Vevställverks fråga

God kväll,

Då jag har googlat på vevställverk så har jag fått denna träff där jag önskar bara se bilder.
Mina egna bilder från Bjärka Säby är dessa.

Växelvevar har ju bara "normal läget" och ett "avikande läge", minus på alla skyltar. Vissaren/pilen som indikerade " ej normal läge" gick då till vänster, var det moturs eller medurs man vevade för att nå önskad läge?

På "alla" bilder jag nu sett så var det vänster för pilen avikande läge och jag har ej noterat någon skylt där avikande läge gick till högra sidan till skylten, fanns den varianten?

Så är även dom 2 låsvevarna (dom som låste vx 4 och 2/9) lika från Bjärka Säby, där ligger + läget till vänster och - läget till höger och tågvägarna A1 B1 C1 från dom 3 infarterna är också alltid med pilen då till vänster då för varje semaforvev.

Kan det funnits en "regel/tanke" bakom allt detta att det skulle "likadant" över hela landet eller var det bara i det lokala ställverket man begränsade sig till?

Med vänlig hälsning Hans O

Kan det funnits en "regel/tanke" bakom allt detta att det skulle "likadant" över hela landet eller var det bara i det lokala ställverket man begränsade sig till?

Med vänlig hälsning Hans O

Det finns flera bra skäl att standardisera:

1. Många som arbetade som tågklarerare tjänstgjorde på flera stationer

2. Om komponenter i ställverksapparater och andra anordningar i signalsäkerhetsanläggningar standardiseras underlättas underhåll, felsökning och reservdelshållning

3. Enklare för tillverkare av ställverksapparater

Det finns flera bra skäl att standardisera:

1. Många som arbetade som tågklarerare tjänstgjorde på flera stationer

2. Om komponenter i ställverksapparater och andra anordningar i signalsäkerhetsanläggningar standardiseras underlättas underhåll, felsökning och reservdelshållning

3. Enklare för tillverkare av ställverksapparater

God morgon, håller absolut med om "rad nr 1", lättare för Tkl att se ett mönster i ställverket.

Ganska säker att alla komponenter inklusive veven är likvärdiga, (bara färgen skiljer sig naturligtvis), och så även bakom varje vev plats i ställverket.
För att få en "pil/visare" åt rätt håll så var/blev det ju att lägga rätt ände på inkommande tråd på rätt sida om "lintrumman" som gällde.

Ang vilket håll man vevade åt så tror jag fann svaret i mina egna bilder här o nu, ser man på bilderna så är pilarna på dom äldre skyltarna ganska så själv sägande med tanke bakom pilarnas och dess "kurvade" utformning. Man vevade medurs för att få pilen till vänster på en växel vev (naturligtvis).

Med vänlig hälsning Hans O (som inte gett upp ställverket i Bjärka Säby)

Vevställverken kom både från Södertälje och I från Judel I Tyskland. Komponenterna var tydligen lika.
Är det ett ovalt hjul som får pilen att flytta sig?
De första ställbockarna på 1800-talet hade ett avvikande utseende.
Vid sökning av ställbock på samlingsportalen, får man upp flera fall av fällbomsvindspel.

Ang vilket håll man vevade åt så tror jag fann svaret i mina egna bilder här o nu, ser man på bilderna så är pilarna på dom äldre skyltarna ganska så själv sägande med tanke bakom pilarnas och dess "kurvade" utformning. Man vevade medurs för att få pilen till vänster på en växel vev (naturligtvis).

Ja, så är det. Den omläggning av en vev som först innebär en rörelse åt vänster, d.v.s. en omläggning medurs, leder till att pilen flyttas till vänster, eller att det vänstra fönstret över veven ändras om det är ett sådant vevställverk.

Du är välkommen till Östra Södermanlands järnväg för att studera vevapparaten på den lilla mötesstationen Marielund. Vevapparaten där, som kommer från Älgviken på Stockholm-Nynäs järnväg, har pilar för att indikera omlagd vev, inte fönster.
/up

Du är välkommen till Östra Södermanlands järnväg för att studera vevapparaten på den lilla mötesstationen Marielund. Vevapparaten där, som kommer från Älgviken på Stockholm-Nynäs järnväg, har pilar för att indikera omlagd vev, inte fönster.
/up

Den inbjudan tar jag gärna, ett besök till sommaren läggs i "resplanen".

Ställverket är ett Åssa konstruktion så lång från "leverantören" kom den ju inte, med lite efter tanke ang "vevningen" så blir det enklare konstruktion om man vevade medurs och pilen gick till vänster. Hade behövts mer rörliga delar inuti om man hade önskat en omläggning till höger av pilen.

Ang "nycklar" så lånar jag gärna en uppsättning, hade varit trevligt om man kunde fått lite "liv" i vevställverket.

Då kopplings veven till infarten från Kisa fortfarande är kvar, kan detta va landets sista "3" vingade semafor som står upp? I så fall är den värd att bevaras på platsen där den står, dock så behöver väl den lite omvårdnad, den också.

