Göteborgs Hamnbana 1867 (m4B)

Från Kungliga styrelsen för statens järnvägstrafiks arkiv; inkomna handlingar, yttre diariet.

[image]

(Testar att använda mig av imgur.com för bilder)

Antar att klockan drevs av batteriström. I så fall fanns det redan då generatorer för laddning i Göteborg.

Det var trevligt att läsa de gamla föreskrifterna om trafikeringen av hamnspåren i Göteborg. Det föranledde mig att titta igenom mina anteckningar om dessa.

Redan i samband med byggandet av Västra stambanan i Göteborg avtalades 1855 med Göteborgs stad om anläggning av en hamnbana längs södra stranden av Göta älv förbi Lilla och Stora Bommen fram till Pustervik.

Under 1858 blev spår och vändskiva till Lilla Bommen klara. Under år 1865 blev hamnbanan färdig till Järnvågen och i december 1866 till Stora Bommen.

Det var trevligt att läsa de gamla föreskrifterna om trafikeringen av hamnspåren i Göteborg. Det föranledde mig att titta igenom mina anteckningar om dessa.

Redan i samband med byggandet av Västra stambanan i Göteborg avtalades 1855 med Göteborgs stad om anläggning av en hamnbana längs södra stranden av Göta älv förbi Lilla och Stora Bommen fram till Pustervik.

Under 1858 blev spår och vändskiva till Lilla Bommen klara. Under år 1865 blev hamnbanan färdig till Järnvågen och i december 1866 till Stora Bommen.

Tvärtom måste det väl vara. Stora Bommen ligger ju mellan Lilla Bommen och Järnvågen.

1867 var det nog frågan om primärbatterier (torrbatterier). Det är högst tveksamt om det fanns användbara ackumulatorbatterier på den tiden.

Kromsyraelement troligast eller vad tror du?
Sune

1867 var det nog frågan om primärbatterier (torrbatterier). Det är högst tveksamt om det fanns användbara ackumulatorbatterier på den tiden.

ja, det var nog primärelement. Ringsignalering fanns på en hel del platser och i SJ:s femtioårsskrift 1906 nämns att de flesta ringverken var galvaniska, men det fanns även induktionsringverk, där alltså strömmen alstrades med en vevdriven induktor. Anläggningen på hamnbanan i Göteborg var lite ovanlig eftersom ringverken användes för att reglera växlingsrörelserna mellan de olika platserna på banan. Annars användes klockorna oftast för kommunikation mellan tågexp och signalkurar vid infarterna, eller rörliga broar. En användning liknande den i Göteborg kom dock på sammanbindningsbanan i Stockholm 1871

Det här låter som de "bell codes" som användes för kommunikation mellan signal boxes i England
https://signalbox.org/block/bells.shtml

Vad avsågs med ett dubbelslag?

Olof

Vad avsågs med ett dubbelslag?

Olof

Jag antog att det helt enkelt handlar två snabba slag.

Vad avsågs med ett dubbelslag?

Olof

Jag antog att det helt enkelt handlar två snabba slag.

Alla signalbesked tycks ha givits med dubbelslag. Kanske var ringverkens klockor av den typ som lät "bing-bång", där varje sådant ljud definierades som ett dubbelslag?

Det här låter som de "bell codes" som användes för kommunikation mellan signal boxes i England
https://signalbox.org/block/bells.shtml

Skillnaden var väl främst att man i Göteborg använde olika signaler (olika antal dubbelslag) för varje station / driftplats som man ville köra till. I England är det mer standardiserade signaler för "är sträckan klar?", "tåg ut", "tåg in", "hinder fara", "stoppa och undersök tåget" etc och klocksignaleringen kompletteras - i varje på linjer med persontrafik - med blockinstrument vars visare kan intaga olika lägen för att visa status på blocksträckan. Men på godsspår förekom tidigare at man enbart utväxlade ringsignaler enligt "bell code"-systemet

