Kontaktledning på vändskivor (Elektrifiering/elektrisk drift)

av Ane, Saturday, August 26, 2017, 15:09 (2406 dagar sedan)

Ett bryderi jag haft ett tag: Numera är det väl inte så vanligt att man stallar ellok. Men förr, med elektrifierade vändskivor, hur såg kontaktledningarrangemanget ut vid anslutande spår? Jag föreställer mig att saken är enkelt ordnad när det gäller tvåhyttslok där man kan laborera med två strömavtagare men med enhyttslok? Finns det någon som kan ge tips om bild/ritning/förklaring på detta så blir jag tacksam.

Ane

Kontaktledning på vändskivor

av Ane, Saturday, August 26, 2017, 15:32 (2406 dagar sedan) @ Harald

Stort tack för snabb respons Harald. Dessa "stjärnor" har jag dock hygglig koll på men hur ser det ut i periferin? Trots allt måste det bli något glapp mellan ledningarna på vändskiva och anslutande spår? Fällde man ner någon sorts brygga i detta glapp? Som sagt,har man två strömavtagare kan man ju köra in på skivan med den bakre uppe och sedan fälla den och resa den främre. Men det funkar ju bara på tvåhyttslok.

Ane

Kontaktledning på vändskivor

av Bengt H, Saturday, August 26, 2017, 15:34 (2406 dagar sedan) @ Harald

Och med ellok med en strömavtagarvagn "Tekla" som användes för att leda spänning in till loket inne i stallet. Tekla når även enhyttslokens strömavtagare.

[image]

[image]

Kontaktledning på vändskivor

av Ane, Saturday, August 26, 2017, 15:39 (2406 dagar sedan) @ Bengt H

Med risk att det blir ett sidospår men användes teklorna för att köra in loken på vändskivan? Jag har för mig att de användes i de fall man inte hade kraft in i stallet.

Ane

Kontaktledning på vändskivor

av Bengt H, Saturday, August 26, 2017, 15:47 (2406 dagar sedan) @ Ane

Teklorna användes bara för att ta ut loken från stall tills strömavtagaren var framme vid kontaktledningen. Sedan rullades Tekla undan till skivan och ställdes undan på ett annat spår - oftast det spår där nästa lok i tur stod. Tillbaka med skivan så att loket för egen maskin kunde köra ut på den. Tekla skulle även användas till att ta in loken men oftast "kastade" man in loket. Det vill säga tog fart och därefter ned med strömavtagaren så loket rullade in i stallet. Det gällde då att ta låg fart så att strömavtagaren hann ned innan den nådde porten men tillräckligt för att loket skulle nå sitt mål.

Kontaktledning på vändskivor

av Ane, Saturday, August 26, 2017, 15:59 (2406 dagar sedan) @ Bengt H

Ok, vi tar det hela från där. Loket har kommit ut ur stallet och står på skivan. Det är kraft i ledningen och börjar köra. Hur hade man ordnat arrangemanget mellan vändskivans kontaktledning och utkörsspårets så att strömavtagaren inte fastnade i något mellanrum? Eller lyckades man åstadkomma ett sånt litet avstånd att avtagaren bara gled över?

Ane

Kontaktledning på vändskivor

av Dag Bonnedal, Saturday, August 26, 2017, 16:13 (2406 dagar sedan) @ Ane

Ok, vi tar det hela från där. Loket har kommit ut ur stallet och står på skivan. Det är kraft i ledningen och börjar köra. Hur hade man ordnat arrangemanget mellan vändskivans kontaktledning och utkörsspårets så att strömavtagaren inte fastnade i något mellanrum? Eller lyckades man åstadkomma ett sånt litet avstånd att avtagaren bara gled över?

Ane

Titta på bilderna, vändskivan har ingen egen kontaktledning, den snurrar fritt under.
Man måste ta ned bygeln när loket vänds, annars kan den fastna mellan ledningarna.

Dag B

Kontaktledning på vändskivor

av Ane, Saturday, August 26, 2017, 16:21 (2406 dagar sedan) @ Dag Bonnedal

Du hann före... Min dumhet! Jag tar tillbaka och påstår motsatsen. Tack för engagemanget.

