Första rangerbangården i Norden - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Är det Köpenhamn H.?
Anlagd år 1901 ?
Med naturlig lutning av bangården, ingen vall behövdes.

Är det Köpenhamn H.?
Anlagd år 1901 ?
Med naturlig lutning av bangården, ingen vall behövdes.

Strikt definierat är en rbg en utsedd centralpunkt i vagnslastsystemet. Green Cargo har f n fyra och de privata godstågsbolagen inga. De kan ha endera planväxling (som tidigare Boden) eller vallväxling. T ex Västerås och Sundsvall har rangervallar, men aldrig betraktats som mer än s k sekundärbangårdar.

Hallsberg rbg har 11 m höjdskillnad och från början trodde man sig kunna rangera på enbart
tyngdkraft. Det gick dock alldeles för sakta och redan efter ca 10 år var lok insatta.

Avser Du begreppet vallbangård? Gruppen blir då alltså litet större.

Avser Du begreppet vallbangård? Gruppen blir då alltså litet större.

Frågan gällde historiskt sett första... inte antal nuvarande. Och vallväxling var väl inte ens uppfunnen på den tiden?

Avser Du begreppet vallbangård? Gruppen blir då alltså litet större.

Frågan gällde historiskt sett första... inte antal nuvarande. Och vallväxling var väl inte ens uppfunnen på den tiden?

I så fall kan tänkas Tomteboda, 1882.

Avser Du begreppet vallbangård? Gruppen blir då alltså litet större.

Frågan gällde historiskt sett första... inte antal nuvarande. Och vallväxling var väl inte ens uppfunnen på den tiden?

I så fall kan tänkas Tomteboda, 1882.

För att kunna besvara frågan måste vi nog först definiera begreppet "rangerbangård". EN svårighet är då om vi skall använda dagens tänkesätt eller försöka förstå hur man tänkte vid den tid "den första rangerbangården" kan tänkas ha byggts.

Ett enkelt sätt är att låta namngivningen vara avgörande - när användes ordet "rangerbangård" första gången i ett namn på en anläggning avsedd för godstrafik? Men det är förmodligen att göra det lite för lätt för sej!

En annan frågeställning är om det är anläggningen fysiska utformning som skall vara avgörande - växelvall, utdragsspår, funktionsseparerade spårgrupper etc - eller om det är funktionen - tågbildning, utbyte av vagnar/vagngrupper - som är den viktiga distinktionen. Kanske en sammanvägning av dessa faktorer ger bäst resultat?

funderar
Thomas K Ohlsson

En annan frågeställning är om det är anläggningen fysiska utformning som skall vara avgörande - växelvall, utdragsspår, funktionsseparerade spårgrupper etc - eller om det är funktionen - tågbildning, utbyte av vagnar/vagngrupper - som är den viktiga distinktionen. son

Just mitt efterlysta, här har funnits många inkonsekvenser. T ex Halmstad rbg (Hdr), veterligen med planväxling. Och utan övergripande roll i godstågsplanen, belägen mellan noderna Sävenäs rbg (Göteborg) , Helsingborg gbg (nu enbart ortsbangård) och Malmö gbg. Obs de skilda benämningarna! Hdr är övergång till f d HNJ (förr även HBJ) och servar givetvis också ortstrafiken.

Just mitt efterlysta, här har funnits många inkonsekvenser. T ex Halmstad rbg (Hdr), veterligen med planväxling. Och utan övergripande roll i godstågsplanen, belägen mellan noderna Sävenäs rbg (Göteborg) , Helsingborg gbg (nu enbart ortsbangård) och Malmö gbg. Obs de skilda benämningarna! Hdr är övergång till f d HNJ (förr även HBJ) och servar givetvis också ortstrafiken.

Det verkar inte ha funnits någon enhetlig definition av termen rangerbangård. I Göteborg fanns/finns t ex Lärje rangerbangård; en ganska liten anläggning enbart av lokal betydelse, och längre tillbaka talade man om Olskrokens rangerstation, benämnd så bl a i Stadsfullmäktiges handlingar 1879 nr 27 som gällde förslag till stadsplan för området.

