AGA m.fl. relätillverkare (Järnväg allmänt)

av Anders_W, Saturday, January 13, 2018, 11:52 (2294 dagar sedan)

Hej!

Jag har försökt sammanställa en historik över säkerhetsreläernas utveckling i Sverige.

Det finns ganska gott om material rörande de reläer som tillverkades av Ericsson och deras efterföljare, även om det enda jag fått fram om JRG var det som stod i en av Jörgen Städjes artiklar på IDG.se.

En annan tillverkare var ju AGA, som bl.a. gjorde interlockingreläer, men om deras produkter har jag bara kunnat få fram en skiss av den nämnda relätypen (i Lundbergs kompendium) och några bilder på Samlingsportalen (där de syns bland annan utrustning).

Har någon material som beskriver AGA:s olika reläer? Och hade vi någon mer tillverkare än dessa två?

Tacksam för svar,

Anders

SATT?

av Gunnar Ekeving, Saturday, January 13, 2018, 13:36 (2294 dagar sedan) @ Anders_W

...Och hade vi någon mer tillverkare än dessa två?

S A T T - Svenska AB trådlös telegrafi - lär ha konstruerat ett eget säkerhetsrelä

G2 = JRV?

av Anders_W, Saturday, January 13, 2018, 15:23 (2294 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Det låter plausibelt. Tack!

Litet grävande i det egna arkivet visar att det, åtminstone för några år sedan, fortfarande fanns två AGA-reläer i drift på Saltsjöbanan, oklart vilken modell.

Utöver svenska JRF & JRK samt (det japanska? tyska?) SF4 också finns ett säkerhetsrelä kallat G2, men jag tror att man med det avser de gamla skivreläerna (JRV) för växelströmsspårledningarna.

G2 = JRV?

av Per Wirback, Tuesday, January 16, 2018, 12:41 (2291 dagar sedan) @ Anders_W

Det låter plausibelt. Tack!

Litet grävande i det egna arkivet visar att det, åtminstone för några år sedan, fortfarande fanns två AGA-reläer i drift på Saltsjöbanan, oklart vilken modell.

Utöver svenska JRF & JRK samt (det japanska? tyska?) SF4 också finns ett säkerhetsrelä kallat G2, men jag tror att man med det avser de gamla skivreläerna (JRV) för växelströmsspårledningarna.

Hej

Ett flertal JRV reläer är märkta G2 på märkplåten inne i reläet.
Tror att G2 är ett utförande av JRV, använt innnan nummer märkningarna (10207), det finns ju ett 10-tal olika utföranden med olika apänningar, kontakter etc.

JRV är ju i princip en kopia av ett US&S relä, se "AC Signaling"
http://www.freeinfosociety.com/media/pdf/3158.pdf

JRY är ett relä som ser snarlikt ut med JRV, emn är 3-ställnings 2-fas reläer (Användes för länge sen ofta som SS-reläer)


AGA reläer finns både i drift (neutrala relä), och på lager (Interlocking reläer) på ULJ idag.


Vi skall inte heller glömma ett riktigt gammalt relä som jag tror heter JRN (inte skivreläet i JRK kapsling, utan ett vägghängt) med stora klumpiga kontakter och manövreta med spolar av samma typ som sitter i Signalbolagets magnetlås. Finns i både vanligt neutralt och interlockingutförande.


2-fas spårreläer typ VT1 finns på Saltsjöbanan och Roslagsbanan i drift idag.

/Per

G2 = JRV?

av daniel, Wednesday, January 17, 2018, 19:50 (2290 dagar sedan) @ Per Wirback

2-fas spårreläer typ VT1 finns på Saltsjöbanan och Roslagsbanan i drift idag.

Och i stort antal i tunnelbanan. Hela blå linjen och åtminstone de delar av röda som byggdes på 70-talet.

relä kontaktmaterial

av mormorsgruvan, Thursday, January 18, 2018, 10:57 (2289 dagar sedan) @ Anders_W

Vilka olika kontaktmaterial har användts i säkerhetsreläer?

relä kontaktmaterial

av daniel, Thursday, January 18, 2018, 12:06 (2289 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Vilka olika kontaktmaterial har användts i säkerhetsreläer?

I Sverige är det silver-silver vilket medför en viss risk för svetsning, detta hanteras genom kretsarnas utformning.

