Dubbelspår på Södra Stambanan (Bana)

av 53 Wadsten, Tuesday, June 20, 2017, 15:37 (2474 dagar sedan)

Under vilka år och etapper byggdes Södra Stambanan ut med dubbelspår, vet att Malmö-Lund var först ut. Sist blev linjen Katrineholm-Åby som öppnades 1964.

Dubbelspår på Södra Stambanan - Järnvägsdata sid 277

av BD, Tuesday, June 20, 2017, 18:13 (2474 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Under vilka år och etapper byggdes Södra Stambanan ut med dubbelspår, vet att Malmö-Lund var först ut. Sist blev linjen Katrineholm-Åby som öppnades 1964.

I Järnvägsdata 2009 sid 277 finns svaren. Exempelvis 19040501 Eslöv Höör 20 km, 19541001 Lammhult Lidnäs 12 km.

Dubbelspår på Södra Stambanan - Järnvägsdata sid 277

av 53 Wadsten, Wednesday, June 21, 2017, 06:00 (2473 dagar sedan) @ BD

Äger ej boken, men läsa kan jag minsan.

Dubbelspår på Södra Stambanan

av Richard Loe, Tuesday, June 20, 2017, 20:21 (2474 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Under vilka år och etapper byggdes Södra Stambanan ut med dubbelspår, vet att Malmö-Lund var först ut. Sist blev linjen Katrineholm-Åby som öppnades 1964.

Eftersom BD tycks tro att du ska läsa böcker och inte ställa frågor här så svarar jag på din fråga som bäst jag kan.

Malmö - Arlöv 1886
Arlöv - Lund 1900
Lund - Eslöv 1901
Eslöv - Hässleholm 1904
Åby - Norrköping 1915
Bankeberg - Mantorp 1915
Linköping - Mantorp 1916
Mantorp - Mjölby 1916
Norrköping - Fiskeby 1917
Linghem - Linköping 1917
Gistad - Linghem 1919
Eksund - Okna 1920
Nässjö - Grimstorp 1920
Grimstorp - Bodafors 1921
Fiskeby - Eksund 1921
Okna - Norsholm 1921
Aneby - Nässjö 1921
Norsholm - Gistad 1922
Bodafors - Sävsjö 1923
Frinnaryd - Aneby 1926
Gripenberg - Frinnaryd 1931
Tranås - Gripenberg 1932
Hässleholm - Ballingslöv 1942
Boxholm - Tranås 1949
Strålsnäs - Boxholm 1950
Mjölby - Strålsnäs 1951
Alvesta - Vislanda 1952
Sävsjö - Rörvik 1953
Lidnäs - Alvesta 1953
Rörvik - Lidnäs 1954
Osby - Ballingslöv 1955
Vislanda - Eneryda 1955
Eneryda - Diö 1956
Killeberg - Osby 1957
Diö - Älmhult 1957
Killeberg - Älmhult 1957
Katrineholm - Strångsjö 1957
Strångsjö - Ändebol 1959
Ändebol - Simonstorp 1960
Simonstorp - Åby 1964

(Med reservation för att jag kan ha missat någon sträcka)

Dubbelspår på Södra Stambanan

av Lennart Petersen, Tuesday, June 20, 2017, 20:50 (2474 dagar sedan) @ Richard Loe

Under vilka år och etapper byggdes Södra Stambanan ut med dubbelspår, vet att Malmö-Lund var först ut. Sist blev linjen Katrineholm-Åby som öppnades 1964.


Eftersom BD tycks tro att du ska läsa böcker och inte ställa frågor här så svarar jag på din fråga som bäst jag kan.

