Bron över Norrström vid Tegelbacken

Hur länge var denna bro öppningsbar? Det finns bilder där man ser segelskutor ligga vid kajen mellan järnvägsbron och Vasabron och det torde varit enda vägen ut för dessa. Riddarholmskanalen hade nog inga öppningsbara broar. När pontonbron (Riddarbron) lades ut 1953 var den säkert inte öppningsbar längre men under föregångaren Slingebultsleden från 1929/30 kunde den kanske varit kvar. Finns det några noteringar om hur länge den var öppningsbar?
Det finns litet material om signaleringen hos Gunnar Ekeving men vad jag kan se inte om detta.

Hur länge var denna bro öppningsbar? Det finns bilder där man ser segelskutor ligga vid kajen mellan järnvägsbron och Vasabron och det torde varit enda vägen ut för dessa. Riddarholmskanalen hade nog inga öppningsbara broar. När pontonbron (Riddarbron) lades ut 1953 var den säkert inte öppningsbar längre men under föregångaren Slingebultsleden från 1929/30 kunde den kanske varit kvar. Finns det några noteringar om hur länge den var öppningsbar?
Det finns litet material om signaleringen hos Gunnar Ekeving men vad jag kan se inte om detta.

Det här är ju lite spännande. Historiskt.nu påstår att bron var öppningsbar, andra källor att den inte var det. Den här gamla skissen ger ingen ledtråd. Och nog låg det segelbåtar vid kajen som du säger. Men de kan kanske i teorin ha fällt masterna?

På något sätt har man med närmast kirurgisk precision lyckats undvika att få södra delen av den gamla bron på bild!

Det här är det närmaste jag kommit hittills:
1896 https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SSMC001400S.jpg
1955 https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SSMSVD037247S.JPG
https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SSMF079034S.JPG

SJK-skriften Järnvägsdata anger att svängbron ersattes av fast bro vid linjeomläggningen 1955. Dock skulle det kanske kunna tänkas att bron normalt inte öppnades under åren närmast före 1955. Så har det varit med en del andra rörliga broar - de har i realiteten blivit fasta innan deras formella status ändrades.

Att bron i varje fall längre tillbaka i tiden har gått att öppna är fastställt både genom gamla föreskrifter från tiden då Sammanbindningsbanan var ny och till exempel signalinstruktionsritning från 1933, uppdaterad 1946.

På Samlingsportalen finns en bild som uppges vara tagen 1949
[image]
Järnvägsmuseum bildnr KBAA04460
Här tyder bland annat arrangemanget för kontaktledningsstolparna (dubbla stolp-par i ändarna på svängspannet respektive de fasta delarna av bron) på att bron var avsedd att kunna öppnas.

I tidtabellsboken del A från 1948 finns för norrgående tåg en uppgift att infartssignalen vid [Söder] Mälarstrand (måste vara signal 5v) "förreglar rörlig bro å linjen". Inte "rörliga broar". För infartssignalen till Stockholm C (signal 155v) saknas uppgift om broförregling. Detta skulle kunna tolkas som att bron redan 1948 var fastgjord, alternativt att den öppnades så sällan att skyddet då ordnades med bandisposition istället för förregling (kontrollbekräftelse) i huvudsignaler.

SJK-skriften Järnvägsdata anger att svängbron ersattes av fast bro vid linjeomläggningen 1955. Dock skulle det kanske kunna tänkas att bron normalt inte öppnades under åren närmast före 1955. Så har det varit med en del andra rörliga broar - de har i realiteten blivit fasta innan deras formella status ändrades.

Att bron i varje fall längre tillbaka i tiden har gått att öppna är fastställt både genom gamla föreskrifter från tiden då Sammanbindningsbanan var ny och till exempel signalinstruktionsritning från 1933, uppdaterad 1946.

På Samlingsportalen finns en bild som uppges vara tagen 1949

Järnvägsmuseum bildnr KBAA04460
Här tyder bland annat arrangemanget för kontaktledningsstolparna (dubbla stolp-par i ändarna på svängspannet respektive de fasta delarna av bron) på att bron var avsedd att kunna öppnas.

I tidtabellsboken del A från 1948 finns för norrgående tåg en uppgift att infartssignalen vid [Söder] Mälarstrand (måste vara signal 5v) "förreglar rörlig bro å linjen". Inte "rörliga broar". För infartssignalen till Stockholm C (signal 155v) saknas uppgift om broförregling. Detta skulle kunna tolkas som att bron redan 1948 var fastgjord, alternativt att den öppnades så sällan att skyddet då ordnades med bandisposition istället för förregling (kontrollbekräftelse) i huvudsignaler.

