Militärassistenterna (Järnväg allmänt)

av Kjell Aghult, Sunday, July 23, 2017, 13:40 (2441 dagar sedan)

1964 års SJ-organisation tillsatte regionala militärassistenter (vid SJ mta, annars milass) kombinerat för de nya 11 ban- och driftdistrikten. Tjänsten fanns också vid vissa andra statliga regioner, t ex Länsstyrelse och Post: Fungerande fältpost mycket viktig, uttryckt i många krigsskildringar.

En SJ organisationsform varade 25 år - 1964-1988. Denna tid avlöste i Örebro
fem stabsofficerare varann. Utlånade på viss tid från lokala regementet I 3: Förstås med olika läggning. En sade oförblommerat, att han varvade ned till pensionen. En annan var mycket effektiv och fick inte stanna kvar ens hela sin period: Översten
ansåg sig ha mer nytta av honom på förbandet. Han slutade också som dess stabschef. En annan gammal mta blev dess siste personalchef: I 3 nedlades etappvis 1992-2000.

Mycket viktigt var rätt mta-biträde, tjänsten klassad som förste järnvägsexpeditör (fjxp): Vara yrkesman ut i fingerspetsarna, kunna ge mta yrkesråd. Överbrygga de återkommande personskiftena. I Ör utsågs den kände lokfotografen m m Bruno Kock, tagen ur tkl-kategorin. I livet 1922-2009 och på tjänsten 1964-1987. Med ett närmast encyklopediskt järnvägskunnande. Också god tecknare: Overhead smått börjat komma men än få ritprogram. Tjänsten ansågs "bra": P g a sekretessen fick ej-berörda hålla sig undan. Och utan "min" trafiksektions jäkt, med tidtabellsskiften, större trafikstörningar etc.
Vid B:s ålderspension 1985 var regionkontorets framtid redan ifrågasatt. Och någon
långtidslösning ej mer aktuell.

Mta militäruniform vid fredstjänst i civil instans tagits bort.

Mta Ör var kontaktman för även NBJ totalförsvarsplanläggning (Omledningsbana,
hjälpverkstad till CV). NKlJ tycks p g a spårvidden varit ointressant. Jag TROR TGOJ
i vart fall ett slag hade egen mta - men svävar på målet.

Militärassistenterna - rättelse

av Kjell Aghult, Sunday, July 23, 2017, 13:58 (2441 dagar sedan) @ Kjell Aghult

En SJ organisationsform varade 25 år - 1964-1988.

Skall förstås påbörjas "Denna". Läsarna kan begära, att en f d SJ-byråkrat kan
hantera svenskan rätt!

Militärassistenterna

av Christer Fredriksson, Sunday, July 23, 2017, 17:01 (2441 dagar sedan) @ Kjell Aghult

TGOJ hade egen Mta.
Hette han inte Nissler?

Militärassistenterna

av Kjell Aghult, Sunday, July 23, 2017, 23:53 (2440 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

TGOJ hade egen Mta.
Hette han inte Nissler?

En tidigare yrkeskapten, Bengt Nissler (f 1945), står för P 10 i Strängnäs i
Försvarets Rulla (Officiella personalförteckning) av 1987. Till mångas saknad indragen några år efteråt. Långt tillbaka just en rulle, som regementsskrivaren bar med sig.

Ingen militär planering sker på måfå. Alltid finns tänkta krigsfall (Som i
kommersiella dataspel). Frågan är N:s planeringsunderlag: Känt är att Storstockholm (Med det mycket viktiga Arlanda) skulle ha två kvalificerade, stora anfallsförband: Från det egna Livgardet och - med stridsvagnar - från Strängnäs/Enköping. Möjligen dessa köras på tåg till anfallszonen (I Västsverige jag hört exemplet Skövde-Kråks skjutfält). Numera tycks man dock övergått till grävmaskinstrailers etc: Godsjärnvägen krympts och bandfordons vägsltage och bränsleåtgång är stora.