Malmö - Arlöv 1886

Malmö-Arlöv är lite speciellt , det var egentligen från början 1886 två parallella spår tillhöriga varsin förvaltning MBJ och SJ men man hade något avtal att bägge parter kunde använda bägge spåren. Med förstatligandet av Vkb 1896 fick SJ tillgång till bägge spår men det tycks ha dröjt till 1900-01-01 innan man införde egentlig dubbelspårsdrift där man körde konsekvent i en riktning på respektive spår.
Det finns fler sådana exempel på att man tidigt hade flera parallella spår utan egentlig dubbelspårsdrift. Ett sådant var sammanbindningsbanan Stockholm C- Stockholm Södra där man från början använde ett spår för lokaltrafik och det andra för mer långtgående tåg.

Dubbelspår på Södra Stambanan

av 53 Wadsten, Wednesday, June 21, 2017, 05:59 (2473 dagar sedan) @ Richard Loe

Tack för hjälpen:-)

Dubbelspår på Södra Stambanan

av 53 Wadsten, Wednesday, June 21, 2017, 06:10 (2473 dagar sedan) @ Richard Loe

Hur var det med Elektrifieringsetapperna på SSB, till Malmö och Trelleborg kom srömmenn fram 1933.

Dubbelspår på Södra Stambanan

av Lennart Petersen, Wednesday, June 21, 2017, 17:56 (2473 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Hur var det med Elektrifieringsetapperna på SSB, till Malmö och Trelleborg kom srömmenn fram 1933.

1932 blev Katrineholm-Norrköping -Mjölby klart och även Järna-Åby
1933 var Mjölby-Malmö klart och även Malmö-Trelleborg

Dubbelspår på Södra Stambanan

av 53 Wadsten, Thursday, June 22, 2017, 15:09 (2472 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Det tycktes gå med en jädrans fart den långa sträckan, inte dåligt.

Dubbelspår på Södra Stambanan

av Gunnar Håkansson, Thursday, June 22, 2017, 16:10 (2472 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Det tycktes gå med en jädrans fart den långa sträckan, inte dåligt.

Då är väl att märka, att alla tidtabellslagda tåg gick under tiden som arbetet utfördes. Till skillnad mot numera, när banan totalt stängs av i flera år, trots att sträckorna är mycket kortare. Men så förekom ingen "upphandling" heller! SJ köpte in vad som behövdes (som råmaterial, standard från stålverk), allt planerades noga, förmontering av vissa delar gjordes, sedan rullade grejorna ut och lastades av. Ibland var betongen redan fastgjuten vid stolpen, ibland var det bättre att hälla betongblandningen i ett grävt hål, vari sedan stolpen restes, innan betongen härdat (och stöttades) - det berodde på jordmånen. Noggrann planering och egen arbetskraft - så gör man ett effektivt jobb! Malmöelektrifieringen har gått till historien, men förtigs numera oftast - den följde ju inte alls nutida regler (som mest går ut på att all offentlig anskaffning skall ge maximal vinst åt det privata näringslivet).

Dubbelspår på Södra Stambanan

av 53 Wadsten, Thursday, June 22, 2017, 16:13 (2472 dagar sedan) @ Gunnar Håkansson

Det är så det skulle vara idag enligt min mening.

Dubbelspår på Södra Stambanan

av Lennart Petersen, Thursday, June 22, 2017, 16:41 (2472 dagar sedan) @ Gunnar Håkansson

Det tycktes gå med en jädrans fart den långa sträckan, inte dåligt.


Då är väl att märka, att alla tidtabellslagda tåg gick under tiden som arbetet utfördes. Till skillnad mot numera, när banan totalt stängs av i flera år, trots att sträckorna är mycket kortare. Men så förekom ingen "upphandling" heller! SJ köpte in vad som behövdes (som råmaterial, standard från stålverk), allt planerades noga, förmontering av vissa delar gjordes, sedan rullade grejorna ut och lastades av. Ibland var betongen redan fastgjuten vid stolpen, ibland var det bättre att hälla betongblandningen i ett grävt hål, vari sedan stolpen restes, innan betongen härdat (och stöttades) - det berodde på jordmånen. Noggrann planering och egen arbetskraft - så gör man ett effektivt jobb! Malmöelektrifieringen har gått till historien, men förtigs numera oftast - den följde ju inte alls nutida regler (som mest går ut på att all offentlig anskaffning skall ge maximal vinst åt det privata näringslivet).