Det tycks ha funnits ringklockor bara vid Göteborg (alltså nuvarande Göteborg C), Lilla Bommen och Stora Bommen. Men Jernvågen hade ändå en egen signal, fyra dubbla slag, "hvilken signal dock icke besvaras af Vågen". Inte heller kunde man ge signal från Jernvågen när tåg skulle återvända därifrån. Det kan förstås tänkas att Vågen hade en klocka, men ingen anordning för att själv ge signaler. Detta är dock föga sannolikt - antagligen gick ringledningen endast Göteborg - Stora Bommen. Så varför skulle man då ge "Jernvågens signal" när man ville sända tåg dit? Kanske för att orientera övriga platser längs banan om hur långt tåget framskridit på sin väg?

Det nämns inget om att signal för tåg på väg mot Göteborg respektive mot Vågen gavs på olika ringklockor med olika klang, utan troligen betydde t ex två dubbla slag (Lilla Bommens signal) att antingen Göteborg eller Stora Bommen ville sända ett tåg till Lilla Bommen. Men det var antagligen sällan flera tåg i rörelse på banan, och därmed inga problem att hålla reda på trafikriktningen.

En intressant sak är också att det vid kolboden (alltså ungefär där hamnbanan började nära lokstallarna, (ritning 1858)) fanns en "fast signal". Antagligen en skivsignal, alternativt semafor, för att reglera utfarten mot hamnbanan. Utfartssignaler var annars okända vid denna tid, förutom om det fanns en svängbro strax bortom stationen.

Slutligen kan noteras att den man som skulle gå 50 fot före loket skulle ha en utvecklad vit flagga synlig både för allmänheten och från loket. Att flaggan var vit motiverades väl med att den tjänade som "allt väl"-signal till lokpersonalen. Den röda flaggan, som också skulle medföras, användes förstås om tåget behövde stoppas. I modern tid använde man på hamnbanan däremot bara röda flaggor för att varna och stoppa annan trafik.

Är det inte märkligt att det mest restriktiva signalbeskedet ("tåget skall stadna") ges med 5 dubbelslag, medan "klarsignal" ges med färre dubbelslag? Ett stoppbesked (5 dubbelslag) som av någon anledning avbryts kan då tolkas som "kör"...

/TKO

Är det inte märkligt att det mest restriktiva signalbeskedet ("tåget skall stadna") ges med 5 dubbelslag, medan "klarsignal" ges med färre dubbelslag? Ett stoppbesked (5 dubbelslag) som av någon anledning avbryts kan då tolkas som "kör"...

/TKO

Men det är ju i Göteborg där allt är lite konstigt, vet du. Det var likadant på spårvagnarna, ett slag = klart, två slag = stanna vid nästa hållplats. Fast det kastade Ringlinien om när de började köra med de gamla vagnarna.

Men allvarligt talat, så tycks man inte ha tänkt så mycket på sådant i början. Även semaforerna var ju konstruerade så att om linan gick av så ramlade de ner i körställning.

Är det inte märkligt att det mest restriktiva signalbeskedet ("tåget skall stadna") ges med 5 dubbelslag, medan "klarsignal" ges med färre dubbelslag? Ett stoppbesked (5 dubbelslag) som av någon anledning avbryts kan då tolkas som "kör"...

/TKO

Men det är ju i Göteborg där allt är lite konstigt, vet du. Det var likadant på spårvagnarna, ett slag = klart, två slag = stanna vid nästa hållplats. Fast det kastade Ringlinien om när de började köra med de gamla vagnarna.

Men allvarligt talat, så tycks man inte ha tänkt så mycket på sådant i början. Även semaforerna var ju konstruerade så att om linan gick av så ramlade de ner i körställning.

Det tog ett tag innan "felsäkert" blev en viktig konstruktionsprincip...

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Göteborgs Hamnbana 1867 (m4B) (Signaler/säkerhet)