Telfoni med telefonapa? (Bana)

av HP @, lördag, november 11, 2017, 19:54 (11 dagar sedan)

Hej!
Utmed många av våra banor så finns det telefonposter märkta med ett vitt "T" på blå skylt. Intill dessa finns en dosa på en stolpe, där man kan koppla in medhavd telefonapa med fingerskiva, och på så sätt få kontakt med tkl.

Några frågor då:
-Vad kallas systemet och vad är de riktiga namnen på telefonpost och telefonapan?
-När kom detta system i bruk, och hur länge användes systemet?
-Hur tätt var det mellan telefonposterna? skilde det åt mellan exvis Inlandsbanan och stambanan?

Med vänlig hälsning Henrik R

Telfoni med telefonapa?

av thn @, Nacka, lördag, november 11, 2017, 20:29 (11 dagar sedan) @ HP

Du måste tänka på selektortelefonin.

Den bygger på att det finns en telefonlinje utmed spåret och sedan ansluter man apparater med en selektor till denna telefonlinje, man bygger på så sätt en distribuerad telefonväxel.

Till denna telefonlinje kan man också ansluta speciella telefoner som bara består av en telefonlur med en fingerskiva. Så vitt jag vet så finns det idag tre museibanor som har någon form av selektornät, det är vi på NBVJ, ULJ och AGJ. Anslutningen sker på sådana platser som utmärks av T-skylten. Anslutningen sker med hjälp av en speciell tvåpolig rund stickpropp.

Jag skrev en artikel i Förstlingen 2017:1 om selektorsystem och LME's system kom fram under 1930-talet, så vitt jag vet så fanns det i bruk fram på 1980-talet (men där är jag osäker).

/Thomas
Signalchef NBVJ

PS. När det gäller dokumentation om selektornät så har jag (som jag tidigare har berättat) samlat detta här: http://selektor.saeab.se/.

Telfoni med telefonapa?

av Rasmus Axelsson ⌂ @, Västernärke, lördag, november 11, 2017, 23:40 (11 dagar sedan) @ HP

Utmed många av våra banor så finns det telefonposter märkta med ett vitt "T" på blå skylt. Intill dessa finns en dosa på en stolpe, där man kan koppla in medhavd telefonapa med fingerskiva, och på så sätt få kontakt med tkl.

Några frågor då:
-Vad kallas systemet och vad är de riktiga namnen på telefonpost och telefonapan?
-När kom detta system i bruk, och hur länge användes systemet?
-Hur tätt var det mellan telefonposterna? skilde det åt mellan exvis Inlandsbanan och stambanan?

Om jag fått lära mig saker och ting rätt, fanns (och finns ännu i viss utsträckning) pilar på kontaktledningsstolpar som angav riktning till närmaste telefonpost. Var det inte så att om triangeln inte var fylld behövde du ta med en lös telefon för att kunna ringa, men om den var fylld behövdes ingen egen lur?

--
Rasmus Axelsson, lokförare och byggnadsantikvarie
»Jag tycker inte om tåg« - jag är intresserad av järnvägar...

www.svartabanan.se
www.brakulturmiljo.se

Telfoni med telefonapa?

av Lars-Göran Eriksson @, söndag, november 12, 2017, 00:55 (11 dagar sedan) @ HP

Hej Henrik !

Jag har skickat mail med två inskannade sidor ang "Telefonering från linjen" sidorna hämtade från Tidtabellsbok del A giltig från 31 maj 1970.

Det stämmer det Rasmus säger angående ej fyllda pilar och fyllda på ktl-stolpar.
Fyllda telefonapparat ej fyllda saknas apparat-

Telefoni med telefonapa?

av Ola Almquist @, Göteborg, söndag, november 12, 2017, 01:25 (11 dagar sedan) @ Lars-Göran Eriksson
edited by Ola Almquist, söndag, november 12, 2017, 01:57

Hej Henrik !

Jag har skickat mail med två inskannade sidor ang "Telefonering från linjen" sidorna hämtade från Tidtabellsbok del A giltig från 31 maj 1970.

Det stämmer det Rasmus säger angående ej fyllda pilar och fyllda på ktl-stolpar.
Fyllda telefonapparat ej fyllda saknas apparat-

Fanns det alltså kvar så länge? I ändringstryck 4 från den 31 maj 1964 står det att den ofyllda pilen skall slopas när kontaktledningsstolparna målas om. Fylld pil anger därefter närmaste telefonställe oavsett om apparat finns eller ej.

