Flemingsberg, Solgård, 1965 (3 bilder)

[img]https://i.imgur.com/B5OsWIm.jpg[/img]
[img]https://i.imgur.com/4ItP2dr.jpg[/img]
[img]https://i.imgur.com/VhCLU7v.jpg[/img]

Tja, kan det bli bättre än så här innan man ska gå och lägga sig?

Underbart härliga nostalgiska bilder. Jag tillbringade många timmar med att spana på tåg mellan Stuvsta och Tullinge från mitten av 60-talet till början av 70-talet. Så det här är mitt i prick. I slutet av det F-loks dragna snälltåget fanns det en liten övergång i Solgård som lämpade sig väl för att se tågen på nära håll utan större säkerhetsmarginaler (typ några meter). När kockorna klämtade visste man att det var tåg på gång och det såg i bästa fall ut så här!

Mvh/Alex

[img]https://s19.postimg.org/fjbdxv0oj/Solg_rds_verg18maj69_Web.jpg[/img]

Underbart härliga nostalgiska bilder. Jag tillbringade många timmar med att spana på tåg mellan Stuvsta och Tullinge från mitten av 60-talet till början av 70-talet. Så det här är mitt i prick. I slutet av det F-loks dragna snälltåget fanns det en liten övergång i Solgård som lämpade sig väl för att se tågen på nära håll utan större säkerhetsmarginaler (typ några meter). När kockorna klämtade visste man att det var tåg på gång och det såg i bästa fall ut så här!

Mvh/Alex

Javisst är det härligt och då särskilt bilden från Solgård! När den togs bodde jag fortfarande bakom bergknallen och minns när klockorna ringde och tågen kom. Särskilt sent på kvällen när man skulle somna kom långa godståg. Någon gång hände det dock att klockorna ringde och ringde utan att det kom något tåg. Efter en lång stund slutade de ringa och det hela kändes konstigt.

Bilden ovan visar linjen i motsatt riktning från övergången 18 maj 1969. Då bodde jag inte längre kvar i huset som låg innanför staketet till höger. Nu är allt förändrat här sedan länge med väg 226 och fyrspår.

Mvh Gunnar

Tack för bra bild! Här är en nyskannad bild från samma område.
[img]https://i.imgur.com/g1TW8z8.jpg[/img]

[img]https://s19.postimg.org/azxb79n6b/Solg_rds_verg18maj69d_Web.jpg[/img]

Tack för bra bild! Här är en nyskannad bild från samma område.

Tack för denna vintriga bild! Tåg 4333 ska ha lämnat Huddinge kl 12.15 mot Södertälje C. På den översnöade gångvägen t.v. mellan de två övergångarna gick jag ofta (se även ovan). Till höger den isformation som var extra stor och långlivad denna vinter. När den äntligen smälte var det vår på riktigt.

Ovan en bild i samma riktning 18 maj 1969.

Mvh Gunnar

Tack för intressant bild, som ju är tagen från samma ställe på några meter när. Man har tydligen satt upp nya stag för återledningen, eller vad det är, mellan 1966-69 ser jag.
Hälsar Ulf

Tack för intressant bild, som ju är tagen från samma ställe på några meter när. Man har tydligen satt upp nya stag för återledningen, eller vad det är, mellan 1966-69 ser jag.
Hälsar Ulf

Det som sitter längst upp i stolpraden till höger (nedspåret) är hjälpkraftledningen som gav ström till signaler och i bland banvaktsstugor och stationer längs banan. På första bilden är den s.k. "tvåfas" (två ledare) medan på andra bilden har man uppgraderat till trefas (tre ledare).

Det som sitter längst upp i stolpraden till höger (nedspåret) är hjälpkraftledningen som gav ström till signaler och i bland banvaktsstugor och stationer längs banan. På första bilden är den s.k. "tvåfas" (två ledare) medan på andra bilden har man uppgraderat till trefas (tre ledare).

Tack för förklaringen, det måste väl vara ganska hög spänning i dessa ledningar för att det inte ska bli spänningsfall på längre sträckor? Sitter det isåfall en transformator vid förbrukningsstället? Följer dessa ledningar järnvägen i hela dess längd eller bara där det finns behov av hjälpkraft?

Det som sitter längst upp i stolpraden till höger (nedspåret) är hjälpkraftledningen som gav ström till signaler och i bland banvaktsstugor och stationer längs banan. På första bilden är den s.k. "tvåfas" (två ledare) medan på andra bilden har man uppgraderat till trefas (tre ledare).

Tack för förklaringen, det måste väl vara ganska hög spänning i dessa ledningar för att det inte ska bli spänningsfall på längre sträckor? Sitter det isåfall en transformator vid förbrukningsstället? Följer dessa ledningar järnvägen i hela dess längd eller bara där det finns behov av hjälpkraft?

