Jag känner mig träffad, tyvärr missade jag inlägget men får rätta till det nu.

Jodå ett antal platser har undersökts med varierande resultat, men först lite bakgrund för den oinvigde.

Teknik:
Vid undersökningarna har ett antal olika geotekniska metoder använts, bl.a. då radar.
Kort beskrivet så sänder radarn ut ett antal olika frekvenser som får ekon beroende på källans densitet eller struktur, detta ger sedan diagram av egenskaperna i marken på olika nivåer.
En kompletterande metod är motståndsmätning av markens resistans där man sänder ner strömmar mellan olika markelektroder och tolkar dess vägar, ex. om det förekommer järn eller sten i marken (säger dock väldigt osäkert om djupet).
Sedan kompletteras mätningarna med handinstrument som är framkomliga i snårig mark men med sämre noggrannhet.

Det som syns i marken är korrosion från rälsen, vid grävning hittar man alltså bara brunaktig jord och inga räler, dessa är borta sedan länge.
Även kvarliggande syll kan upptäckas då dessa ofta är mycket vattendränkta.
Tillsammans gör detta att det forna spåret kan kartläggas :-) .

Hur har vi det då med redovisning:
Ja problemet för mig är att jag inte har hittat någon balans mellan upptäckterna och samtidigt visa upp datautskrifterna från undersökningen.
Det är nämligen föga billiga programvaror så att säga och lånen från arbetet sker som privat utnyttjande.
Vår käre ordförande vid JVMV och jag undersökte ett område vid Engelsfors med en äldre utrustning där få frågor ställs och den redovisades vid ett av forskarmötena härom året, jag ska vid tillfälle plocka fram det.

Andra platser har skett med modern utrustning och där vill jag fundera och diskutera hur vi ska visa upp det, då troligen i sidospår.
Därav ibland lite svävande svar.

Uppträdandet på platsen är också ytterligt offentlig och drar gärna till sig omgivningens undran, i skogarna väster om Hofors är inga problem men andra intressanta ställen har än så länge undvikits.
Vi ska heller inte glömma bort att vissa platser är spårnära och då jag inte har direkta kontakter med spårledningen så har dessa fått bero……

Hur som haver till områden som har undersökts, jag tar det i ett eget inlägg som kommer strax.

Undersökta områden med korta kommentarer om resultaten:

Born station vid fd. GDJ, där har med viss säkerhet spåren kunnat hittas trots omild behandling v marken under det 120 åren sedan dessa försvann.
En osäkerhet är dock att området under kriget belamrades med taggtråd etc, för befästningsarbeten som spridit rost ner i marken.

Lastplatsen vid Engelsfors, som tidigare nämnt i annat inlägg undersökt av mig och ordföranden under en vacker dag för några år sedan, kanske han har bilder från expeditionen !?
Bra och tydliga ekon från underjorden och platsen hade troligen inte rörts så mycket genom tiderna. Spår och trolig vändskiva stod att se.

Edskens bruk
Ett sjöspår där banvallen än kan skönjas men behövde fastställas.
Även här var resultaten tillfredställande även om spårvidden verkade avvikande från övriga bansystemet !?

Förbindelsespår mellan sjöarna vid Silvhytteå.
Marken är här mycket snårig så endast handinstrument kunde användas men dessa visade att spår funnits.
Hela trallbanan var dock omöjlig att följa.

Stjärnsund.
Området kring verkstäderna men där är det mesta att anses som osäkert då järnhantering förekommit på hela platsen, endast vissa syllar kunde verifieras.

Långshyttans bruksområde.
En del mätt inne på de tomma ytorna men är ännu inte utvärderade, Datalistorna talar för att de troligen kommer kunna gå att skapa/bekräfta en spårbild.

Horndals bruk.
Här har jag koncentrerat mig på de gamla spåren från tiden 1870-talet och framåt som är dåligt kända.
Här hittades med säkerhet äldre trallbanor med vändskivor och annat järnvägsrelaterat.

Näs bruk.
Kartläggning av smalspårs-systemet vilket i stort har bekräftat ritningar på spåren med marginella avvikelser.
Däremot saknas spår i marken efter vändskivan !?

Morshyttans station.
Ett stamlokus några hundra meter hemifrån där ytorna är fria och lättframkomliga men spårnära så vissa partier vill jag inte beträda ens med skyddsväst.
I stort sett kan ritningarna bekräftas men även här fattas vändskivan.
Ett problem här är den oundvikliga tågtrafiken, vibrationerna från tågpassager gör att mätningarna måste stoppas tills vagnarna passerat.
Visserligen knyts mätpunkterna till GPS-positioner, men p.g.a. dess höga exakthet uppstår oundvikliga “hack” i databilden som måste manuellt tolkas.

FD GDJ,s äldre spårsträckningar väster om Hofors.
Visserligen är banvallarna ofta synliga men kan misstolkas som äldre vägar.
Bra och entydiga resultat men här har alltför spårnära platser undvikits, tyvärr på detta sätt de kanske intressantaste.
Platserna ligger långt från körvägar och utrustningen var tung men likväl rönte det framgång, där var åsså hälsan bättre.

Hofors.
Det finns rykten om ett sägenomspunnet spår i dess nordvästra utkanter, något sådant kunde jag inte hitta så det får förbli obekräftat.

Vintjärn.
Lite kring gamla smedjan mm. , men även här är marken för kontaminerad för att få entydiga resultat,

Och sedan är det en hel del till platser men där får jag återkomma, för där måste jag läsa på vad jag har glömt