N. fick kanske tänka mer på de s k inryckningsresorna. Fordonen garagerades ju då ofta
i blygsamma skjul på landet. Provkörda då och då av utsända armétekniker. Staben
planersd till skola, bygdegård etc.

Hela detta skede var en stor gissning. Enkäter gjorts vid repförband, hur många
som tänkte sig rycka in via kollektivtrafiken. Och de kunde komma när som helst. Grundläggande var förstås att tursätta alla s k veckoslutsvagnar. Kompletterande reservtågsätt (Godsvagnar!) ställas upp vid tänkta bytespunkter, t ex Flen. Köras när de blev fullsatta. Formaliteter som tidtabell etc "finge väl tågledaren ordna" (Jo, hört förut!).

På bytesstationerna måste också lämpliga väntytor utses, väntsalarna inte förslå. I Hallsberg t ex den nu bebyggda "Stinsens trädgård".

TGOJ fjb-central låg bergskyddad i Skogstorp, men förstås med känsliga kablar. Moderna
TGOJ tålde inget längre fjb-avbrott p g a den krympta personalen. En verklig kraftinsata varit att klara vårfloden i Bergslagen 1977 (Se SPÅR 2008).

Militärassistenterna

av Lars Ågren, Monday, July 24, 2017, 08:21 (2440 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Kjells inlägg och nämnandet av Kråks skjutfält väcker gamla minnen. I början på 1960-talet gjorde jag min militärtjänst vid P 4 i Skövde och tillhörde en stridsvagnsbesättning. Vi fick öva särskilt på lastning och lossning av stridsvagnarna på järnväg (Sd-vagnar, som var särskilt utrustade för dessa transporter). I övningssyfte fick vi också järnvägstransport med kompaniets samtliga stridsvagnar på Karlsborgsbanan. I Skövde fanns en särskild ändkaj intill regementet för stridsvagnarna. Så även i Mölltorp som användes vid transporterna till Kråks skjutfält. Efter slutövningen lastade vi kompaniets stridsvagnar på tåg i Remmenedal för transport tillbaka till Skövde i extratåg. I Remmenedal fanns ingen ändkaj, så vi använde en liten enkel ändkaj, som var flyttbar, och fästes vid tågsättets sista vagn (vid koppelkroken om jag minns rätt).

MilitärassistenternaRullan

av jhje, Monday, July 24, 2017, 09:45 (2440 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Rullan, den största informationskällan för främmande makt. Där kunde utläsas personnummer och sedan var det relativt lätt att finna vederbörande.
De första som fick hembesök var ju våra stridspiloter som blev kartlagda av främmande makt
Min egna händelse var hösten 76 då vi fick hembesök av en konstsäljare. Konsten var skräp men han fick ju bekräftat att jag bodde där och då hade jag en nyckelbefattning

MilitärassistenternaRullan

av Jonny Saljefeldt, Monday, July 24, 2017, 10:40 (2440 dagar sedan) @ jhje

Rullan, den största informationskällan för främmande makt. Där kunde utläsas personnummer och sedan var det relativt lätt att finna vederbörande.

Personnummer fanns inte med, däremot namn och födelsedatum (ÅÅMMDD).

MilitärassistenternaRullan

av Kjell Aghult, Monday, July 24, 2017, 13:26 (2440 dagar sedan) @ Jonny Saljefeldt

Rullan, den största informationskällan för främmande makt. Där kunde utläsas personnummer och sedan var det relativt lätt att finna vederbörande.


Personnummer fanns inte med, däremot namn och födelsedatum (ÅÅMMDD).

Hela personnumret (10 siffror) finns i 1987 års utgåva.

MilitärassistenternaRullan

av Jonny Saljefeldt, Monday, July 24, 2017, 13:40 (2440 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Rullan, den största informationskällan för främmande makt. Där kunde utläsas personnummer och sedan var det relativt lätt att finna vederbörande.