M.v.h.
Ola

Telefonering från linjen

av Gunnar Ekeving @, söndag, november 12, 2017, 13:50 (10 dagar sedan) @ Ola Almquist

1863 började de statliga järnvägarna i Sverige förse sina tåg med visartelegrafapparat för att ett tåg som blivit stående på linjen skulle kunna tillkalla hjälp. 1911 försvann denna kommunikationsmöjlighet och istället fick vissa resgodsvagnar en telefonapparat som kunde anslutas till den bantelefonledning som vid det laget satts upp längs alla eller nästan alla banor.

En mera långvarig lösning på behovet av kommunikation från linjen var de bärbara telefonapparaterna som kunde kopplas till telefonposter. Framför allt i samband med elektrifieringar blev blanktrådslinjerna ersatta med jordkablar, så det gick inte längre att koppla in mobila telefonapparater på valfri plats längs banan.

I linjeboken för Bodens TLO 1989 beskrivs olika sätt att få kontakt från linjen (inklusive driftradio och trafikradio, två andra numera slopade system). Det framgår att systemet med fyllda och ofyllda pilar för att visa till närmaste telefonställe/telefonpost fanns kvar i viss utsträckning. Det fanns tre typer av transportabla telefonapparater; med fingerskiva + vev, enbart fingerskiva respektive fullständig selektortelefonapparat. Den sistnämnda typen användes av arbetslag som behövde kunna bli uppringa. Då lämnade man alltså apparaten i telefonposten och räknade med att ringsignalen hördes av någon i arbetslaget.

TGOJ 1994 - bara en typ av bärbar apparat.

Göteborgs Spårvägar hade på Angeredsbanan en enklare variant med vanliga fälttelefonapparater på vagnarna och en likadan apparat på trafikledningsexpeditionen Instruktion längst ner på denna sida. "...uppringning sker genom vridning av befintlig vev på telefonen. Knappen i handmikrotelefonen fungerar som sändarknapp".

Telfoni med telefonapa?

av WS @, söndag, november 12, 2017, 09:47 (11 dagar sedan) @ HP

Det fanns också på vissa platser en typ av lokal-telefon vid stationens infartssignaler.
Svart metallskåp på en ktl-stolpe, med lur och vevapparat från LM Ericsson var det vanliga
utefter östra/södra stambanan. Upptäckte dessa skåp/telefoner som barn, och vid ett nyfiket
tillfälle blev frestelsen så stor att telefonen måste provringas..

Efter några sekunder svarade en myndig röst i andra änden: "FRINNARYD"

Telfoni med telefonapa?

av 53 Wadsten @, Norrköping, söndag, november 12, 2017, 10:41 (11 dagar sedan) @ WS

Inuti dosan som skruvas upp med fyrkantnyckel finns två uttag, ett blått för linje/selektor,
samt ett rött för krafttelefoni.
Apan förvaras i verktygsskåpet på varje dragfordon, så var det förr i alla fall.

Telfoni med telefonapa?

av Kjell Aghult @, söndag, november 12, 2017, 11:00 (11 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Inuti dosan som skruvas upp med fyrkantnyckel finns två uttag, ett blått för linje/selektor,
samt ett rött för krafttelefoni.
Apan förvaras i verktygsskåpet på varje dragfordon, så var det förr i alla fall.

Krafttelefonen (Kt) var ursprungligen ett exklusivt nät för "starkströmssäkerheten".
SJ teleavdelnings samtalsstatistik visade dock att det utnyttjades dåligt: Det "frigavs" därför
för vidare bruk och omdöptes till Drifttelefon = Dt. Med dagens sambandsnät givetvis historia.

Telfoni med telefonapa?

av Rolf Johansson @, söndag, november 12, 2017, 10:54 (11 dagar sedan) @ HP

Längs de större järnvägslinjerna fanns normalt flera parallella telefonlinjer mellan stationerna:

* Tåganmälantelefon - en punkt-till-punkt linje mellan de två närmast belägna stationerna som kunde vidarekopplas förbi ev mellanliggande obevakade driftsplatser. Knapptryckning eller vevning på ena stationen ledde till signal i apparat på den andra. Användes, som namnet säger, normalt enbart för tåganamälan och frågor mellan stationerna som rörde tågföringen.

* Ett antal selektortelefonisystem, alltså telefonsystem där alla kan höra alla, men där man med en nummerskiva som genererar pulser kan styra i vilken apparat det ska ringa. Selektorlinjerna sträckte sig normalt över ett längre banavsnitt med flera mellanliggande stationer, t ex Falköping - Nässjö. Normalt skilde man på

** Bantelefon - användes för att ringa mellan banavdelningens olika tjänsteställen + stationerna

** Krafttelefon - som bantelefonen men för eldriftens tjänsteställen

** 1 - 4 parallella linjetelefoner. För samtal mellan alla stationer på sträckan och ofta vidare till tågledaren - det var normalt på någon av dessa man kunde koppla in sig via en telefonpost på linjen. Förutom att vara kopplade till stationerna hade normalt någon av linjetelefonerna också en växelanslutning in i SJ:s privata, rikstäckande telefonnät vid ändpunktstationerna, t ex i Nässjö. På så sätt kunde man även från småstationer som t ex Bankeryd ringa internt på SJ:s egna nät till t ex sovvagnsbokningen i Stockholm.