Ane

Kontaktledning på vändskivor

av Bengt H, Saturday, August 26, 2017, 16:19 (2406 dagar sedan) @ Ane

Ok, vi tar det hela från där. Loket har kommit ut ur stallet och står på skivan. Det är kraft i ledningen och börjar köra. Hur hade man ordnat arrangemanget mellan vändskivans kontaktledning och utkörsspårets så att strömavtagaren inte fastnade i något mellanrum? Eller lyckades man åstadkomma ett sånt litet avstånd att avtagaren bara gled över?

Ane

Ledningen är obruten från kransen i skivans mitt till lokstallsporten. När skivan snurras måste strömavtagarna vara nere. Ledningarna snurrar alltså inte med. När skivan har stannat tas lämplig strömavtagare upp och loket kan åter köras utan problem dit det ska.

Arrangemanget kanske syns bättre på dessa båda bilder

[image]

[image]

Kontaktledning på vändskivor

av Ane, Saturday, August 26, 2017, 16:22 (2406 dagar sedan) @ Bengt H

Som sagt, tack för hjälpen.

Ane

Kontaktledning på vändskivor

av Lennart Petersen, Saturday, August 26, 2017, 18:18 (2406 dagar sedan) @ Bengt H

Tack för intressanta bilder från en nu svunnen vardag !
Sånt här kan vi gärna se mer av.

Kontaktledning på vändskivor

av Bertil Bengtsson, Saturday, August 26, 2017, 19:14 (2406 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Håller med!
Även om det var kontaktledning "runt om", så tog man alltid ner strömavtagaren/strömavtagarna. Gjorde man inte det, kunde man ge sig den på att strömavtagaren ändå fastnade mellan ett par trådar och rev ner alltihopa!
Berra

Kontaktledning på vändskivor

av Ane, Saturday, August 26, 2017, 19:50 (2406 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Nå, kul att mitt feltänk skapade nya tankar och funderingar.

Go'kväll...
Ane

Kontaktledning på vändskivor

av Peter Flink, Saturday, August 26, 2017, 19:17 (2406 dagar sedan) @ Bengt H

Ok, vi tar det hela från där. Loket har kommit ut ur stallet och står på skivan. Det är kraft i ledningen och börjar köra. Hur hade man ordnat arrangemanget mellan vändskivans kontaktledning och utkörsspårets så att strömavtagaren inte fastnade i något mellanrum? Eller lyckades man åstadkomma ett sånt litet avstånd att avtagaren bara gled över?

Ane


Ledningen är obruten från kransen i skivans mitt till lokstallsporten. När skivan snurras måste strömavtagarna vara nere. Ledningarna snurrar alltså inte med. När skivan har stannat tas lämplig strömavtagare upp och loket kan åter köras utan problem dit det ska.

Arrangemanget kanske syns bättre på dessa båda bilder

Nej strömavtagaren måste inte vara nere om vändskivan med tillhörande trådsystem är avsedd för det, vändskivan inne i Fjellstallen i Oslo är sådan. Strömavtagaren är kvar uppe och glider i sidled så det beror på konstruktion.

Kontaktledning på vändskivor. Snurra med bågen uppe?

av Leif B, Saturday, August 26, 2017, 20:37 (2406 dagar sedan) @ Peter Flink

Ok, vi tar det hela från där. Loket har kommit ut ur stallet och står på skivan. Det är kraft i ledningen och börjar köra. Hur hade man ordnat arrangemanget mellan vändskivans kontaktledning och utkörsspårets så att strömavtagaren inte fastnade i något mellanrum? Eller lyckades man åstadkomma ett sånt litet avstånd att avtagaren bara gled över?

Ane


Ledningen är obruten från kransen i skivans mitt till lokstallsporten. När skivan snurras måste strömavtagarna vara nere. Ledningarna snurrar alltså inte med. När skivan har stannat tas lämplig strömavtagare upp och loket kan åter köras utan problem dit det ska.

