Gott om skarvar (Järnväg allmänt)

av Jan S @, måndag, september 11, 2017, 23:00 (9 dagar sedan)

Bild på bla ett generöst spårskarvs användande, Jan S

http://www.nwhs.org/mailinglist/2017/20170910.Image-87.jpg

Gott om skarvar

av BD @, tisdag, september 12, 2017, 19:47 (8 dagar sedan) @ Jan S

Bild på bla ett generöst spårskarvs användande, Jan S

http://www.nwhs.org/mailinglist/2017/20170910.Image-87.jpg

Likströmselektrifierad bana. Varje skenskarv bör ha säker kontakt för ström.

Gott om skarvar

av Mattias Jansson @, onsdag, september 13, 2017, 14:12 (7 dagar sedan) @ BD

Bild på bla ett generöst spårskarvs användande, Jan S

http://www.nwhs.org/mailinglist/2017/20170910.Image-87.jpg


Likströmselektrifierad bana. Varje skenskarv bör ha säker kontakt för ström.

Bilden kommer från Norfolk and Western Railroad historical societys hemsida, och det gör att jag misstänker att bilden också är från den banan, och deras elektrifierade sträcka i Appalacherna hade 11 kV 25 Hz växelström (liksom grannbanan Virginian Railway), så nej, sannolikt ingen likström i de där ledningarna.

Gott om skarvar

av Rc2 1110 @, onsdag, september 13, 2017, 22:05 (7 dagar sedan) @ BD

Angående skarvarnas "läge"
Skarvar i bl a Sverige ligger så att säga parallellt dvs de ligger samtidigt på i båda rälserna.

Jag har sett andra amerikanska bilder där skarvarna ligger med en förskjutning i täterna och att detta skulle vara förklaring till en vaggande gång.

Är det sistnämnda vanligt och vad är orsaken till denna montering? Är det någon som vet mer om detta. Det skulle vara roligt att veta.

Gott om skarvar

av Överkörmästaren, onsdag, september 13, 2017, 22:23 (7 dagar sedan) @ Rc2 1110

Angående skarvarnas "läge"
Skarvar i bl a Sverige ligger så att säga parallellt dvs de ligger samtidigt på i båda rälserna.

Jag har sett andra amerikanska bilder där skarvarna ligger med en förskjutning i täterna och att detta skulle vara förklaring till en vaggande gång.

Är det sistnämnda vanligt och vad är orsaken till denna montering? Är det någon som vet mer om detta. Det skulle vara roligt att veta.

Kan det ha varit någon teori om att sprickbildning i fordonen därigenom kunde motverkas eller något sådant? Eller var det så att man byggde med olika långa räler och så fick det bli som det blev?

Fenomenet har även förekommit i Sverige, bl a Saltsjöbanan hade det på en sträcka tills nyligen.

Gott om skarvar

av hej jag heter karim @, onsdag, september 13, 2017, 22:45 (7 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Angående skarvarnas "läge"
Skarvar i bl a Sverige ligger så att säga parallellt dvs de ligger samtidigt på i båda rälserna.

Jag har sett andra amerikanska bilder där skarvarna ligger med en förskjutning i täterna och att detta skulle vara förklaring till en vaggande gång.

Är det sistnämnda vanligt och vad är orsaken till denna montering? Är det någon som vet mer om detta. Det skulle vara roligt att veta.


Kan det ha varit någon teori om att sprickbildning i fordonen därigenom kunde motverkas eller något sådant? Eller var det så att man byggde med olika långa räler och så fick det bli som det blev?

Fenomenet har även förekommit i Sverige, bl a Saltsjöbanan hade det på en sträcka tills nyligen.

Jönköping - Vaggeryd var det väl som också hade skarvarna växelvis mellan höger- och vänsterrälen.

Gott om skarvar

av John T ⌂ @, onsdag, september 13, 2017, 23:44 (7 dagar sedan) @ hej jag heter karim

Angående skarvarnas "läge"
Skarvar i bl a Sverige ligger så att säga parallellt dvs de ligger samtidigt på i båda rälserna.

Jag har sett andra amerikanska bilder där skarvarna ligger med en förskjutning i täterna och att detta skulle vara förklaring till en vaggande gång.

Är det sistnämnda vanligt och vad är orsaken till denna montering? Är det någon som vet mer om detta. Det skulle vara roligt att veta.