Och lägg då till att det var enkelspår på större delen av banan.
Å andra sidan var det ju förstås betydligt glesare trafik jämfört med nu men det imponerar i alla fall att allt klarades så snabbt och utan negativa saker för resenärerna.

Malmöelektrifieringen

av Jonny Saljefeldt, Thursday, June 22, 2017, 18:04 (2472 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Då är väl att märka, att alla tidtabellslagda tåg gick under tiden som arbetet utfördes. Till skillnad mot numera, när banan totalt stängs av i flera år, trots att sträckorna är mycket kortare. Men så förekom ingen "upphandling" heller! SJ köpte in vad som behövdes (som råmaterial, standard från stålverk), allt planerades noga, förmontering av vissa delar gjordes, sedan rullade grejorna ut och lastades av. Ibland var betongen redan fastgjuten vid stolpen, ibland var det bättre att hälla betongblandningen i ett grävt hål, vari sedan stolpen restes, innan betongen härdat (och stöttades) - det berodde på jordmånen. Noggrann planering och egen arbetskraft - så gör man ett effektivt jobb! Malmöelektrifieringen har gått till historien, men förtigs numera oftast - den följde ju inte alls nutida regler (som mest går ut på att all offentlig anskaffning skall ge maximal vinst åt det privata näringslivet).


Och lägg då till att det var enkelspår på större delen av banan.
Å andra sidan var det ju förstås betydligt glesare trafik jämfört med nu men det imponerar i alla fall att allt klarades så snabbt och utan negativa saker för resenärerna.

32 månader tog det från beslut till färdigställande.

En artikel om Malmöelektrifieringen av Gunnar Sandin finns här.

Dubbelspår på Södra Stambanan

av Richard Loe, Thursday, June 22, 2017, 19:08 (2472 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Det tycktes gå med en jädrans fart den långa sträckan, inte dåligt.


Då är väl att märka, att alla tidtabellslagda tåg gick under tiden som arbetet utfördes. Till skillnad mot numera, när banan totalt stängs av i flera år, trots att sträckorna är mycket kortare. Men så förekom ingen "upphandling" heller! SJ köpte in vad som behövdes (som råmaterial, standard från stålverk), allt planerades noga, förmontering av vissa delar gjordes, sedan rullade grejorna ut och lastades av. Ibland var betongen redan fastgjuten vid stolpen, ibland var det bättre att hälla betongblandningen i ett grävt hål, vari sedan stolpen restes, innan betongen härdat (och stöttades) - det berodde på jordmånen. Noggrann planering och egen arbetskraft - så gör man ett effektivt jobb! Malmöelektrifieringen har gått till historien, men förtigs numera oftast - den följde ju inte alls nutida regler (som mest går ut på att all offentlig anskaffning skall ge maximal vinst åt det privata näringslivet).


Och lägg då till att det var enkelspår på större delen av banan.
Å andra sidan var det ju förstås betydligt glesare trafik jämfört med nu men det imponerar i alla fall att allt klarades så snabbt och utan negativa saker för resenärerna.

Ja, och med helt annorlunda regler för verksamhetssäkerhet. Många av metoderna som användes hade inte godkänts nu. Tyvärr så finns det goda anledningar till nuvarande regler, samhället accepterar inte de skador mm som förekom på den tiden.

Dubbelspår på Södra Stambanan

av 53 Wadsten, Thursday, June 22, 2017, 19:22 (2472 dagar sedan) @ Richard Loe

Men Järnvägen "fungerade" till skillnad mot idag.

Dubbelspår på Södra Stambanan

av Richard Loe, Thursday, June 22, 2017, 20:02 (2472 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Men Järnvägen "fungerade" till skillnad mot idag.