Med vänlig hälsning Hans O

Du är välkommen till Östra Södermanlands järnväg för att studera vevapparaten på den lilla mötesstationen Marielund. Vevapparaten där, som kommer från Älgviken på Stockholm-Nynäs järnväg, har pilar för att indikera omlagd vev, inte fönster.
/up

Den inbjudan tar jag gärna, ett besök till sommaren läggs i "resplanen".

Ställverket är ett Åssa konstruktion så lång från "leverantören" kom den ju inte, med lite efter tanke ang "vevningen" så blir det enklare konstruktion om man vevade medurs och pilen gick till vänster. Hade behövts mer rörliga delar inuti om man hade önskat en omläggning till höger av pilen.

Ang "nycklar" så lånar jag gärna en uppsättning, hade varit trevligt om man kunde fått lite "liv" i vevställverket.

Då kopplings veven till infarten från Kisa fortfarande är kvar, kan detta va landets sista "3" vingade semafor som står upp? I så fall är den värd att bevaras på platsen där den står, dock så behöver väl den lite omvårdnad, den också.

Med vänlig hälsning Hans O

Av modernare (om man nu kan säga så) vevställverk har det funnits två grundtyper.
- Jüdels, med visare, dessa tillverkades av ÅSSA. Så är Marielunds på ÖSlJ och tydligen även Bjärka-Säby
- Södertälje verkstäder, med indikeringsfönster (avlånga hål) i frontplåten.
Även vevarnas utformning skiljer sig åt, men indikeringen är det tydliga kännetecknet.
Du kan nog inte hoppas på att låna K-nycklar, då dessa är fortfarande använda säkerhetsdetaljer.

Det är något som saknas: K-nycklarna!
Det finns uttag för 7 K-nycklar

Vad kanske inte är så klart för alla är att växelvevar är tekniskt annorlunda än signal- och låsvevar. På växelveven sitter inte vevhandtaget inte fast på lintrumman utan är kopplad med en fjädrande spärranordning. Veven är "uppkörbar", lintrumman kan vridas vid växeluppkörning eller lokal omläggning. Återställning kan göras med en särskild lös vev, "barnmorskan" kallad. Detta syns tydligt på Hans O:s bilder från Bsä. Den blå vevarmen har ett hål där en sexkantig axeltapp finns för hjälpveven. Det är denna annorlunda mekanik som gör att växelveven bara har två lägen.

Vad kanske inte är så klart för alla är att växelvevar är tekniskt annorlunda än signal- och låsvevar. På växelveven sitter inte vevhandtaget inte fast på lintrumman utan är kopplad med en fjädrande spärranordning. Veven är "uppkörbar", lintrumman kan vridas vid växeluppkörning eller lokal omläggning. Återställning kan göras med en särskild lös vev, "barnmorskan" kallad. Detta syns tydligt på Hans O:s bilder från Bsä. Den blå vevarmen har ett hål där en sexkantig axeltapp finns för hjälpveven. Det är denna annorlunda mekanik som gör att växelveven bara har två lägen.

...intressant, har faktiskt inte tänkt på skillnaden, trodde alla vevar hade möjlighet för "barnmorske veven", dock så ser jag att det inte bara är växelveven även låsveven har "uttaget" i mitten! Den kan dock va utan funktion eller?

Vad hände egentligen med låslinorna/trumman/låsvev när en växel kördes upp?

Med vänlig hälsning Hans O (som tyvärr måste jobba några timmar)

Vad kanske inte är så klart för alla är att växelvevar är tekniskt annorlunda än signal- och låsvevar. På växelveven sitter inte vevhandtaget inte fast på lintrumman utan är kopplad med en fjädrande spärranordning. Veven är "uppkörbar", lintrumman kan vridas vid växeluppkörning eller lokal omläggning. Återställning kan göras med en särskild lös vev, "barnmorskan" kallad. Detta syns tydligt på Hans O:s bilder från Bsä. Den blå vevarmen har ett hål där en sexkantig axeltapp finns för hjälpveven. Det är denna annorlunda mekanik som gör att växelveven bara har två lägen.

...intressant, har faktiskt inte tänkt på skillnaden, trodde alla vevar hade möjlighet för "barnmorske veven", dock så ser jag att det inte bara är växelveven även låsveven har "uttaget" i mitten! Den kan dock va utan funktion eller?

Vad hände egentligen med låslinorna/trumman/låsvev när en växel kördes upp?

Med vänlig hälsning Hans O (som tyvärr måste jobba några timmar)

Låsveven (om den hade en sådan frikopplingsanordning) gick väl rimligen också att köra upp så länge inte någon tågväg var låst med handtaget på sidan om apparaten? Var den det, så måste väl något gå sönder och/eller fordonet spåra ur, och vad som gick sönder först kan nog vara en fråga om mekaniska tillfälligheter.

Det som händer där inne i apparaten är väl att trumman snurrar runt utan att ta veven med sig, då vevhandtaget inte är utdraget.