Arrangemanget kanske syns bättre på dessa båda bilder


Nej strömavtagaren måste inte vara nere om vändskivan med tillhörande trådsystem är avsedd för det, vändskivan inne i Fjellstallen i Oslo är sådan. Strömavtagaren är kvar uppe och glider i sidled så det beror på konstruktion.

Även i Landquart (Rhätische Bahn) snurrar man med strömavtagaren uppe. Tidigare gällde att man måste tänka sig för åt vilket håll mena snurrande eftersom det fanns en sektor utan utgående spår (och därmed utan tråd) men våren 1989 kompletterade man även sektorn utan spår med tråd, för säkerhets skulle.

Jag funderade lite på om det inte ändå finns risk att man drar sönder strömavtagaren eller tråden om man skulle ha fått hack i kolskenan? Dock har jag aldrig hört talas om att det hänt något sådant där. Och jag förmodar att det inte heller har hänt i Fjellstallen?

Kontaktledning på vändskivor. Snurra med bågen uppe?

av Anders Sandgren, Saturday, August 26, 2017, 23:14 (2406 dagar sedan) @ Leif B

Regelverket borde sagt att avtagaren skall ner när skivan vrids. Risken är annars att man fastnar och drar ner delar av solfjädern. Skivkontrollern till skivan i Nässjö hade åtm tidigare brännmärken efter nedfallen tråd vilket var resultatet av vridning med bågen uppe ty i praktiken var det nog ändå så som jag minns det att det äldre loken gärna vändes med bågen uppe men att Rc-loken, som hade andra strömavtagare vändes med avtagaren nere. Avtagarna är ju inte avsedda för statisk sidoförskjutning.

Kontaktledning på vändskivor. Snurra med bågen uppe?

av Stefan Skoglund, Sunday, August 27, 2017, 22:36 (2405 dagar sedan) @ Leif B

Ok, vi tar det hela från där. Loket har kommit ut ur stallet och står på skivan. Det är kraft i ledningen och börjar köra. Hur hade man ordnat arrangemanget mellan vändskivans kontaktledning och utkörsspårets så att strömavtagaren inte fastnade i något mellanrum? Eller lyckades man åstadkomma ett sånt litet avstånd att avtagaren bara gled över?

Ane


Ledningen är obruten från kransen i skivans mitt till lokstallsporten. När skivan snurras måste strömavtagarna vara nere. Ledningarna snurrar alltså inte med. När skivan har stannat tas lämplig strömavtagare upp och loket kan åter köras utan problem dit det ska.

Arrangemanget kanske syns bättre på dessa båda bilder


Nej strömavtagaren måste inte vara nere om vändskivan med tillhörande trådsystem är avsedd för det, vändskivan inne i Fjellstallen i Oslo är sådan. Strömavtagaren är kvar uppe och glider i sidled så det beror på konstruktion.


Även i Landquart (Rhätische Bahn) snurrar man med strömavtagaren uppe. Tidigare gällde att man måste tänka sig för åt vilket håll mena snurrande eftersom det fanns en sektor utan utgående spår (och därmed utan tråd) men våren 1989 kompletterade man även sektorn utan spår med tråd, för säkerhets skulle.

Jag funderade lite på om det inte ändå finns risk att man drar sönder strömavtagaren eller tråden om man skulle ha fått hack i kolskenan? Dock har jag aldrig hört talas om att det hänt något sådant där. Och jag förmodar att det inte heller har hänt i Fjellstallen?

Är inte RhB:loken ett specialfall iom att de är hyfsat korta relativt vändskivan - så pass mycket så att avtagaren kan vara hyfsat nära centrum av vändskivan (kort avstånd mellan kontaktlinorna.)

Kontaktledning på vändskivor. Snurra med bågen uppe?

av Peter Flink, Monday, August 28, 2017, 19:25 (2404 dagar sedan) @ Stefan Skoglund

Ok, vi tar det hela från där. Loket har kommit ut ur stallet och står på skivan. Det är kraft i ledningen och börjar köra. Hur hade man ordnat arrangemanget mellan vändskivans kontaktledning och utkörsspårets så att strömavtagaren inte fastnade i något mellanrum? Eller lyckades man åstadkomma ett sånt litet avstånd att avtagaren bara gled över?