Järnvägen fungerar förvånansvärt bra idag med tanke på hur mycket trafiken har ökat de senaste 30 åren. Att vi sedan borde investerat mycket mer och gjort det tidigare ska vi belasta politikerna för, inte personalen som arbetar på järnvägarna.

Dubbelspår på Södra Stambanan

av Kjell Aghult, Friday, June 23, 2017, 05:55 (2471 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Men Järnvägen "fungerade" till skillnad mot idag.

Det vore intressant att se förseningsstatistik från 1930-talet. Den nu lätt
gripbara går tillbaka bara till 1970-talet. Tabell finns i SOU 2013:83, "En enkel till
framtiden": Den utmärkta utredningen av Gunnar Alexandersson m fl, som tycks bara ha stoppats undan.

Punktligheten (Förr efter tyskan kallad tågföringen) presenteras i figur 6.15, sid 152. Från ca 1997 har den legat på ca 90 % för resandetåg (5 min marginal). Dessförinnan (diagramstart 1970) varierade siffran
ned till den förskräckliga bottennoteringen ca 53 % (Ca 1980).

Det stämmer rätt bra med mitt intryck från tågledartiden: Vi gladdes om vi kom upp i dåtida målsättning 85 %. Månadsstatistiken för tlc Hallsberg var personligt uppdrag för kollega Stig Karlsson: De flesta av oss hade något sådant, att sköta på t ex veckosluten.

Några faktorer slagit mig:
1) Kontaktledningsfelen var väldigt få. I vart fall lättrafikerade Svartåbanan hade kvar "originalet" från 1937.
2) Spårspring har väl alltid förekommit, olagligt. Förr rådde också synen att det skedde på egen risk. Järnvägens s k strikta ansvar mot personer (även vid självmord) tillkom med en omdiskuterad lagändring ca 1983.
3) Kopparstölderna var helt okända.

Med ökad tidbrist har anspråken på punktlighet ökat - märkbart också för lokaltrafiken
i min stad.

Dubbelspår på Södra Stambanan

av Kjell Aghult, Friday, June 23, 2017, 05:07 (2471 dagar sedan) @ Richard Loe

Å andra sidan var det ju förstås betydligt glesare trafik jämfört med nu men det imponerar i alla fall att allt klarades så snabbt och utan negativa saker för resenärerna.


Ja, och med helt annorlunda regler för verksamhetssäkerhet. Många av metoderna som användes hade inte godkänts nu. Tyvärr så finns det goda anledningar till nuvarande regler, samhället accepterar inte de skador mm som förekom på den tiden.

Också kan personalkostnaderna nämnas: På 30-talet gällde 48 timmars arbetsvecka
och varken lag om veckovila eller ob-tillägg fanns. De två senare kom 1952, med
förstås negativ inverkan på ekonomin.

Dubbelspår på Södra Stambanan

av 53 Wadsten, Friday, June 23, 2017, 07:48 (2471 dagar sedan) @ Kjell Aghult

För många var det en stolthet att jobba vid järnvägen, själv skulle jag mer än Gärna börja om från början igen om livet ville skruva tillbaka tiden, jag älskade mitt yrke som Lokförare och ångrar det aldrig fast det kunde vara slitigt ibland, trivdes bra med arbetskamraterna.

Dubbelspår på Södra Stambanan

av Kjell Aghult, Friday, June 23, 2017, 08:10 (2471 dagar sedan) @ 53 Wadsten

För många var det en stolthet att jobba vid järnvägen, själv skulle jag mer än Gärna börja om från början igen om livet ville skruva tillbaka tiden, jag älskade mitt yrke som Lokförare och ångrar det aldrig fast det kunde vara slitigt ibland, trivdes bra med arbetskamraterna.

Samma här, fast i annan tjänstegren. Jag bestämde mig redan i realskolan.
Något mer alldagligt: I dag har vi femveckorssemester. Först 1938 beslöts allmän, tvåveckors semester. Även om något åt det hållet funnits sedan länge: T ex drängars
och pigors s k slankvecka efter skörden. Skillnaden är givetvis kostnadsdrivande.