Hur stora variationer kunde spännverken ta upp vid t.ex. uppkörning av växlar?

Hur stora variationer kunde spännverken ta upp vid t.ex. uppkörning av växlar?

Det blir ingen variation vid uppkörning eftersom trådarna då går åt varsitt håll. Annorlunda är det vid ledningsbrott,då ska spännverket kunna dra in bortemot 2 meter om det gäller en lång signalledning med försignal.

Intressant att dessa bilder av ett Jüdelställverk visar fyrkant för barnmorska i vevcentrum, Jag trodde att det bara var Södertäljeställverk som hade så.
Jüdelställverkét i Marielund på ÖSlJ har en annan lösning där själva trumman i dessa kanter utåt har urtag. I dessa greppas en "barnmorska" som har ett U för detta och ett T-handtag. Med den kan trumman bara vridas ett kvarts varv i taget. Betr. ordets ursprung har jag hört två förklaringar:
- En viss likhet (på långt håll och med svaga ögon då....) mellan den (äldre) variant jag försökte beskriva ovan, och en förlossningstång.
- Att den används för att "förlösa" en knepig situation för tågklareraren.
Vilken som är rätt? Inte en aning. ;-) :-D

Låsveven (om den hade en sådan frikopplingsanordning) gick väl rimligen också att köra upp så länge inte någon tågväg var låst med handtaget på sidan om apparaten? Var den det, så måste väl något gå sönder och/eller fordonet spåra ur, och vad som gick sönder först kan nog vara en fråga om mekaniska tillfälligheter.

Det som händer där inne i apparaten är väl att trumman snurrar runt utan att ta veven med sig, då vevhandtaget inte är utdraget.

Just det, trumman går runt och veven blir fastlåst. Pilen som visar vevens position ställer dig i ett mellanläge.

Låsveven (om den hade en sådan frikopplingsanordning) gick väl rimligen också att köra upp så länge inte någon tågväg var låst med handtaget på sidan om apparaten? Var den det, så måste väl något gå sönder och/eller fordonet spåra ur, och vad som gick sönder först kan nog vara en fråga om mekaniska tillfälligheter.

Det som händer där inne i apparaten är väl att trumman snurrar runt utan att ta veven med sig, då vevhandtaget inte är utdraget.

Just det, trumman går runt och veven blir fastlåst. Pilen som visar vevens position ställer dig i ett mellanläge.

Då fanns det en ytligare en anledning att "lintrummorna" hade ett x antal varv av vajer upplindade åt var sit håll. Jag förmodar att vajern så som i dom stora semaforhjulen/kurvhjulen alltid var fäst med lås skruv i samtliga lintrummor. Det var dessa "extra varv" som "löpte" när ledningsbrottet var ett faktum, då slapp själva lås skruven för vajern att ta "smällen".
Undrar hur stor kraft (tyngden av spännverken) det kan ha varit, någon Tkl har säkert hållit i en vev när "brottet" varit ett faktum.

Med vänlig hälsning Hans O

Undrar hur stor kraft (tyngden av spännverken) det kan ha varit, någon Tkl har säkert hållit i en vev när "brottet" varit ett faktum.

Med vänlig hälsning Hans O

Spännkraften i ledningarna var 50 kg (egentligen kilopond kp) för signal- och låsledningarna och 80 kg för växelledningarna. Dessa märkningar står på tyngderna till spännverken, i varje fall SJ:s standardmodell.

Beträffande tkl:s kamp med vevarna har jag hört en historia från Ytterby där tkl hittades avsvimmad efter att ha fått ett slag från en vev som inte ville "klinka in" i läget rakt ner. Orsaken var att något hörn på vevanordningen blivit bortslaget. Ställverket finns numera i AGJ:s förråd.

Sune G

Undrar hur stor kraft (tyngden av spännverken) det kan ha varit, någon Tkl har säkert hållit i en vev när "brottet" varit ett faktum.

Med vänlig hälsning Hans O

Spännkraften i ledningarna var 50 kg (egentligen kilopond kp) för signal- och låsledningarna och 80 kg för växelledningarna. Dessa märkningar står på tyngderna till spännverken, i varje fall SJ:s standardmodell.

Beträffande tkl:s kamp med vevarna har jag hört en historia från Ytterby där tkl hittades avsvimmad efter att ha fått ett slag från en vev som inte ville "klinka in" i läget rakt ner. Orsaken var att något hörn på vevanordningen blivit bortslaget. Ställverket finns numera i AGJ:s förråd.

Sune G

Den version jag har hört, var att signalarna höll på med underhåll i växeln och att dom och tkl ovetande försökte kämpa mot varandra och signalarna vann.

Dom hittade honom där och tog hand om honom. Men först skulle ett tåg vinkas av, så dom fick leda honom ut och stötta när han gav avgång. Sen iväg till sjukstugan.

Hoppas AGJ fick tag på blockapparaten också, som förreglade den rörliga bron.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Vevställverks fråga (Signaler/säkerhet)