Ane


Ledningen är obruten från kransen i skivans mitt till lokstallsporten. När skivan snurras måste strömavtagarna vara nere. Ledningarna snurrar alltså inte med. När skivan har stannat tas lämplig strömavtagare upp och loket kan åter köras utan problem dit det ska.

Arrangemanget kanske syns bättre på dessa båda bilder


Nej strömavtagaren måste inte vara nere om vändskivan med tillhörande trådsystem är avsedd för det, vändskivan inne i Fjellstallen i Oslo är sådan. Strömavtagaren är kvar uppe och glider i sidled så det beror på konstruktion.


Även i Landquart (Rhätische Bahn) snurrar man med strömavtagaren uppe. Tidigare gällde att man måste tänka sig för åt vilket håll mena snurrande eftersom det fanns en sektor utan utgående spår (och därmed utan tråd) men våren 1989 kompletterade man även sektorn utan spår med tråd, för säkerhets skulle.

Jag funderade lite på om det inte ändå finns risk att man drar sönder strömavtagaren eller tråden om man skulle ha fått hack i kolskenan? Dock har jag aldrig hört talas om att det hänt något sådant där. Och jag förmodar att det inte heller har hänt i Fjellstallen?


Är inte RhB:loken ett specialfall iom att de är hyfsat korta relativt vändskivan - så pass mycket så att avtagaren kan vara hyfsat nära centrum av vändskivan (kort avstånd mellan kontaktlinorna.)

Här är en tyvärr lite dålig bild från 2005 när jag tar ut en El 18 via vändskivan i Fjellstallen Oslo. Skivan var fjärrmanövrerad från Fjellstallens egen ställverksvakt som hade ett litet ställverk ca 100 meter från själva skivan. Man anmälde sin närvaro och kvitterade ut lok och fick signal att köra ut på skivan när tiden var inne, när man stod still ryckte man i en vajer som löpte längs hela ena sidan av skivan och ställverksvakten snurrade då skivan till lämpligt spår ut, fanns många möjligheter. Hela operationen gjorde med loket spänningssatt. Skivan utrustad med dvärgsignaler så att det inte var nödvändigt att varje spår runt skivan skulle ha signaler.

[image]

Kontaktledning på vändskivor. Snurra med bågen uppe?

av Överkörmästaren, Monday, August 28, 2017, 21:38 (2404 dagar sedan) @ Peter Flink

Ok, vi tar det hela från där. Loket har kommit ut ur stallet och står på skivan. Det är kraft i ledningen och börjar köra. Hur hade man ordnat arrangemanget mellan vändskivans kontaktledning och utkörsspårets så att strömavtagaren inte fastnade i något mellanrum? Eller lyckades man åstadkomma ett sånt litet avstånd att avtagaren bara gled över?

Ane


Ledningen är obruten från kransen i skivans mitt till lokstallsporten. När skivan snurras måste strömavtagarna vara nere. Ledningarna snurrar alltså inte med. När skivan har stannat tas lämplig strömavtagare upp och loket kan åter köras utan problem dit det ska.

Arrangemanget kanske syns bättre på dessa båda bilder


Nej strömavtagaren måste inte vara nere om vändskivan med tillhörande trådsystem är avsedd för det, vändskivan inne i Fjellstallen i Oslo är sådan. Strömavtagaren är kvar uppe och glider i sidled så det beror på konstruktion.


Även i Landquart (Rhätische Bahn) snurrar man med strömavtagaren uppe. Tidigare gällde att man måste tänka sig för åt vilket håll mena snurrande eftersom det fanns en sektor utan utgående spår (och därmed utan tråd) men våren 1989 kompletterade man även sektorn utan spår med tråd, för säkerhets skulle.

Jag funderade lite på om det inte ändå finns risk att man drar sönder strömavtagaren eller tråden om man skulle ha fått hack i kolskenan? Dock har jag aldrig hört talas om att det hänt något sådant där. Och jag förmodar att det inte heller har hänt i Fjellstallen?