Personnummer fanns inte med, däremot namn och födelsedatum (ÅÅMMDD).

Hela personnumret (10 siffror) finns i 1987 års utgåva.

Aha, men inte 1999 enligt det utdrag som publicerats här.

Militärassistenterna

av A.Svenson, Monday, July 24, 2017, 12:54 (2440 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Hej!

Någon Nissler återfinns inte i förteckningen över militärassistenter. Kanske var han i stället kommunikationsofficer vid P10 och då med naturliga kontakter mot TGOJ?

Hlsn!
Anders S

Militärassistenterna

av Christer Fredriksson, Monday, July 24, 2017, 13:37 (2440 dagar sedan) @ A.Svenson

Han titulerades Militärassistent vid TGOJ samt undertecknades med denna signatur på alla utgående handlingar från honom samt adresserades med denna titel i handlingar till honom.
Han hade eget rum på HK i Eskilstuna, men jag vet ej hur ofta han fanns där.
Dessutom stod han som Militärassistent i TGOJ Tfn-katalog.

Militärassistenterna

av A.Svenson, Monday, July 24, 2017, 16:17 (2440 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Hej!

Då kanske vi får komplettera vår förteckning. Vet Du mellan vilka år han tjänstgjorde som mta och hans fullständiga namn? En Kn Åhgren anges i dokumentet som mta för TGOJ och SNJ. Vet Du hur det var med Nisser?

Hälsn!
Anders

Militärassistenterna

av Kjell Aghult, Monday, July 24, 2017, 16:51 (2440 dagar sedan) @ A.Svenson

Hej!

Då kanske vi får komplettera vår förteckning. Vet Du mellan vilka år han tjänstgjorde som mta och hans fullständiga namn?

Enligt 1987 års rulla hade han pnr 450430-1658. Förnamn "Bengt O". Tidigare yrkesofficer med bl a 13 månaders FN-tjänst.

En Kn Åhgren anges i dokumentet som mta för TGOJ och SNJ. Vet Du hur det var med Nisser?

Rullans ende Åhgren (så stavat) är för ung. Enda förnamn Mats, fänrik i Flottan,
pnr 620705-7214.

Militärassistenterna

av jhje, Monday, July 24, 2017, 09:35 (2440 dagar sedan) @ Kjell Aghult

FBU var ju frivillig befälsutbildning och där fanns många spännande kurser. Då fanns det kurser som Du kunde välja och öka ditt egna kunnandet. Så till saken
I eller på Gottskär så fanns det kurs för tågklarerare inom försvaret. Du fick lära Dig att flytta tåg från mobliseringsorter runt om ex Värmland och då tåg som skulle till Övre Norrland ex Vitvattnet och då hade man nytta av sin järnvägsgeografi.
Lärare var ofta en milass från Stockholm kapten eller major

Militärassistenterna

av Kjell Aghult, Monday, July 24, 2017, 16:37 (2440 dagar sedan) @ jhje

I eller på Gottskär så fanns det kurs för tågklarerare inom försvaret. Du fick lära Dig att flytta tåg från mobliseringsorter runt om ex Värmland och då tåg som skulle till Övre Norrland ex Vitvattnet och då hade man nytta av sin järnvägsgeografi.
Lärare var ofta en milass från Stockholm kapten eller major

Det vore intressant att höra mer om detta. Ett av de stora problemen i SJ försvarsplanläggning var att just få tkl-styrkan att räcka till. Man måste ju räkna med
att fjb snabbt slogs ut. Från 1973 års Säo fanns heller inte någon "strategisk reserv" i form av biljettörer etc, som en gång varit tkl men ännu Säo-fortbildades. Den påtvungna lösningen var att planera för vissa obevakade stationer, som i fred. Detta
tyvärr i ett läge, då man måste räkna med stora störningar.