Delsvar ur för mig gripbart material (1951 års tdtbok del B);
Två rörliga broar anges: Den norra inom Stockholm C stationsgräns. Innanför sydgående signal 139h.
Den södra sydgående mellan huvudsignal 1h och Stockholm S, nordgående mellan
Mälarstrand och blockpost A.

SJK-skriften Järnvägsdata anger att svängbron ersattes av fast bro vid linjeomläggningen 1955. Dock skulle det kanske kunna tänkas att bron normalt inte öppnades under åren närmast före 1955. Så har det varit med en del andra rörliga broar - de har i realiteten blivit fasta innan deras formella status ändrades.

Att bron i varje fall längre tillbaka i tiden har gått att öppna är fastställt både genom gamla föreskrifter från tiden då Sammanbindningsbanan var ny och till exempel signalinstruktionsritning från 1933, uppdaterad 1946.

På Samlingsportalen finns en bild som uppges vara tagen 1949

Järnvägsmuseum bildnr KBAA04460
Här tyder bland annat arrangemanget för kontaktledningsstolparna (dubbla stolp-par i ändarna på svängspannet respektive de fasta delarna av bron) på att bron var avsedd att kunna öppnas.

I tidtabellsboken del A från 1948 finns för norrgående tåg en uppgift att infartssignalen vid [Söder] Mälarstrand (måste vara signal 5v) "förreglar rörlig bro å linjen". Inte "rörliga broar". För infartssignalen till Stockholm C (signal 155v) saknas uppgift om broförregling. Detta skulle kunna tolkas som att bron redan 1948 var fastgjord, alternativt att den öppnades så sällan att skyddet då ordnades med bandisposition istället för förregling (kontrollbekräftelse) i huvudsignaler.

Delsvar ur för mig gripbart material (1951 års tdtbok del B);
Två rörliga broar anges: Den norra inom Stockholm C stationsgräns. Innanför sydgående signal 139h.
Den södra sydgående mellan huvudsignal 1h och Stockholm S, nordgående mellan
Mälarstrand och blockpost A.

Aha, var svängspannet på norra bron i DEN änden!!!

Då förstår jag varför jag hade såna svårigheter att hitta det.

SJK-skriften Järnvägsdata anger att svängbron ersattes av fast bro vid linjeomläggningen 1955. Dock skulle det kanske kunna tänkas att bron normalt inte öppnades under åren närmast före 1955. Så har det varit med en del andra rörliga broar - de har i realiteten blivit fasta innan deras formella status ändrades.

Att bron i varje fall längre tillbaka i tiden har gått att öppna är fastställt både genom gamla föreskrifter från tiden då Sammanbindningsbanan var ny och till exempel signalinstruktionsritning från 1933, uppdaterad 1946.

På Samlingsportalen finns en bild som uppges vara tagen 1949

Järnvägsmuseum bildnr KBAA04460
Här tyder bland annat arrangemanget för kontaktledningsstolparna (dubbla stolp-par i ändarna på svängspannet respektive de fasta delarna av bron) på att bron var avsedd att kunna öppnas.

I tidtabellsboken del A från 1948 finns för norrgående tåg en uppgift att infartssignalen vid [Söder] Mälarstrand (måste vara signal 5v) "förreglar rörlig bro å linjen". Inte "rörliga broar". För infartssignalen till Stockholm C (signal 155v) saknas uppgift om broförregling. Detta skulle kunna tolkas som att bron redan 1948 var fastgjord, alternativt att den öppnades så sällan att skyddet då ordnades med bandisposition istället för förregling (kontrollbekräftelse) i huvudsignaler.

Delsvar ur för mig gripbart material (1951 års tdtbok del B);
Två rörliga broar anges: Den norra inom Stockholm C stationsgräns. Innanför sydgående signal 139h.
Den södra sydgående mellan huvudsignal 1h och Stockholm S, nordgående mellan
Mälarstrand och blockpost A.

Aha, var svängspannet på norra bron i DEN änden!!!

Då förstår jag varför jag hade såna svårigheter att hitta det.