Kan det ha varit någon teori om att sprickbildning i fordonen därigenom kunde motverkas eller något sådant? Eller var det så att man byggde med olika långa räler och så fick det bli som det blev?

Fenomenet har även förekommit i Sverige, bl a Saltsjöbanan hade det på en sträcka tills nyligen.


Jönköping - Vaggeryd var det väl som också hade skarvarna växelvis mellan höger- och vänsterrälen.

Det brukar i sådana här diskussioner också nämnas att NKlJ hade någon eller några sträckor med omlottskarvar. Om jag minns rätt var drifterfarenheterna inte alldeles övertygande.

Omlottskarvar

av Olof W @, torsdag, september 14, 2017, 08:14 (6 dagar sedan) @ Rc2 1110

Om jag minns rätt så var en anledning att man ville sprida ut belastningen på underbyggnaden som blir vid varje skarv då hjulen "trillar ner" i skarven på flera ställen.

Olof

Omlottskarvar

av Sven Bårström @, torsdag, september 14, 2017, 09:08 (6 dagar sedan) @ Olof W

Det mest noterbara svenska exemplet på maximalt förskjutna skarvar (enligt amerikansk modell) fanns på Malmbanan under 60 - 80-talet. I Sverige kallade vi konstruktionen "växelskarvar", till skillnad från "likskarvar" som ju var den vanliga skarvspårslösningen, där skarvarna låg mitt för varandra. Vid banupprustningen då byggdes spår med 30 m långa 50-kg räler och slipersavståndet 50 cm för att klara stax 25 ton, som förbereddes då. Under ett par årtionden var detta den dominerande spårkonstruktionen på Malmbanan.
Syftet var att minska de vertikala krafterna i skarvarna, som alltid blir följden av att dessa har något avvikande böjmotstånd i förhållande till rälerna. Om då båda sidans hjul samtidigt "dyker" ner i de låga skarvarna, blir krafttillskotten ganska stora. Det var nog ganska uppenbart att man sparade något på skarvunderhållet (lyft, stoppning, viss påläggssvetsning) genom att lägga skarvarna i zick-zack. Å andra sida fick man ju skarvslag dubbelt så ofta, om än lättare än vid likskarvar.
Under år 1972 gjorde vi prov med helsvetsat Heybackspår och 50 kg räler, och därefter blev detta standard, åtminstone till omkring år 1990, då 60-kg-rälen blev allmänt använd.
Metoden med "växelskarv" har som nämnts provats på några andra ställen i Sverige, men där har man nog inte kunnat se några större fördelar.
Gemensamt för Malmbanan och de amerikanska banorna är ju den stora trafikbelastningen och det därav följande stora skarvunderhållet.
Sven B

Omlottskarvar

av Sven Bårström @, torsdag, september 14, 2017, 10:19 (6 dagar sedan) @ Sven Bårström

Jag skulle väl kunna lägga till, att vi i början av 70-talet hade växelskarvspår med 30 m 50-kg räler på 50 cm slipersavstånd på sträckorna Luleå - Gammelstad, norra delen av Boden - Gällivare samt Kiruna - Riksgränsen, det sistnämnda med något stationshåll som undantag, där vi hade äldre likskarvspår, också det med 30 m räler. Så var det också på de södra delarna av Boden - Gällivare.
Jag kommer inte ihåg hur det var med Svappavaarabanan, men den kan också ha haft växelskarvar. På sträckan Gällivare - Råtsi (där Svappavaarabanan anslöt) hade man 20 m 43-kg räler före upprustningen under slutet av 70-talet.
Sven B

Omlottskarvar

av Jan S @, torsdag, september 14, 2017, 21:28 (6 dagar sedan) @ Sven Bårström

Intressant Sven Tack.
Annan Amerikansk grej att ha skarvjärns bultarna växelvis insatta med hälften av skallar och muttrar på varsin sida, tanken var visst att vid ev urspårning hjulflänsar inte klippte alla bultar, nån som vet mer?
Jan S

Omlottskarvar

av Per Ljungberg @, fredag, september 15, 2017, 13:16 (5 dagar sedan) @ Jan S

I början på 1960-talet åkte jag regelbundet på Vaggerydsbanan och i Y6/Y7-motorvagnar. Skarvarna var då ganska nedkörda. I viss hastighet på vissa sträckor med omlottskarvar blev det något liknande resonans mellan skarvarna och vagnarna gungade märkbart vid varje skarv än åt ena och än åt andra hållet.
PLj

RSS-feed av trådar
powered by my little forum