Förbandsflyttar t ex Värmland-Norrbotten (s k koncentreringstransporter) planerades på högre stabsnivå (militärområdenas sektion 5). Till sist beställdes extratåg i vanlig ordning hos SJ tågledare. Som hade ett systematiskt rutnät av extratågslägen på aktuella linjer. Civiltrafik fick behövligt ställas in för att lösgöra lok och förare.

Det vore säreget om en yrkesofficer skulle ha mandat till Säo-undervisning. Likaså om
en mta skulle självständigt få köra lok. Sådant brukade personalförbunden hålla reda på.

Kan Gottskärskurserna ha rört sig om transportplanering (logistik)?

Militärassistenterna

av Lindqvist, Monday, July 24, 2017, 16:51 (2440 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Jag var lärare på Gottskärskurserna i slutet av 70-talet och de kurserna omfattade utbildning av militära transportledare.Dessa var oftast reservofficerare, Deras uppgift var bl.a att samverka med SJ tkl vid stora avbrott i trafiken. Ett sådant exempel var om järnvägsbroar slagits ut och man var tvungen att övergå från järnvägstransport till landsvägsmarsch.

Militärassistenterna

av Kjell Aghult, Monday, July 24, 2017, 17:05 (2440 dagar sedan) @ Lindqvist

Jag var lärare på Gottskärskurserna i slutet av 70-talet och de kurserna omfattade utbildning av militära transportledare.Dessa var oftast reservofficerare, Deras uppgift var bl.a att samverka med SJ tkl vid stora avbrott i trafiken. Ett sådant exempel var om järnvägsbroar slagits ut och man var tvungen att övergå från järnvägstransport till landsvägsmarsch.

Jag anade något sådant. Deras biträden utbildades på gamla Arméns Stabsbiträdesskola
i Uppsala, då 3. avdelningen, transporter. Jag gick själv på 1. avdelningen, taktik.
Var 1969-1979 krigsplacerad som stridsledningsbiträde vid IB 15 i Borås. Det är inte
luftstrid, på marken går allt långsammare.

Militärassistenterna

av Lindqvist, Monday, July 24, 2017, 17:24 (2440 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Armens stabs och sambandsskola i Uppsala utbildade värnpliktiga transportledningsassistenter(vilket långt ord) men hade även kurser för blivande transportledare.

Militärassistenterna

av Kjell Aghult, Monday, July 24, 2017, 17:31 (2440 dagar sedan) @ Lindqvist

Armens stabs och sambandsskola i Uppsala utbildade värnpliktiga transportledningsassistenter(vilket långt ord) men hade även kurser för blivande transportledare.

Jo, vi befordrades från biträden till assistenter.
Fanns inte begreppet "järnvägstransportledningsassistent"? Motsvarande funktion fanns
ju även för vägtransporterna.

Militärassistenterna

av Lindqvist, Monday, July 24, 2017, 18:33 (2439 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Jo det fanns järnvägstransportledare och landsvägstransportledare men det fick gemensam utbildning.

Militärassistenterna

av A.Svenson, Monday, July 24, 2017, 12:43 (2440 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Hej!

Militärassistenternas förhistoria börjar 1859 med att tillfälliga föreskrifter utgavs för militär järnvägstrafik. 1865 utgavs ”Kungl. Maj:t. Nådiga skrivelse till Styrelsen för Statens Jernvägstrafik angående reglemente för transport af trupper och krigsmateriel på statens jernvägar”.

”Militärstrategiska avdelningen” inom Lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition upprättades 1868 med uppgift att planlägga järnvägstransporter och samverka med järnvägsmyndigheterna.
1873 bildades Kommunikationsavdelningen vid Generalstaben med bl a uppgiften ”att äga kännedom om jernvägarnas beskaffenhet och trafikförmåga”. Kommunikationsavdelningen utförde till att börja med all krigsplanläggning och tidtabellsarbete avseende militära järnvägstransporter.

