D-lok med grusvagnar - men var? (Järnväg allmänt)

av Gunnar D, Sunday, December 17, 2017, 16:20 (2320 dagar sedan)

[image]

Detta tåg kanske användes i samband med någon dubbelspårsutbyggnad.
Någon som vet vilken station detta är?

Mvh Gunnar

D-lok med grusvagnar - men var?

av Christer Fredriksson, Sunday, December 17, 2017, 16:44 (2320 dagar sedan) @ Gunnar D

Ovanligt mycket sot på kontaktledningsbryggorna tyder på nyligen elektrifierad bana!

D-lok med grusvagnar - men var?Ser inte bilden!

av Merlin, Sunday, December 17, 2017, 17:40 (2320 dagar sedan) @ Gunnar D

Ser ingen bild!

Står bara image.

D-lok med grusvagnar - men var?

av HP, Sunday, December 17, 2017, 18:07 (2320 dagar sedan) @ Gunnar D

[image]

Detta tåg kanske användes i samband med någon dubbelspårsutbyggnad.
Någon som vet vilken station detta är?

Mvh Gunnar

Det är Tenhult./HP

D-lok med grusvagnar - men var?

av Gunnar D, Sunday, December 17, 2017, 18:32 (2320 dagar sedan) @ HP


Det är Tenhult./HP

Tenhult!
Jag tackar så mycket!

Mvh Gunnar

D-lok med grusvagnar - men var?

av Thomas Tell, Sunday, December 17, 2017, 18:40 (2320 dagar sedan) @ HP

[image]

Detta tåg kanske användes i samband med någon dubbelspårsutbyggnad.
Någon som vet vilken station detta är?

Mvh Gunnar


Det är Tenhult./HP

Då är väl tåget på väg till Krökesbo vid Forserum för att lasta?
/tell

D-lok med grusvagnar - men var?

av Magnus Lindman NÄSSJÖ, Sunday, December 17, 2017, 20:32 (2320 dagar sedan) @ HP


Det är Tenhult./HP

Jag håller med! ;-)

Lindman

D-lok med grusvagnar - men var?

av Per Ljungberg, Monday, December 18, 2017, 08:21 (2320 dagar sedan) @ Gunnar D

Bakom de tre Q32-vagnarna gissar jag att det är Ibö-vagnar. Men använde man verkligen makadam vid denna tiden så jag är tveksam om Krökesbo fanns då? Det fanns ju en grusgrop mellan Äng och Nässjö så det är väl troligare att man hämtade grus därifrån. Det fanns väl också grusgrop i Taberg och Mullsjö. Är bilden från 1950-talet? D-loket har fortfarande aluminiumslitskena på strömavtagaren.
PLj

D-lok med grusvagnar - men var?

av Gunnar D, Monday, December 18, 2017, 13:27 (2319 dagar sedan) @ Per Ljungberg

Bakom de tre Q32-vagnarna gissar jag att det är Ibö-vagnar. Men använde man verkligen makadam vid denna tiden så jag är tveksam om Krökesbo fanns då? Det fanns ju en grusgrop mellan Äng och Nässjö så det är väl troligare att man hämtade grus därifrån. Det fanns väl också grusgrop i Taberg och Mullsjö. Är bilden från 1950-talet? D-loket har fortfarande aluminiumslitskena på strömavtagaren.
PLj

Med tanke på andra bilder i Lars Ramstedts samling bör bilden vara från andra hälften av 40-talet eller möjligen något år in på 50-talet.

/Gunnar

D-lok med grusvagnar - men var?

av Kent Hedqvist, Monday, December 18, 2017, 17:50 (2319 dagar sedan) @ Per Ljungberg

En titt i mina ärvda annotationsböcker visar att det i slutet av 1940-talet och i början av 1950-talet dagligen gick gruståg på denna bana. I böckerna har de tågnummer i serien 87xx och anges gå Nässjö – Forserum och vise versa. Loken gick normalt med Dg-lok, men någon gång med ånglok (G2.) De fortasatte till någon plats mellan Nässjö och Älmhult, där ånglok (G2, G5,B) tog över. Jag gissar att man grusade först och satte upp kontaktledningen sedan.
Under denna tid grusades det också på Nässjö – Jönköping varför en del tåg användes för detta.
Vilket nummer har loket? Jag tyckte först att det hade 266,men detta lok hittar jag inte bland Nässjö-loken. Kan det vara 244 för det hittar jag i gruståg här?

Kent

D-lok med grusvagnar - men var?

av Gunnar D, Monday, December 18, 2017, 18:14 (2319 dagar sedan) @ Kent Hedqvist

Jag har bedömt det som 244.

/Gunnar

D-lok med grusvagnar - men var?

av WS, Monday, December 18, 2017, 18:18 (2319 dagar sedan) @ Kent Hedqvist

En titt i mina ärvda annotationsböcker visar att det i slutet av 1940-talet och i början av 1950-talet dagligen gick gruståg på denna bana. I böckerna har de tågnummer i serien 87xx och anges gå Nässjö – Forserum och vise versa. Loken gick normalt med Dg-lok, men någon gång med ånglok (G2.) De fortasatte till någon plats mellan Nässjö och Älmhult, där ånglok (G2, G5,B) tog över. Jag gissar att man grusade först och satte upp kontaktledningen sedan.
Under denna tid grusades det också på Nässjö – Jönköping varför en del tåg användes för detta.
Vilket nummer har loket? Jag tyckte först att det hade 266,men detta lok hittar jag inte bland Nässjö-loken. Kan det vara 244 för det hittar jag i gruståg här?

Kent

Har studerat bilden noga. Det är lok 244. /WS/

D-lok med grusvagnar - men var?

av Micael Lindgren, Monday, December 18, 2017, 11:47 (2320 dagar sedan) @ Gunnar D

[image]

Detta tåg kanske användes i samband med någon dubbelspårsutbyggnad.
Någon som vet vilken station detta är?

Mvh Gunnar

Med tanke på herren i bild kanske detta också var en tidig selfie? :-D

D-lok med grusvagnar - men var?

av Christer Fredriksson, Monday, December 18, 2017, 13:04 (2320 dagar sedan) @ Gunnar D

När slutade man att ha båda strömavtagarna/byglarna uppe?

D-lok med grusvagnar - kolslitskenor

av BD, Monday, December 18, 2017, 13:09 (2319 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

När slutade man att ha båda strömavtagarna/byglarna uppe?

Vad jag erinrar mig ha sett var det i och med införandet av kolslitskenor.

Kolslitskena på ena

av Sune Nylén, Monday, December 18, 2017, 21:21 (2319 dagar sedan) @ BD

strömavtagaren var något som infördes på en del lok som trafikerade det nyelektrifierade SWB nätet där kolskena skulle användas. GDG hade ju från början kolskenor. Aluminium avlämnade små droppar av smält metall på kontakttråden som verkade som smärgelduk på kolskenan. Denna skulle därför inspekteras efter vissa mil när loken gått på "aluminiumsträckor" För GDG var det Göteborg Olskroken Kils bangård och Storviks.
Det fanns en särskild order när den ena eller andra avtagaren skulle vara uppe. I hytten var kranen märkt så rätt manövrerades.
Kolskenan var tyngre än den med aluminium och förorsakade mycket problem för GDG i början. Den lutande fronten bidrog också till problemen. Antingen blev upptrycket för högt eller för lågt
Där hade man tidigt börjat experimentera med bakre eller främre uppe. Men av annan
orsak alltså.
:-) Sune