Anledningen till littera I hos SJ var att SJ littera M föreskrev bottentömning vilket dessa tidigare privata vagnar inte var utrustade med. Däremot behövde vagnarna hos dessa banor före förstatligandet inte ha bottentömning då de enskilda järnvägarnas litterasystem bara angav malmvagn (med eller utan bottentömning) för littera M.

Den här bilden visar en Ias vid Persbergs station, gissningsvis insatt i malmtrafiken därifrån.
Bild från Persberg

Notera också de gamla I-vagnarna, som jag gissar också har släpats dit för malmtrafiken.

Persbergs gruvor genererade några vagnslaster malm om dagen, som i regel gick till olika bruk i närheten. Till trafiken användes lite allt möjligt, jag har bilder på N, O och Mam-vagnar som lastar malm i Persberg. Just Ias-vagnen kan tyda på malm till Västerås, eftersom de var specialbyggda för vagnvändaren där.

Ia-vagnarna gick kvar med malmen från Grängesberg, Blötberget, Håksberg och Idkerberget till Domnarvet fram till början av 1950-talet då de ersattes av Ibr-vagnar.

Sedan användes de bl.a. för malmen från Långfallsgruvan/Björnhyttan till Västerås fvb med båt till Rönnskär, där de senare ersattes av Kbö-vagnar.

http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=85558

Mina minnen av dessa vagnar härrör sig från femtiotalet.

BJ-GDJ:s I3m användes då för alla typer av transporter av sådant som bröts i en gruva:
järnmalm till hamnar och järnverk som tillverkade råjärn, från Falu Gruva svavelkis till svenska sulfitfabriker, kopparkis samt bly- och zinkslig till (oftast) Gävle hamn. Jag har f. ö. en tydlig bild på näthinnan av ett backgående vxlsätt från Falu Gruva till Tisken där man lyckades spåra ur i medväxeln in till Omfomarstationen vid Timmervägen. Först i detta sätt gick en obromsad I3m!

Skrot i retur från hamnarna var också vanligt.

Jag tillåter mig att här även beröra Din fråga av den 13.6 (som vanligt läser jag Jvhist Forum alldeles för sällan!).
Ja, frågan om den nedsänkta gaveln på GDJ:s I3m förbryllar ett flertal malmvagnomaner, ingen nämnd och ingen glömd.

Låga lastningsanordningar tycks ha förekommit i åtminstone Idkerberget och vid Falu Gruva. (Nå'nstans har jag läst att Elgens hytt sänktes för att klara låga lastningsfickor och en arbetsplatsbild av min farfar (malmprovstagare vid Falu Gruvas anrikningsverk) kan tolkas som att tratten hänger långt ner.)

Men varför skulle då GDJ:s vagnar ha låga gavlar - båda kunderna "tillhörde" ju BJ? Och kunde en planka få påverka en hel vagnsserie? Hade det inte varit enklare att kapa nedre delen av tratten?

Eller är uppgiften i GV-boken felaktig? Fel är ju tyvärr inte sällsynta i den boken.

Eller är den felande plankan helt enkelt en myt? Själv är jag benägen att tro det sistnämnda alternativet!

Olle S