Den fjärde och sista delen är (Mörbylånga) - Ottenby.
Banvaktsstugan Penåsa lär ha legat isolerad ute på alvaret, Kastlösa-Skärlöv. Rivning
okänd.
Största godsstation söder om Mörbylånga var Öl. Eketorp, där Ölands Ytong AB i
Grönhögen lastade (Förtransport med bil). Bild på vagnutbytet finns i 2009 års historik. Platsen hade som få andra på ön fyra spår i bredd. Kvinnlig platsvakt, växlingen sköttes av godstågskonduktörerna. Som även fick sköta styckegodset, gick här med tåg ända till slutet.
"Dålig" konduktörsturlista i Borgholm, bara godståg: Också bortaliggning
varannan natt i Böda eller Ottenby. Rälsbussförarna (Också i Bhm) gick vintertid
på sexmanslista. Sommartid inlånades några man extra från Karlskrona, Alvesta och
andra närliggande orter. Ibland hyrde de sommarstugor!
Ottenby station bemannades av kontorist Einar Johansson och fru Kerstin: Hon
postbiträde och som ung fröken Ljungström varit platsvakt i Skärlöv. Vid nedläggningen
flyttades båda till biljettexpeditionen i Växjö, hon tjänstemannaanställdes.
Arne Strömberg i Kastlösa (Enmansstation) kom till Vissefjärda.
Någon kan ha kommit till Skåne. Öland sorterade då under det övergripande III distriktet i Malmö, s k högre regional instans (Jfr Försvaret). Därifrån sköttes personalomflyttningarna mellan enheter i s k lägre regional instans (Fackindelade ban-, maskin-, trafik-, signal- och telesektioner). Lokal instans var stationer, banmästerier, busslinjegrupper etc (I Försvaret fredsförbanden).
Tågdriften på Öland sysselsatt ca 100 personer. Bara s k konstitutsanställda kunde
påräkna flyttmöjlighet. Posten kunde överta bara ett begränsat antal. Övriga sades tyvärr upp p g a arbetsbrist, som vid en privatbana.
Oty blev 1957 dagens obevakade vänddriftplats Soh. Liksom Fagerhult på Mönsteråsbanan,
båda bland SJ första. Men lär förut ha förekommit vid Särö (Västerskog) på GSJ,
där man då t o m sägs ha gjort lokrundgångar. Sant?