Boken "Tåg ut" än en gång

Sid 350 i 1951 års utgåva skildrar en förseningssituation: Några resande måste komma
någotsånär i tid till "tinget i Runnby". "R" kanske menar Rockneby vid Bergabanan, tingsort i Norra Möre härad. Södra M. hade sin i Vassmolösa, vilket också namngav KTsJ första lok.

Av bokens ortsnamn är Basebo, Hanåsa och Hedersrum äkta. Kanske rentav något mer? B. ligger nära Berga, H. nära Högsby och H. nära Ålem. Loken "Drottningen" (=SJ A 5) pch "Galten/Bösen" (=SJ E 5) tycks tagna från närliggande KJ, författares frihet.

Tågledare Felixson (Härligt namn!) är en skum man. Som väl de flesta gelikar..

Omslaget på originalutgåvan går inte av för hackor...

[img]http://www.hal1.se/Rolfs_web/Temporary_displays/Bilder_2/Tag_ut.jpg[/img]

Sid 350 i 1951 års utgåva skildrar en förseningssituation: Några resande måste komma
någotsånär i tid till "tinget i Runnby". "R" kanske menar Rockneby vid Bergabanan, tingsort i Norra Möre härad. Södra M. hade sin i Vassmolösa, vilket också namngav KTsJ första lok.

Av bokens ortsnamn är Basebo, Hanåsa och Hedersrum äkta. Kanske rentav något mer? B. ligger nära Berga, H. nära Högsby och H. nära Ålem. Loken "Drottningen" (=SJ A 5) pch "Galten/Bösen" (=SJ E 5) tycks tagna från närliggande KJ, författares frihet.

Tågledare Felixson (Härligt namn!) är en skum man. Som väl de flesta gelikar..

Stins Kleve beskrivs som en sömnig hankatt.
Loknummer i hundraserien var ju SäNJ-lok. I boken 105, 109 och 110. Men plötsligt står det att åttakopplade Galten hade ledarboggi?
Finkorna med turbingenerator fanns på Kalmar-Berga Järnväg.
Sundestad vid vattnet motsvarar Kalmar vid Kalmarsund och Högåsen på Småländska höglandet Nässjö.
Vid Högåsen kom det elektriska lok och statsbanans folk var märkvärdiga.

Boken borde läsas av alla med järnvägsintresse för att se hur det var när det begav sig.
/tell

Stins Kleve beskrivs som en sömnig hankatt.

Som knappast gällde Nils Hallgren i Hallsberg, dess siste "totalstins": Hans ansvarsområde uppdelades vid divisionaliseringen 1988 på åtta (!) lokala chefer (De nya regionerna i parentes):
1) Rangerbangård (Gävle)
2) Lokal godstrafik (D:o)
3) Biljettexpedition (Stockholm)
4) Konduktörstjänst (D:o)
5) Lokal tågklarering (D:o)
6) Lokförartjänst (Göteborg)
7) Vagn- och lokalstädning (D:o)
8) Res- och expressgods (Stockholm)

Förstås hade N. "underhövdingar": För persontrafik, d.o gods och det personalkamerala (Jämte allt udda).

Stins H alltid varit högst avlönad d:o vid Örebro trafikdistrikt: Lön i statlig
direktörsklass, om än inte så imponerande. Sekreterartjänst etc fick givetvis delas med
övriga trafikområdet. Få chefsaspiranter ville åta sig en så komplex station!

N. var s k långvägare och sträng chef: Något vi kanske upplevt i det militära: En officer
som gått från furir ställde hårdare krav: : "Det finns tid till allt!"

Det där boken är oerhört vackert skriven. Det beskriver sociala sammanhang invävt i järnvägen. Hur man kunde jävlas med personalen men satte till alla tänkbara klutar för att hjälpa när någon råkat illa ut. Och om hoppet börjar glöda när förtatligandet kommer på tal.
Jag har försökt intressera en par TV-seriemakare att studera den boken ingående. Den är ju en samtidsskildring av stora mått. Den känns på sätt och vis aktuell idag när järnvägsdriften operatörmässigt gå i motsatt riktning.

TC Jämjö blev en god man till sist.

Vad skiljer de båda upplagorna åt? Jag har bara nr 2.