Är inte RhB:loken ett specialfall iom att de är hyfsat korta relativt vändskivan - så pass mycket så att avtagaren kan vara hyfsat nära centrum av vändskivan (kort avstånd mellan kontaktlinorna.)


Här är en tyvärr lite dålig bild från 2005 när jag tar ut en El 18 via vändskivan i Fjellstallen Oslo. Skivan var fjärrmanövrerad från Fjellstallens egen ställverksvakt som hade ett litet ställverk ca 100 meter från själva skivan. Man anmälde sin närvaro och kvitterade ut lok och fick signal att köra ut på skivan när tiden var inne, när man stod still ryckte man i en vajer som löpte längs hela ena sidan av skivan och ställverksvakten snurrade då skivan till lämpligt spår ut, fanns många möjligheter. Hela operationen gjorde med loket spänningssatt. Skivan utrustad med dvärgsignaler så att det inte var nödvändigt att varje spår runt skivan skulle ha signaler.

[image]

Häftigt! Har vändskivan spårledning också, eller är det videoövervakning kanske? Förresten, du skriver i förfluten tid, har man upphört att använda detta?

Kontaktledning på vändskivor. Snurra med bågen uppe?

av Leif B, Monday, August 28, 2017, 20:23 (2404 dagar sedan) @ Stefan Skoglund

Ok, vi tar det hela från där. Loket har kommit ut ur stallet och står på skivan. Det är kraft i ledningen och börjar köra. Hur hade man ordnat arrangemanget mellan vändskivans kontaktledning och utkörsspårets så att strömavtagaren inte fastnade i något mellanrum? Eller lyckades man åstadkomma ett sånt litet avstånd att avtagaren bara gled över?

Ane


Ledningen är obruten från kransen i skivans mitt till lokstallsporten. När skivan snurras måste strömavtagarna vara nere. Ledningarna snurrar alltså inte med. När skivan har stannat tas lämplig strömavtagare upp och loket kan åter köras utan problem dit det ska.

Arrangemanget kanske syns bättre på dessa båda bilder


Nej strömavtagaren måste inte vara nere om vändskivan med tillhörande trådsystem är avsedd för det, vändskivan inne i Fjellstallen i Oslo är sådan. Strömavtagaren är kvar uppe och glider i sidled så det beror på konstruktion.


Även i Landquart (Rhätische Bahn) snurrar man med strömavtagaren uppe. Tidigare gällde att man måste tänka sig för åt vilket håll mena snurrande eftersom det fanns en sektor utan utgående spår (och därmed utan tråd) men våren 1989 kompletterade man även sektorn utan spår med tråd, för säkerhets skulle.

Jag funderade lite på om det inte ändå finns risk att man drar sönder strömavtagaren eller tråden om man skulle ha fått hack i kolskenan? Dock har jag aldrig hört talas om att det hänt något sådant där. Och jag förmodar att det inte heller har hänt i Fjellstallen?


Är inte RhB:loken ett specialfall iom att de är hyfsat korta relativt vändskivan - så pass mycket så att avtagaren kan vara hyfsat nära centrum av vändskivan (kort avstånd mellan kontaktlinorna.)

Å andra sidan har ju schweiziska lok smala toppstycken som förvärrar saken. Å tredje sidan skulle man ju kunna hänga extra trådar mellan varje spår. Å fjärde sidan så har de ju sänkt strömavtagaren när de snurrar på motorvagnen, den
t kan ju vara just för att den är längre. (När jag jobbade där såg jag aldrig någon motorvagn på skivan.)

Kontaktledning på vändskivor. Snurra med bågen uppe?

av Leif B, Tuesday, August 29, 2017, 08:57 (2403 dagar sedan) @ Leif B

Ok, vi tar det hela från där. Loket har kommit ut ur stallet och står på skivan. Det är kraft i ledningen och börjar köra. Hur hade man ordnat arrangemanget mellan vändskivans kontaktledning och utkörsspårets så att strömavtagaren inte fastnade i något mellanrum? Eller lyckades man åstadkomma ett sånt litet avstånd att avtagaren bara gled över?