Det verkar inte ha funnits någon enhetlig definition av termen rangerbangård. I Göteborg fanns/finns t ex Lärje rangerbangård; en ganska liten anläggning enbart av lokal betydelse, och längre tillbaka talade man om Olskrokens rangerstation, benämnd så bl a i Stadsfullmäktiges handlingar 1879 nr 27 som gällde förslag till stadsplan för området.

Bolagsbanorna såg saken internt: På småbanorna fanns både Byvalla och Tidaholm rbg.

Minns jag rätt var de "egentliga" rangerbangårdarna (Noder i nätet) på 1960-talet
Malmö, Helsingborg, Sävenäs (Göteborg), Nässjö, Hallsberg, Tomteboda, Älvsjö, Norrköping,
Borlänge, Gävle, Ånge och Boden. Bara Sävenäs, Hallsberg och Tomteboda kallades formellt
"rbg", de övriga "gbg" (godsbangård). Utom Boden, som inte hade något tillägg alls,
ansågs ingå i stationen.

S k sekundärbangårdar var Västerås, Kil, Sundsvall och (från 1972) Jönköping. Alla utom Kil med rangervall. Här har jag kanske missat någon.

S k sekundärbangårdar var Västerås, Kil, Sundsvall och (från 1972) Jönköping. Alla utom Kil med rangervall. Här har jag kanske missat någon.

Vad skiljer ovanstående "sekundärbangårdar" från exempelvis godsbangårdarna i Halmstad, Hässleholm eller Falköping, bortsett från nämnda rangervall?

/Peter

S k sekundärbangårdar var Västerås, Kil, Sundsvall och (från 1972) Jönköping. Alla utom Kil med rangervall. Här har jag kanske missat någon.

Vad skiljer ovanstående "sekundärbangårdar" från exempelvis godsbangårdarna i Halmstad, Hässleholm eller Falköping, bortsett från nämnda rangervall?

Som sagt möjligt att jag glömt någon. Vad som styrde var dock inte tekniken, som för TrV i
dag. Utan resp. stations rang i godstågshierarkin. Hade t ex Falköping och Hässleholm inte
mest överflyttning av vagnsgrupper mellan tåg? Halmstad hade i nutid övergångsrangering till bara EN sidolinje och var annars mest ortsbangård.

Minns jag rätt var de "egentliga" rangerbangårdarna (Noder i nätet) på 1960-talet
Malmö, Helsingborg, Sävenäs (Göteborg), Nässjö, Hallsberg, Tomteboda, Älvsjö, Norrköping,
Borlänge, Gävle, Ånge och Boden. Bara Sävenäs, Hallsberg och Tomteboda kallades formellt
"rbg", de övriga "gbg" (godsbangård). Utom Boden, som inte hade något tillägg alls,
ansågs ingå i stationen.

S k sekundärbangårdar var Västerås, Kil, Sundsvall och (från 1972) Jönköping. Alla utom Kil med rangervall. Här har jag kanske missat någon.

Hur klassificerades Vännäs? Man har samma typ av rangersignalanläggning som Boden. Vännäs var också tågbildningsstation för många godståg.

Hur klassificerades Vännäs? Man har samma typ av rangersignalanläggning som Boden. Vännäs var också tågbildningsstation för många godståg.

Vet ej! Men man får nog bortse från lokal teknik - rangersignaler fanns också av praktiska skäl på t ex linjestationen Eksjö.

Frågan är hur mycket Ånge "sorterade åt Vännäs", dubbelsidigt: Omkoppling av s k genomgående vagnsgrupper borde skett till t ex Umeåområdet. Det krävde då EN växlare, nu skött av förarna
själva.

En yrkeskamrat kom efter den då obligatoriska "tågletartiden" att hamna på godstågsplanering:
Fylla ut tågen (järnvägens styrka!) både längd- och viktmässigt!