/!067

Det där boken är oerhört vackert skriven. Det beskriver sociala sammanhang invävt i järnvägen. Hur man kunde jävlas med personalen men satte till alla tänkbara klutar för att hjälpa när någon råkat illa ut. Och om hoppet börjar glöda när förtatligandet kommer på tal.
Jag har försökt intressera en par TV-seriemakare att studera den boken ingående. Den är ju en samtidsskildring av stora mått. Den känns på sätt och vis aktuell idag när järnvägsdriften operatörmässigt gå i motsatt riktning.

TC Jämjö blev en god man till sist.

Vad skiljer de båda upplagorna åt? Jag har bara nr 2.

/!067

Samma här. Men [msg=198357]i den här tråden[/msg], en bit ner, finns lite information om vad som skiljer upplagorna.

Tack!

Det där boken är oerhört vackert skriven. Det beskriver sociala sammanhang invävt i järnvägen. Hur man kunde jävlas med personalen men satte till alla tänkbara klutar för att hjälpa när någon råkat illa ut. Och om hoppet börjar glöda när förtatligandet kommer på tal.
Jag har försökt intressera en par TV-seriemakare att studera den boken ingående. Den är ju en samtidsskildring av stora mått. Den känns på sätt och vis aktuell idag när järnvägsdriften operatörmässigt gå i motsatt riktning.

TC Jämjö blev en god man till sist.

Vad skiljer de båda upplagorna åt? Jag har bara nr 2.

/!067

Tack för boktipset! Är boken författad av Gustav Olson en nyckelroman med verkliga personer bakom bokens olika karaktärer? Om i så fall vore det kul med ett facit på persongalleriet i boken. Eftersom boken kom i slutet på 1930-talet (1938) undrar man hur skildringen står sig i dagens tågvärld? Har skildringen bäring även på den moderna svenska järnvägens förhållanden? Eller ska man bara läsa "Tåg ut" som en historisk skildring?

PS. Har författaren Gustav Olson någon koppling till järnvägen?

Det där boken är oerhört vackert skriven. Det beskriver sociala sammanhang invävt i järnvägen. Hur man kunde jävlas med personalen men satte till alla tänkbara klutar för att hjälpa när någon råkat illa ut. Och om hoppet börjar glöda när förtatligandet kommer på tal.
Jag har försökt intressera en par TV-seriemakare att studera den boken ingående. Den är ju en samtidsskildring av stora mått. Den känns på sätt och vis aktuell idag när järnvägsdriften operatörmässigt gå i motsatt riktning.

TC Jämjö blev en god man till sist.

Vad skiljer de båda upplagorna åt? Jag har bara nr 2.

/!067

Tack för boktipset! Är boken författad av Gustav Olson en nyckelroman med verkliga personer bakom bokens olika karaktärer? Om i så fall vore det kul med ett facit på persongalleriet i boken. Eftersom boken kom i slutet på 1930-talet (1938) undrar man hur skildringen står sig i dagens tågvärld? Har skildringen bäring även på den moderna svenska järnvägens förhållanden? Eller ska man bara läsa "Tåg ut" som en historisk skildring?

PS. Har författaren Gustav Olson någon koppling till järnvägen?

Gustav Olsson hade en stark koppling till järnvägen eftersom han i många år arbetatbsom konduktör på,KBJ Kalmar-Berga Järnväg och boken andas genuint järnvägskunnande. Den ska nog läsas som en historisk skildring av hur livet kunde gestalta sig på en privatbana tiden före förstatligandet. Gustav själv ville aldrig berätta om petsongalleriet motsvarade verkliga personer och i såfall vilka de var så det har blivit otaliga spekulationer genom åren. Många detaljer i boken pekar på att det snarare är normalspåriga Kalmar-Nässjö som skildras men del vill,ha det till att persongalleriet motsvara KBJ , en blandning av två banor alltså och detta har förklarats som att Gustav inte alltför tydligt ville peka ut sina kollegor. Boken brukar vara hygligt lätt att få tag i antikvariatiskt och bokborsen.se kan vara en sökväg. Och naturligtvis från bibliotek kanske med fjärrlån.

TC Jämjö blev en god man till sist.

Petmakeri: Tc hette Pallander, Rolf Jämjö (efter ÖBlJ station Jämjöslätt?) var trafikinspektör - med dagens allmäntitlar produktionschef. Särskild sådan fanns bara vid större privatbanegrupperingar: På småbanor styrde tc alla tjänstegrenar direkt - även vägtrafiken.
Vilket nog krävde viss bredd som trafikman.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Boken "Tåg ut" än en gång (Järnväg allmänt)