Ane


Ledningen är obruten från kransen i skivans mitt till lokstallsporten. När skivan snurras måste strömavtagarna vara nere. Ledningarna snurrar alltså inte med. När skivan har stannat tas lämplig strömavtagare upp och loket kan åter köras utan problem dit det ska.

Arrangemanget kanske syns bättre på dessa båda bilder


Nej strömavtagaren måste inte vara nere om vändskivan med tillhörande trådsystem är avsedd för det, vändskivan inne i Fjellstallen i Oslo är sådan. Strömavtagaren är kvar uppe och glider i sidled så det beror på konstruktion.


Även i Landquart (Rhätische Bahn) snurrar man med strömavtagaren uppe. Tidigare gällde att man måste tänka sig för åt vilket håll mena snurrande eftersom det fanns en sektor utan utgående spår (och därmed utan tråd) men våren 1989 kompletterade man även sektorn utan spår med tråd, för säkerhets skulle.

Jag funderade lite på om det inte ändå finns risk att man drar sönder strömavtagaren eller tråden om man skulle ha fått hack i kolskenan? Dock har jag aldrig hört talas om att det hänt något sådant där. Och jag förmodar att det inte heller har hänt i Fjellstallen?


Är inte RhB:loken ett specialfall iom att de är hyfsat korta relativt vändskivan - så pass mycket så att avtagaren kan vara hyfsat nära centrum av vändskivan (kort avstånd mellan kontaktlinorna.)


Å andra sidan har ju schweiziska lok smala toppstycken som förvärrar saken. Å tredje sidan skulle man ju kunna hänga extra trådar mellan varje spår. Å fjärde sidan så har de ju sänkt strömavtagaren när de snurrar på motorvagnen, det kan ju vara just för att den är längre. (När jag jobbade där såg jag aldrig någon motorvagn på skivan.)

När jag tittar ordentligt på Peters bild från fjellstallen, ser jag att där hade man just sådana extra trådar som jag föreslog ovan, för att inte riskera att bygeln skulle fara upp melln två trådar medan man snurrar.

Kontaktledning på vändskivor. Snurra med bågen uppe?

av Peter Flink, Tuesday, August 29, 2017, 09:41 (2403 dagar sedan) @ Leif B

Ok, vi tar det hela från där. Loket har kommit ut ur stallet och står på skivan. Det är kraft i ledningen och börjar köra. Hur hade man ordnat arrangemanget mellan vändskivans kontaktledning och utkörsspårets så att strömavtagaren inte fastnade i något mellanrum? Eller lyckades man åstadkomma ett sånt litet avstånd att avtagaren bara gled över?

Ane


Ledningen är obruten från kransen i skivans mitt till lokstallsporten. När skivan snurras måste strömavtagarna vara nere. Ledningarna snurrar alltså inte med. När skivan har stannat tas lämplig strömavtagare upp och loket kan åter köras utan problem dit det ska.

Arrangemanget kanske syns bättre på dessa båda bilder


Nej strömavtagaren måste inte vara nere om vändskivan med tillhörande trådsystem är avsedd för det, vändskivan inne i Fjellstallen i Oslo är sådan. Strömavtagaren är kvar uppe och glider i sidled så det beror på konstruktion.


Även i Landquart (Rhätische Bahn) snurrar man med strömavtagaren uppe. Tidigare gällde att man måste tänka sig för åt vilket håll mena snurrande eftersom det fanns en sektor utan utgående spår (och därmed utan tråd) men våren 1989 kompletterade man även sektorn utan spår med tråd, för säkerhets skulle.

Jag funderade lite på om det inte ändå finns risk att man drar sönder strömavtagaren eller tråden om man skulle ha fått hack i kolskenan? Dock har jag aldrig hört talas om att det hänt något sådant där. Och jag förmodar att det inte heller har hänt i Fjellstallen?


Är inte RhB:loken ett specialfall iom att de är hyfsat korta relativt vändskivan - så pass mycket så att avtagaren kan vara hyfsat nära centrum av vändskivan (kort avstånd mellan kontaktlinorna.)