1 september 1905 upprättades Militärbyrån vid Kgl. Järnvägsstyrelsen med kaptenen vid Göta Lifgarde Axel Leijonhufvud som chef. 1946 ändrades namnet till ”Försvarsbyrån” och efter ett flertal organisationsförändringar finns funktionen nu vid sin femte myndighet Trafikverket under namnet ”Samhällsskydds- och Beredskapsavdelningen” Mellan 1946 och 2005 var byråchefen (motsv) tillika chef för Järnvägarnas Driftvärn.

Trafikverket har rättigheten till ett antal uppsatser som skrevs av då i livet varande militärassistenter och före detta dito vid militärassistentsorganisationens upphörande vid Banverket 2002. Utdraget nedan som är en beskrivning av förhållandena från 1905 är författat av överstelöjtnanten vid Svea Livgarde Nils Bovin, mta vid dåvarande BV region Öst.

Nils använder den militära förkortningen "milass" i texten medan SJ-dito var "mta".

"Till en början, 1905, fanns det två milass, förste och andre, på central nivå, chef och ställföreträdare för Militärbyrån. 1906/7 tillkom fem regionala milass, dvs en till varje distrikt. Även dessa var placerade i Stockholm. 1908 tillkom ytterligare en milass vid EJ, dvs de enskilda järnvägarna. Som mest fanns det 13 militärassistenter, fyra centralt och nio regionalt. Antalet minskade sedan efterhand till sex, vilket var antalet under många år, för att senare reduceras till tre vilket också var det antal som fanns när verksamheten lades ner.

Fram till 1988 var chefen Militärbyrån/Försvarsbyrån militärassistenternas chef, vilken i sin tur var direkt underställd generaldirektören vid SJ.
Mellan 1988 och 1998 var SÖ (stab försvar) lydande under två generaldirektörer, SJ och Banverket, för att fr o m 1998 överföras till Banverket.
De regionala militärassistenterna hade sedan de på femtiotalet ”utlokaliserats” till distrikten tillförts en medarbetare från SJ resp fr o m 1988 alternativt Banverket. Denne fick bl a ansvar för signalskyddet, bl a kryptoutbildning och kryptoövningar.

Milass kom från armén och alla truppslag utom signaltrupperna har varit representerade genom åren. Huvuddelen har av naturliga skäl kommit från infanteriet och räknar man från andra världskrigets början till milassverksamhetens slut så var c:a hälften infanterister.
Olika bakgrund och intresse för olika frågor gjorde att milass kompletterade varandra.

Till en början genomgick milass två års utbildning vid SJ innan anställning som milass. Bl a ingick lokförarutbildning! Utbildningen minskade senare till sex månader för att sedan utgå helt. Milass fick då ”utbildas” inom organisationen, främst av äldre i tjänst varande kollegor.

Ofta var tjänsten som milass den sista innan pension med undantag för många av de som tjänstgjorde på central nivå. De fortsatte, efter avslutad milasstjänstgöring, med fortsatt karriär inom försvarsmakten."

Vid organisationens upphörande gick en militärassistent i Gävle (Övlt Ringquist) över till Banverket för att fortsätta arbeta med beredskapsfrågor, vid den tiden i huvudsak avveckling av beredskapsförmågan. En motsvarande övergång hade redan skett i Sundsvall (Mj Guander) då Milo/Jvo NN nedlades.

Då vi befinner oss i ett såväl historiskt som högst offentligt forum finns det ingen anledning att utveckla sig om nu- och framtid utan jag begränsar mig till ett enkelt; Ha förtröstan!

Bästa hälsningar!
Anders S

Militärassistenterna

av Lindqvist, Thursday, July 27, 2017, 18:08 (2436 dagar sedan) @ A.Svenson

När jag kom till Försvarsstaben 1978 som ung generalstabsofficer fick jag ett gott råd av min avdelningschef. Lyssna på de gamla farbröderna som är milass ty de kan sina saker och vet vad de pratar om.