med ett rött sken till huvuddvärgsignal i och med säo-ändringen 1973.

Frågan är vilken driftform (vanliga tåg med tåganmälan, eller vagnuttagningsbana) som rådde 1970 på Skoghallsbanan. Har [b]Kjell Aghult [/b]månne några uppgifter om det? Varianten med bara växling på sidospår torde ha tillkommit senare, först efter att den genomgående NKlJ-trafiken hade lagts ned 1980. Kanske var det 1980, för banan finns inte med i en förteckning som jag har tillgång till över vagnuttagningsbanor år 1982. "Uppgradering" från sidospår med enbart växling till vagnuttagningsbana/system S (igen?) skedde för inte så förskräckligt länge sedan, men när var det, Kjell?

Termen 'infartsdvärgsignal' försvann 1973 från säo, kanske bör nämnas.

Enligt mitt intryck var saken enligt följande:
NKlJ-trafiken Deje-Skoghall förändrades tågrörelse>vut i samband med SJ 65-ställverket
i Ks (Centralen inkopplad 28 april, Östra bangården 13 maj). NKlJ ville inte bekosta fullständig signalering av smalspårbangården vid Kö, utan nöjde sig med "handrangering" där.

På 65:ans instruktionsritning av 1969-12-01 markeras signal 172 från Skoghall som växlingsdvärgsignal: Några huvuddvärgsignaler finns på andra ställen på stationen
med annan ritningsbeteckning (Även om termen än formellt inte fanns). Dvsi som infartssignalering från vutbana tilläts än, huvudljussignal föreskrevs först i 1973 års Säo.

Banan förstatligades först 1991-11-01 och saknas kanske därför i 1982 års SJ-sammanställning.

Jag vill minnas att signalen blev huvuddvärgsignal vid ATC i Karlstad 1983-03-17,
För att kunna ATC-läggas. Som då linjeboksredaktör frågade jag signalsektionen
varför inte huvudljussignal uppsattes. "Det är sth 40 mot signalen" blev svaret.

Vut förändrades till växlingsrörelse 1991-06-10. Detta för att kunna köra till
Skoghall med radiolok (Avtalsdetalj). Sedan saken tydligen ändrats, skedde återgång
till vut 2011-12-11.