* Dessutom fanns, främst dragna i kablar, ett antal långdistansförbindelser mellan de nämnda större telefonväxlarna liggande längs banan. Här var det fråga om bärfrekvens- och PCM-system som gjorde att en och samma kabel/trådpar kunde bära många samtidiga samtal.

Vänliga hälsningar
Rolf Johansson
f d Banavdelningens Teletekniska Sektion (Bat)

Telfoni med telefonapa?

av Jan Frelin @, Vällingby, söndag, november 12, 2017, 19:25 (10 dagar sedan) @ Rolf Johansson

Visst fanns (finns?) det ofta telefoner vid infartssignalerna? På vilket nät låg de i så fall?

Signaltelefoner

av Gunnar Ekeving @, söndag, november 12, 2017, 20:42 (10 dagar sedan) @ Jan Frelin
edited by Gunnar Ekeving, söndag, november 12, 2017, 20:49

Visst fanns (finns?) det ofta telefoner vid infartssignalerna? På vilket nät låg de i så fall?

På lokalbevakade stationer var det rena lokaltelefonförbindelser; ett helt separat "nät". Exempelvis om föraren skulle få tillstånd att passera infartssignal i "stopp" var det viktigt att tågklareraren säkert visste vid vilken signal föraren stod.

På fjärrbevakade stationer var det under de första decennierna med fjb löst så att fjärrtågklareraren skulle motringa efter att föraren talat om sin position. En säker variant av detta var att förbindelsen bröts några sekunder efter att den uppringande föraren fått kontakt med fjärren. Under den tiden skulle han ange vid vilken signal han stod, och sedan ringde fjärren upp telefonen vid just den signalen, uppenbarligen via ett selektorsystem. Om ingen svarade hade föraren troligen tagit fel på signalbeteckning.

Om fjb-signaltelefoner i SJ signaltekniska handbok

Telfoni med telefonapa?

av Rolf Johansson @, måndag, november 13, 2017, 06:46 (10 dagar sedan) @ Jan Frelin

Hej!

Helt korrekt och som Gunnar redan svarat var dessa telefoner i äldre tider bara kopplade rakt in till närmaste lokalbevakade station.

När fjärrblockering infördes tillkom ytterligare ett telefonsystem, utöver de jag räknade upp för lokalbevakade sträckor i mitt förra inlägg:

* Signaltelefon - ett selektortelefonisystem mellan fjärrtågklarerararens plats och signalerna längs banan.

Vänliga hälsningar

Rolf J

Telfoni med telefonapa?

av BM @, Borlänge, tisdag, november 14, 2017, 09:25 (9 dagar sedan) @ HP

Vad menas med telefonapa?
Är det den som ser ut som en lur med bakelitskiva?

Telfoni med telefonapa?

av Per Wirback @, tisdag, november 14, 2017, 13:09 (8 dagar sedan) @ BM

Vad menas med telefonapa?
Är det den som ser ut som en lur med bakelitskiva?

Det har funnits två typer av "medhavd" telefon, dels "Fältapa", dvs den som är byggd runt en standard miltär fältelefon i en brun bakelitlåda med avtagbart lock (Kallad Fältapa i det militära) som kan hantera både vev och fingeskive signalering, skivan är i dett fall lös och hakas fast på lådkanten. Jämfört med miltärvarianten så är dessa apparater modifierade för selektortelefoni, mest i form av en diod och den speciella stickproppen.

Den andra varianten är en bakelitlur med påbyggd fingeskiva, förvarad i ett läderhölster. Typen är baserad på en tekniker-provtelefon, men som vanligt i selektorvärlden försedd med en linjediod och specialstickproppen.

För Banarbetsgäng etc som även skulle kunna bli uppringad i fält fanns en utbyggd Fältapevariant med en dubbelt så hög låda (två underdelar på varandar) där förhöjningen innehöll en selektortillsats för att mottaga anropen.


Själv använder jag då och då min lur med påbyggd finnegerskiva som tekniker-telefon vid arbeten i selektorsystemet på ULJ.


/Per

Vad är en apa i telefonsammanhang?

av Gunnar Ekeving @, tisdag, november 14, 2017, 18:25 (8 dagar sedan) @ BM

Vad menas med telefonapa?