Stort tack alla. Med andra ord fanns den öppningsbara bron kvar tills dess att broarna gjordes om 1955 men man kan anta att den nog inte öppnades efter att Ridddarbron lagts ut. Funktionellt kvar åtm till slutet av 40-talet.
Den gamla bron hade tydligen en gångbro på östra sidan med en bro över till Strömsborg. Även Strömbadet hade gångbro till järnvägsbron men man gick nog under järnvägsbron för att komma dit då badet låg på 'fel' sida om järnvägsbron. Numera är gångbron på västra sidan och Strömsborg har bro till Vasabron.
Det fanns även torn byggda av Owen för en hängbro mellan Tegelbacken och Riddarhuset men de revs någon gång under andra halvan av 1800-talet.

Stort tack alla. Med andra ord fanns den öppningsbara bron kvar tills dess att broarna gjordes om 1955 men man kan anta att den nog inte öppnades efter att Ridddarbron lagts ut.

Den provisoriska Riddarbron är en viktig faktor som jag inte tänkt på förrän jag läste ditt inlägg. Riddarbron kom tydligen till 1953, så därefter kan ingen öppning ha skett eftersom inga båtar kom under Riddarbron.

Stort tack alla. Med andra ord fanns den öppningsbara bron kvar tills dess att broarna gjordes om 1955 men man kan anta att den nog inte öppnades efter att Ridddarbron lagts ut.

Den provisoriska Riddarbron är en viktig faktor som jag inte tänkt på förrän jag läste ditt inlägg. Riddarbron kom tydligen till 1953, så därefter kan ingen öppning ha skett eftersom inga båtar kom under Riddarbron.

"Bron är att betrakta som en lokalbedövning, som inte är något gott i och för sig men gör ett oundvikligt ont mindre kännbart."

Citat av Helge Berglund vid invigningsceremonin av Riddarbron 18 juni 1953. Broprovisoriet, en pontonbro på 240 meter mellan Riddarholmen och Tegelbacken, som byggdes som en trafikavlastning sedan ett tidigare provisorium den s.k. Slingerbultsleden skulle stängas, kom att räcka ända fram till högertrafikomläggningen i september 1967.

Och så här beskrivs i en artikel på sajten www.stockholmgamlastan.se det tidigare broprovisoriet som existerade mellan åren 1929 och 1954:
Slingerbultsleden var inte det formella namnet på trafikleden som gick från Munkbron via Riddarholmens östra strand (Stenbecksstranden) till Riddarhuskajen och vidare till Vasabron, den hette egentligen Västra Skeppsbron. Den bestod av 2 broar...

[image]
(Bild från Stockholmskällan /Stockholms stadsmuseum/ okänd fotograf)

På ovanstående bild som är tagen 18 juli 1951 tycker jag att vi kan ana segelskutor vid kajen mellan järnvägsbron Vasabron. Så vid denna tidpunkt bör broöppningar ha förekommit.

(Om nu dateringen är riktig. En annan bild som verkar vara tagen vid samma tidpunkt är daterad till 1949... men det går kanske att fastställa datum utifrån spårvagnstyper och viadukten över järnvägen?)

/Thomas K Ohlsson

(Bild från Stockholmskällan /Stockholms stadsmuseum/ okänd fotograf)

På ovanstående bild som är tagen 18 juli 1951 tycker jag att vi kan ana segelskutor vid kajen mellan järnvägsbron Vasabron. Så vid denna tidpunkt bör broöppningar ha förekommit.

(Om nu dateringen är riktig. En annan bild som verkar vara tagen vid samma tidpunkt är daterad till 1949... men det går kanske att fastställa datum utifrån spårvagnstyper och viadukten över järnvägen?)

/Thomas K Ohlsson

Det kan vara sightseeingbåtar som ligger mellan broarna. Se denna bild. Det finns fler bilder på Digitalt museum. Sök på Tegelbacken.

M.v.h.
Ola

(Bild från Stockholmskällan /Stockholms stadsmuseum/ okänd fotograf)

På ovanstående bild som är tagen 18 juli 1951 tycker jag att vi kan ana segelskutor vid kajen mellan järnvägsbron Vasabron. Så vid denna tidpunkt bör broöppningar ha förekommit.

(Om nu dateringen är riktig. En annan bild som verkar vara tagen vid samma tidpunkt är daterad till 1949... men det går kanske att fastställa datum utifrån spårvagnstyper och viadukten över järnvägen?)

/Thomas K Ohlsson

Det kan vara sightseeingbåtar som ligger mellan broarna. Se denna bild. Det finns fler bilder på Digitalt museum. Sök på Tegelbacken.