10 eller 20kV, så det finns en transformator, som kan vara stolp- eller markplacerad vid förbrukare. 2-fas ledningen var nog alltid 10kV men trefas kan vara antingen eller. Hjälpkraften kallades ursprungligen belysningsledning, på äldre ritningar betecknad med B.

Tack för svar! Då har jag fått lära mej nåt nytt idag också.

2-fas hjälpkraft har aldrig förekommit i Sverige. Om det är två ledningar, så är det enfas 10 kV med jordad mittpunkt.

Tvåfas-eldistribution har bara funnits i mycket liten omfattning i Sverige, och förmodligen var den tekniken redan praktiskt taget utdöd innan järnvägselektrifieringarna satte igång. Tvåfasnäten var däremot desto vanligare i bl a Frankrike, Belgien och USA.
Tvåfastekniken kom till som ett sätt att kringgå trefaspatenten som ägdes av Asea, AEG m fl, för att slippa betala licensavgifter. När de patenten hade förfallit en bit in på 1900-talet fanns det inte heller några ekonomiska skäl till tvåfaslösningar.

Kännetecknande för tvåfastekniken är att man har två spänningsförande ledare med 90° fasförskjutning mellan spänningarna (trefas har 120°), och en nolla. Alternativt två mittpunktsjordade ledarpar, så det blir totalt fyra ledningar men inte nödvändigtvis någon framdragen nolla.
Huvudspänningen i en tvåfasledning blir √2 gånger fasspänningen (√3 gånger fasspänningen vid trefas).
Nollan får högre ström än fasledarna, så den brukar göras grövre.
Nackdelen med tvåfas jämfört med trefas är framför allt att för att överföra en given effekt vid given spänning går det åt mer material till både ledningsnät och maskiner för tvåfas. Å andra sidan blir roterande maskiner och transformatorer något enklare till konstruktionen, så tvåfas skulle möjligen kunna löna sig i en situation med mycket höga arbetslöner i förhållande till priserna på koppar och transformatorplåt.

2-fas hjälpkraft har aldrig förekommit i Sverige. Om det är två ledningar, så är det enfas 10 kV med jordad mittpunkt.

Ditt påstående må vara riktigt i ett strikt perspektiv. Men faktum är att det mittjordade enfassystemet har två fasledare och det kallas 2-fas av i princip alla vid järnvägen. Månne kan vi också diskutera om systemspänningen är 10 eller 11kV?

10 eller 20kV, så det finns en transformator, som kan vara stolp- eller markplacerad vid förbrukare. 2-fas ledningen var nog alltid 10kV men trefas kan vara antingen eller. Hjälpkraften kallades ursprungligen belysningsledning, på äldre ritningar betecknad med B.

På bilden med trefasledningen kan man se stolptransformatorn som mata vägskyddet på stolpen bortanför vägen.

Fin bild och det var precis så här vi små knattar uppfattade situationen när vi satt och hängde vid järnvägsövergången. I brist på annat brukade vi lägga ut småmynt på rälsen för att se en 1-öring bli en två-öring som i sin tur blev en fem-öring.

Det var alltid spännande av någon anledning att se vad som dök upp i kurvan söderifrån. Hade man tur vi tågen också stopp i infartssignalen till Huddinge och då fick man tillfälle att kika närmare på tåget.

Det bästa minnet var nog när vi fick se ett nästan nytt Rc-lok framför nosen som kom med persontåget från Katrineholm på förmiddagen. Detta tåg hade också regelmässigt med sig mjölkvagnar till Mjölkcentralen (MC) i Årsta så också denna gång. Det var nog första och sista gången jag såg den udda kombinationen av lok och vagnar.

Mvh/

Fin bild och det var precis så här vi små knattar uppfattade situationen när vi satt och hängde vid järnvägsövergången. I brist på annat brukade vi lägga ut småmynt på rälsen för att se en 1-öring bli en två-öring som i sin tur blev en fem-öring.

Det var alltid spännande av någon anledning att se vad som dök upp i kurvan söderifrån. Hade man tur vi tågen också stopp i infartssignalen till Huddinge och då fick man tillfälle att kika närmare på tåget.

Det bästa minnet var nog när vi fick se ett nästan nytt Rc-lok framför nosen som kom med persontåget från Katrineholm på förmiddagen. Detta tåg hade också regelmässigt med sig mjölkvagnar till Mjölkcentralen (MC) i Årsta så också denna gång. Det var nog första och sista gången jag såg den udda kombinationen av lok och vagnar.

Mvh/

Känner igen detta! I början av 60-talet lade en kompis och jag också ut småmynt, kvistar och även ollonskott på rälsen här (dumt, vet jag). Minns också mjölkvagnarna (2 st tror jag) sist i ett persontåg och att de ibland stannade precis vid vår tomt när tåget hade rött vid infarten till Huddinge.

/Gunnar

Beautiful images!

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Flemingsberg, Solgård, 1965 (3 bilder) (Järnväg allmänt)