Hur engagerad var Köpings stad (KURJ huvudman) i Kungsörs Trafik AB? Som drev busslinjen
Köping-Katrineholm, en gång påtänkt som järnvägslinje. Minns jag rätt annonserad i KURJ rosa tidtabellshäfte? - de två blandtågen på Riddarhyttan rätt marginella.
Kungsörbolaget uppgick 1978 i Södermanlands Länstrafik.

Ja, katrineholmsbussarna annonserades i 1950 års rosaaktiga tidtabellshäfte (men inte i 1949 års gröna häfte) i en genomgående tabell Ludvika - Skinnskatteberg - Köping (KOAB) - Kungsör - Katrineholm (Kungsörs trafik AB) - Nyköping (Ege-trafiken AB). Detta var ett resultat av att de tre bolagen kommit överens om samtrafik på sträckan, i samband med vilken överenskommelse förmiddagståget från Riddarhyttan indragits och ersatts med att bussturen Ludvika – Uttersberg förlängdes till Köping. Två norrgående tåg indrogs samtidigt och ersattes med buss. En förändring till förmån för tågtrafiken genomfördes dock samtidigt, nämligen att morgontåget från Riddarhyttan, som dittills bara gått lördagar, söndagar och helgdagar, blev dagligt och sålunda på vardagar ersatte en busstur. Om Köpings stad hade ett engagemang i kungsörsbolaget skall jag låta vara osagt.

I ett tidigare skede hade KURJ tillämpat enmansbetjäning av lok, till vilket VoV nämligen 1933 lämnade järnvägen tillstånd. Enmansbetjäning praktiserades sedan i så stor omfattning som möjligt innan flera tåg 1935 återfick tvåmansbetjäning. 1938 återstod av enmansbetjäningen bara växlingen i Köping, vilken dock mellan 1 oktober och 1 april sköttes med två man på loket efter kl. 16.

Intressant! Veterligen första gång det nämns. Vilka lok kan ha avsetts?

Enmanstjänst krävde viss ombyggnad av loken: De kunna köras från båda sidor av hytten (Omkastningsstativet dubblerades dock inte). För linjetjänst krävdes genomgång från tåget
(Bakdörr och övergångsbrygga till hytten, delning av kolboxen). Konduktören gå fram enligt
lokala instruktioner, t ex hjälpa till med utkik. På t ex Falsterbobanan detta vid passagen
av klaffbron över Kanalen.