Bommar (Järnväg allmänt)

av mormorsgruvan, Friday, August 11, 2017, 10:21 (2442 dagar sedan)

Mot slutet av 1800-talet gjordes bommar av gran och furu, med 115mm diameter i storändan och 80mm diameter i lilländan.
Men hur var de målade?
Och hur såg skylten ut "passera ej........"

Bommar sedan när?

av BD, Friday, August 11, 2017, 11:31 (2442 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Mot slutet av 1800-talet gjordes bommar av gran och furu, med 115mm diameter i storändan och 80mm diameter i lilländan.
Men hur var de målade?
Och hur såg skylten ut "passera ej........"

När sattes vägbommar upp för första gången? Det var väl först i och med att "biler" blev vanliga?

Bommar sedan när?

av Kjell Aghult, Friday, August 11, 2017, 13:52 (2442 dagar sedan) @ BD

Mot slutet av 1800-talet gjordes bommar av gran och furu, med 115mm diameter i storändan och 80mm diameter i lilländan.
Men hur var de målade?
Och hur såg skylten ut "passera ej........"


När sattes vägbommar upp för första gången? Det var väl först i och med att "biler" blev vanliga?

Absoluta premiären är oklar. Men ett fåtal enkla anläggningar fanns vid SJ redan ca 1885 (50-årsskriften). Antalet växte med att stationerna fick mekaniska ställverk i st f de gamla T-semaforerna i trä. Bommarna kunde också ibland ge rationalisering, då de ju till viss gräns kunde avståndsvevas.

Bilismen föranledde nog mer de automatiska vägsignalerna. Som också byggdes
i rationaliseringssyfte, tidigt vid t ex TGOJ. Och i min hemtrakts SJ byttes bommarna vid Mosås stn 1931 mot ljud- och ljussignaler.

Bommar sedan när?

av Gunnar Ekeving, Friday, August 11, 2017, 21:54 (2441 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Bilismen föranledde nog mer de automatiska vägsignalerna.

ja, bilar och motorcyklar medförde nya risker. Tidigare hade en del plankorsningar utan bommar eller grindar försetts med automatiska ringverk. De nya vägfordonens motorbuller gjorde att det även krävdes synliga signaler. Eftersom motorfordonen dessutom kunde köra långa sträckor från stationeringsorten blev det vanligare med förare som inte kände till var det fanns korsningar med järnväg. De ickereflekterande och föga standardiserade varningsskyltar som fanns vid övergångarna var inte tillräckliga. Lösningen blev kryssmärken (så småningom reflekterande) och ljussignaler som varnade även när inget tåg var i annalkande.

När det gäller bommar kan också nämnas att järnvägen skilde på fällbommar och svängbommar. Vi lekmän kallar oftast svängbommarna för grindar, men inom järnvägsbranschen reserverades termen grind för avstängningsanordningar liknande den typ som t ex lantbrukare använder för att spärra av betesmarker.

Bommar sedan när?

av Kjell Aghult, Saturday, August 12, 2017, 13:06 (2441 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

När det gäller bommar kan också nämnas att järnvägen skilde på fällbommar och svängbommar. Vi lekmän kallar oftast svängbommarna för grindar, men inom järnvägsbranschen reserverades termen grind för avstängningsanordningar liknande den typ som t ex lantbrukare använder för att spärra av betesmarker.

Jag inbillar mig från linjeböckerna att detta gällde mest Skåne.

Typ av vägskydd nämndes inte mer i dem efter deras reform 1973: Övergången från bok- till offsettryck, varvid också några omredigeringar skedde. För förarna gällde ju mest att en V-signal var att "efterspana".

Vägskyddsformen stod stod sedan bara i SJ banregioners Vägförteckningar - tillsammans med bl a
ägovägskorsningar med ibland måleriska namn - t ex "Karl-Olles" efter någon tidig gårdsägare. Här redovisas bara fällbommar - s k A-anläggning. Svängbommar/grindar rationaliserats bort. Saken finns i dag givetvis i någon TrV datafil.

Bommar sedan när?

av mormorsgruvan, Tuesday, August 15, 2017, 15:46 (2438 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Visst fanns det grindvakter länge vid järnvägarna.
Den 1 januari 1896 rationaliserade SJ bort grindvakter vid många mindre vägövergångar.Vid de större fanns grindvakterna kvar.
Kedjor har använts vid vissa städer, hälsingborg tror jag.

Bommar sedan när?

av Kjell Aghult, Tuesday, August 15, 2017, 17:14 (2437 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Visst fanns det grindvakter länge vid järnvägarna.
Den 1 januari 1896 rationaliserade SJ bort grindvakter vid många mindre vägövergångar.Vid de större fanns grindvakterna kvar.

Sista kända grindvakt överhuvudtaget var Lilly Skeppner vid Grönälven på NBJ Bredsjölinje.
(Hjulsjö-Bredsjö). Stilenligt gift med banbiträde Sigvard, mot slutet ende sträckvakt på
hela bredsjölinjen. Lilly står om i NBJ 125-årsskrift
1981. Tjänsten upphörde fr o m 3 maj 1977, då banan raserades av vårflod och hon samtidigt insjuknade.

P g a den låga tågfrekvensen (ETT lokalgodstågpar MOF) övervägde NBJ mot slutet att slopa bevakningen och låta medföljande växlare (trafikbiträde från Gyttorp) sköta grindarna. Detta verkställdes dock aldrig.

SJ sista grindvakt fanns till 1974-02-09 vid Hälleberga väg mellan Gullaskruv och Orrefors
(F d KJ). Automatiseringen då skildrad i ett inslag i Sydnytt, sänt över hela landet. Hon bar t o m full uniform och bilade t/fr korsningen. Hann också bli tjänstemanna- i st f timanställd, men i den nya, uppsägbara rollen.

Kedjor har använts vid vissa städer, hälsingborg tror jag.

Lär i äldre smalspårstid funnits även vid Ronneby torg (två gator). Ersatta av bommar.

Bommar sedan när? Jernbanemuseum

av Leif B, Saturday, August 12, 2017, 14:50 (2441 dagar sedan) @ BD

Mot slutet av 1800-talet gjordes bommar av gran och furu, med 115mm diameter i storändan och 80mm diameter i lilländan.
Men hur var de målade?
Och hur såg skylten ut "passera ej........"


När sattes vägbommar upp för första gången? Det var väl först i och med att "biler" blev vanliga?

Denna bomanläggning finns på Jernbanemuseum i Hamar. Jag vet tyvärr inte hur gammal den är, men den ser tämligen ålderdomlig ut.

Bommar

av 53 Wadsten, Friday, August 11, 2017, 16:34 (2441 dagar sedan) @ Bo

ÅSSA-drriv.