M.v.h.
Ola

Jo det kan det ju vara... jag har försökt att förstora bilden och då tycker jag att det ser ut som om båtarna har master, men det kan vara ledningsstolpar och flaggstänger som ställer till det.

Och på andra bilder hos Stockholmskällan ser man sightseeingbåtar vid denna kaj. Så bevisvärdet kanske är så stort trots allt!

/TKO

Jag tror Ola har rätt här.
Efter kriget fanns knappast några rena segelskutor kvar som inte var motoriserade och hade styrhytt. Däremot har jag en minnesbild av bilder från tidningen Skärgårdsbåten där tidiga trä-sightseeingbåtar lade till "innanför" järnvägsbron över Norrström (Sjö-Taxi, möjligen Forsmans sightseeingbåtar).
Bilden tror jag har varit uppe till diskussion för datering tidigare. Tyvärr hjälper ångbåtarna vid Klara Mälarstrand föga. Om jag inte ser helt tokigt ligger ENA I främst, följd av VIKING. VIKING hängde med länge, medan ENA I lämnade Mälaren i maj 1955. Så tar jag inte helt fel så kommer vi inte närmare med dateringen med deras hjälp.

Rätta mig, den som vet bättre; jag är dock rätt övertygad om att båtarna som skymtar "bortom" är sightseeingbåtar. Dessa behövde näppeligen någon broöppning.

Jag tror faktiskt att ni bägge har rätt - det är sightseeingbåtar och inte segelskutor...

/TKO

(Bild från Stockholmskällan /Stockholms stadsmuseum/ okänd fotograf)

På ovanstående bild som är tagen 18 juli 1951 tycker jag att vi kan ana segelskutor vid kajen mellan järnvägsbron Vasabron. Så vid denna tidpunkt bör broöppningar ha förekommit.

(Om nu dateringen är riktig. En annan bild som verkar vara tagen vid samma tidpunkt är daterad till 1949... men det går kanske att fastställa datum utifrån spårvagnstyper och viadukten över järnvägen?)

/Thomas K Ohlsson

Det ser ut att vara en mustang på Vasabron och då är det inte 1949. Linje 1 fick mustanger den 23 februari 1951 och linje 3 fick mustanger 1953. Viadukten öppnades för trafik den 4 juni 1948. Jag har trott att plankorsningen stängdes snart efter det, men på bilden är den ju fortfarande öppen. Lite märkligt är att det inte står någon vagn vid Brommalinjernas ändhållplats. Det skulle kunna betyda att bilden är tagen efter 26 oktober 1952.

När avlystes denna segelled?

Det måste framgå i Sjöfartsverkets arkiv, ty det är ju de som upplåter och avlyser segelleder i Sverige!

SJK-skriften Järnvägsdata anger att svängbron ersattes av fast bro vid linjeomläggningen 1955. Dock skulle det kanske kunna tänkas att bron normalt inte öppnades under åren närmast före 1955. Så har det varit med en del andra rörliga broar - de har i realiteten blivit fasta innan deras formella status ändrades.

Att bron i varje fall längre tillbaka i tiden har gått att öppna är fastställt både genom gamla föreskrifter från tiden då Sammanbindningsbanan var ny och till exempel signalinstruktionsritning från 1933, uppdaterad 1946.

På Samlingsportalen finns en bild som uppges vara tagen 1949

Järnvägsmuseum bildnr KBAA04460
Här tyder bland annat arrangemanget för kontaktledningsstolparna (dubbla stolp-par i ändarna på svängspannet respektive de fasta delarna av bron) på att bron var avsedd att kunna öppnas.

I tidtabellsboken del A från 1948 finns för norrgående tåg en uppgift att infartssignalen vid [Söder] Mälarstrand (måste vara signal 5v) "förreglar rörlig bro å linjen". Inte "rörliga broar". För infartssignalen till Stockholm C (signal 155v) saknas uppgift om broförregling. Detta skulle kunna tolkas som att bron redan 1948 var fastgjord, alternativt att den öppnades så sällan att skyddet då ordnades med bandisposition istället för förregling (kontrollbekräftelse) i huvudsignaler.

Denna konstruktion och placering av svängbron, ger en smal och trång
passage för sjötrafiken. Endast smala och slanka fartyg här tydligen. /WS/

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Bron över Norrström vid Tegelbacken (Bana)