Å andra sidan har ju schweiziska lok smala toppstycken som förvärrar saken. Å tredje sidan skulle man ju kunna hänga extra trådar mellan varje spår. Å fjärde sidan så har de ju sänkt strömavtagaren när de snurrar på motorvagnen, det kan ju vara just för att den är längre. (När jag jobbade där såg jag aldrig någon motorvagn på skivan.)


När jag tittar ordentligt på Peters bild från fjellstallen, ser jag att där hade man just sådana extra trådar som jag föreslog ovan, för att inte riskera att bygeln skulle fara upp melln två trådar medan man snurrar.

Märkligt hur många hänger upp sig över att det skulle vara problem för en strömavtagare att glida sidledes?! Något den gör i vanlig drift utöver att den dessutom glider längs med tråden!! I Fjellstallet så är cellerna med spår relativt glest placerade runt skivan och man har extra "trådar" i stjärnan. Men annars så räcker det med runt en meter ca för att det ska gå bra. Bredden på en strömavtagare hos oss ligger på ca 1850-1950mm

Kontaktledning på vändskivor

av 53 Wadsten, Sunday, August 27, 2017, 09:47 (2405 dagar sedan) @ Harald

En s.k krans ovanför vändskivan. Sävenäs hade en Tekla.
Inte stalla Elektrolok? Hur skulle man då kunna utföra stärre rep och översyner?
givetvis i "Stall".

Kontaktledning på vändskivor

av Svante Andersson, Sunday, August 27, 2017, 11:38 (2405 dagar sedan) @ 53 Wadsten

En s.k krans ovanför vändskivan. Sävenäs hade en Tekla.
Inte stalla Elektrolok? Hur skulle man då kunna utföra stärre rep och översyner?
givetvis i "Stall".

Det gällde dagen läge... det är mycket sällan några lok stallas idag. Och underhåll som måste ske inomhus sker vid verkstäder, inte stall.

Och för att bemöta protester... visst det finns undantag för hur det är rent generellt.

SA

Kontaktledning på vändskivor

av 53 Wadsten, Sunday, August 27, 2017, 12:20 (2405 dagar sedan) @ Svante Andersson

Verkstäder har oftast lokaler "inomhus" för grövre underhåll typ ÖII-III, eller revision, boggie/hjulaxelbyte mm. Gamla vagnhallen i Hagalund användes förr till ovanstående endämål, bortsett från revision.

Kontaktledning på vändskivor

av Svante Andersson, Sunday, August 27, 2017, 20:57 (2405 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Verkstäder har oftast lokaler "inomhus" för grövre underhåll typ ÖII-III, eller revision, boggie/hjulaxelbyte mm. Gamla vagnhallen i Hagalund användes förr till ovanstående endämål, bortsett från revision.

Jaha... till skillnad från vad?

SA

Kontaktledning på vändskivor

av 53 Wadsten, Monday, August 28, 2017, 09:22 (2404 dagar sedan) @ Svante Andersson

Under håll utomhus som i Malmö.

Kontaktledning på vändskivor

av LaseJ, Monday, August 28, 2017, 22:07 (2404 dagar sedan) @ Svante Andersson

Visst är det olika, framförallt hur det var ¨då¨och hur det är nu. När jag började på Sävenäs för mer än 40 år sedan skedde tillsynen på namnsdagarna i skötselhallen. Stallen var tvenne, Dieselstallet där diesel maskinerna stallades och reparerades. Det är det stallet som fortfarande har skiva. Sedan var det gamla el stallet, detta var elvekstaden, här utfördes rep på de maskiner vi lade i skötselhallen. Klara maskiner växlades ut, i avgångsordning mot Sär eller G. Ja herre Gud så länge sedan det var... Men ännu kan jag, i minnet känna doften från en Du2 och varma slipers i solen..... Tack alla Ni som i dett forum låter en man komma ihåg, förhoppningsvis kan jag bidraga med munnen.

Med hälsningar till alla Er som bryr sig om vårt teknikarv

Lasse J

Kontaktledning på vändskivor Tekla i användning

av BD, Thursday, August 31, 2017, 09:06 (2401 dagar sedan) @ Ane

[image]