Som nämns i annat inlägg brukade de militära fälttelefonerna kallas fältapor. Jag har alltid trott att detta var en förvrängning av "fälttfnapp" eller hur dessa apparater nu benämndes inom krigsmakten.

Telfoni med telefonapa?

av BM @, Borlänge, tisdag, november 14, 2017, 11:20 (9 dagar sedan) @ HP

På de äldre bruna loken fanns ingen modern telefon.
I maskinrummet fanns något som liknande en militär fälttlefon, möjligtvis hade den en lös nummerskiva som hängdes med en krok på sidan.

På banan fanns stolpar med två uttag bantelefon och signaltelefon. Där som det skrivs ovan en telefon gick till"Driften" och den andra till närmaste tågklarerare.

Och så stolpaarna med sin oifyllda eller ifyllda pilar som visade och vilket håll telefonposten fanns.

Två gånger har jag behövt ringa med lös telefon i stolpe. Bägge gångerna visade pilarna i riktning bort från loket.
Den ena gången behövde jag begära hjälplok i Granstanda, mycket svagt långt borta svarade tkl i Storvik.

Den andra gången stod jag mellan N Valbo och Forsbacka, då gick jag istället in i gården bredvis spåret och lånade deras rikstelefon.

Telefoni på Västerdalsbanan.

av BM @, Borlänge, tisdag, november 14, 2017, 11:25 (9 dagar sedan) @ BM

Jag vet inte om Västerdalsbanan, fd Björbobanan och sen fortsättningen, Björbo-Vansbro och under min tid till Malungsfors någonsin hade injetelefoni eller om den revs före min tid.

I vart fall använde vi där en äldre form av driftradio med radioapparater liknande de som senare installerades över hela nätet och kallades trafikradio.

Telefoni på Västerdalsbanan.

av Kjell Aghult @, tisdag, november 14, 2017, 15:24 (8 dagar sedan) @ BM

Jag vet inte om Västerdalsbanan, fd Björbobanan och sen fortsättningen, Björbo-Vansbro och under min tid till Malungsfors någonsin hade injetelefoni eller om den revs före min tid.

Alla järnvägar för allmän trafik haft stolplinje för telegrafi (i enklare fall tidig telefoni). Den var ju järnvägens "livsnerv", använd för långt mer än tåganmälan m m.
Hela landet fick tids nog rikstelefon, banvaktsstugorna avfolkades och vägvakterna försvann.
Först att helt gå över till rikstelefon var veterligen NKLJ ca 1965. NBJ följde efter 1968
Ervalla-Bofors och på Bredsjölinjen. I övrigt fanns telekabel, betald med SJ försvarsmedel.

Liksom vid NKlJ kom lokradio först senare. Vid störningar fick lokf söka låna rikstelefon, liksom dåtida bussförare på landsbygden. Sagt av min förste trafikarbetsgivare,
AB Omnibus: "En chaufför måste alltid ha tioöringar på sig, så han kan ringa från telefonautomat".

Stolplinjerna murknade med tiden och blev osäkra att gå upp i: Ett problem även för Televerket. På en rad sidolinjer revs de därför med tiden, t ex Kil-Torsby 1984. Ersättning i tågen blev här NMT, en tidig form av mobiltelefon.
.

Telefoni på Västerdalsbanan.

av Ola Almquist @, Göteborg, tisdag, november 14, 2017, 15:40 (8 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Stolplinjerna murknade med tiden och blev osäkra att gå upp i: Ett problem även för Televerket. På en rad sidolinjer revs de därför med tiden, t ex Kil-Torsby 1984. Ersättning i tågen blev här NMT, en tidig form av mobiltelefon.
.

Se även denna tråd!

M.v.h.
Ola

Telefoni på Västerdalsbanan (II)

av Kjell Aghult @, tisdag, november 14, 2017, 15:45 (8 dagar sedan) @ BM

I vart fall använde vi där en äldre form av driftradio med radioapparater liknande de som senare installerades över hela nätet och kallades trafikradio.

Du menar Sonab driftradio, i bruk 1974-ca 2000. En med dagens mått klumpig, orange låda. S.
var ett norrlandsföretag som Staten ville stödja: Det och dess "mobiltelefoner" nämns flyktigt på svenska Wikipedia.

Rätteligen borde systemet kallats "banradio" från början, då det menat för samtalsbehoven tillsyningsmän <> fjtkl/lokal tkl. Ba fick radio före loken, då den kunde påvisa tidsvinst med att slippa gå t/fr telefonposter etc. Tyvärr överbelastades snart systemet kraftigt: Dels som internradio inom ba arbetslag, dels för tågbruk (Nu omdöpt till trafikradio). Själve gd
Stig Larsson lär ha sett systemets otillräcklighet vid några tillfällen. Och påskyndat
moderniseringen.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum