Det var ganska länge sedan forumet stängde, gissningsvis minst fem år sedan.

Nix - fel. Allra högst några månader sen!

Det är ju möjligt att herrarna är så familjära med detta engelska forum och ansvarig person att ni glömmer bort att även vi andra dödliga järnvägsvänner skulle kunna ha glädje av korrekt - och fullständig - info! Så lite mer data vore bra att ha så att man kan hänga med i den här forumdiskussionen.

Nej. Men Kurt förstår svaret liksom flera andra forumdeltagare här, dock inte alla. Så länge inte Kurts fråga anses malplacerad så är inte svaret det heller. Du får liksom jag leva med att alla inlägg och trådar inte alltid har relevans för dig personligen. Om du inte har intyg på att världen snurrar runt dig förstås, då kan jag tänka mig att omvärdera situationen.

Jomenvisst! Jag förstår allt det du skriver. Men det är trots allt en viss skillnad på att tala familjärt om 'John' (som tydligen förstås av en invigd krets här i forumet) och att sprida intressant information om en värdefull resurs på nätet! Det är väl – förhoppningsvis alltså – på det viset att alla ska kunna tillgodogöra sig vad som skrivs här i forumet?!

Man behöver eller kan inte förstå allt på ett Internetforum men det skulle trots allt kännas trevligt om den sagde John presenterades som John Oxlade på Nya Zeeland, ägare till smalspårsjärnvägen Whatawhata Light Railway därstädes. Stort tack därför för länkarna Jonny Saljefeldt till internetarkivet Wayback Machine och deras sparade nätsidor. Där har jag kunnat klicka mig fram till informationen om John Oxlade.

Men varför inte i klartext skriva vem John är redan när man svarar Kurt; även om han förstår vem som åsyftas? Att som görs på annat ställe i tråden skriva att John finns på FB och kan hittas där med 'förnamn mellannamn efternamn' är ju bra men om man nu inte känner till mellannamn och efternamn så står man sig slätt ändå! Dessutom kan det inte förutsättas att alla har tillgång till eller vill använda 'fejjan'! :-)

Det är väl lite som med tiggarna ute på stan! Man skulle ju kunna hjälpa dem, men de flesta inser att de aldrig någonsin kommer att få någon motprestation, och låter därför helst bli att hjälpa till! Ett samhälle blir ju mer levande om det är ett givande och tagande.