I Stor Britanien används silver-kol vilka inte kan svetsa, det förenklar kretsarna men sådana reläer behöver i stället periodiska revisioner.

relä kontaktmaterial

av Per Wirback, Thursday, January 18, 2018, 12:30 (2289 dagar sedan) @ daniel

Vilka olika kontaktmaterial har användts i säkerhetsreläer?


I Sverige är det silver-silver vilket medför en viss risk för svetsning, detta hanteras genom kretsarnas utformning.

I Stor Britanien används silver-kol vilka inte kan svetsa, det förenklar kretsarna men sådana reläer behöver i stället periodiska revisioner.

Gamla svenska hyllreläer, JRB, JRC, JRV och JRY har iallfall delvis silver - bronskol kontakter. (JRG har frontkontakter kol-kol och backkontakter silver-silver)
Det kan finnas en viss problematik med att dessa inte gör kontakt om reläet har stått på lager länge (flera år). Lösningen brukar vara motion då kontakterna är utförd med viss glidning som sliter bort oxider mm på kontaktytorna efter några hundra manövrar.

Tidsbunden revision och provning verkar i praktiken inte utföras på hyllreläer i Sverige, men jag vet inte vad som egentligen är krav för dessa reläer.
Relätypen är i snabb utfasning på kommersiella banor, men finns fortfarande kvar i ansenlig mängd.

Kontaktmaterial i AGA reläer kan jag inte uttala mig om, måset kika i ett sådant vid tillfälle för att se vad som sitter.


/Per

relä kontaktmaterial

av Anders Järvenpää, Friday, January 19, 2018, 09:06 (2288 dagar sedan) @ mormorsgruvan

Siemens använder silver och silver/palladium i sina K50-reläer. Även guld används i specialfall (exempelvis jordfelsövervakning).

I vilka anläggningar används K50-reläer numera i Sverige utöver FTGS-utrustningen på Roslagsbanan? Här i Finland finns det en mycket stor mängd ställverk i drift med K50-reläer.

relä kontaktmaterial

av Överkörmästaren, Friday, January 19, 2018, 09:11 (2288 dagar sedan) @ Anders Järvenpää

Siemens använder silver och silver/palladium i sina K50-reläer. Även guld används i specialfall (exempelvis jordfelsövervakning).

I vilka anläggningar används K50-reläer numera i Sverige utöver FTGS-utrustningen på Roslagsbanan? Här i Finland finns det en mycket stor mängd ställverk i drift med K50-reläer.

Tunnelbana 1 kanske?

relä kontaktmaterial

av Anders_W, Friday, January 19, 2018, 15:51 (2288 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Jag är inte bekant med vilka reläer som sitter i FTGS-mottagarna, men om det är K50 på RB bör det vara det även på TB1.

relä kontaktmaterial

av Per Wirback, Monday, January 22, 2018, 13:01 (2285 dagar sedan) @ Anders_W

Jag är inte bekant med vilka reläer som sitter i FTGS-mottagarna, men om det är K50 på RB bör det vara det även på TB1.

RB har K50 reläer som utgångsreläer i FTGS utrustningen, stod och tittade på ett rack med K50 reläer för några dagar sen när utrustningen från Roslags-Näsby skrotades ut till att bli reservdelar.

Tunnelbanans FTGS har jag aldrig bekantat mig med, men det finns god anledning att tro att det är samma utgångsreläer i de FTGS utrustningarna.

/Per

relä kontaktmaterial

av Anders_W, Friday, January 19, 2018, 15:52 (2288 dagar sedan) @ Anders Järvenpää

Det finns ett Sp Dr S60-ställverk i Oxelösund, så där finns många K50:or.

SpDrS60

av Anders Järvenpää, Friday, January 19, 2018, 15:59 (2288 dagar sedan) @ Anders_W

Oj! Jag hade förstått att det skulle ha varit skrotat. Det vore mycket intressant med ett besök i relärummet. Finns även manöverpanelen kvar i drift?

Den finska statsbanan har många SpDrS60-VR -ställverk i bruk och det nyaste är bara några år gammalt.

SpDrS60

av Anders_W, Friday, January 19, 2018, 16:20 (2288 dagar sedan) @ Anders Järvenpää

Enligt ställverksregistret är det bara en mindre del av det gamla ställverket, men ja, den är i drift. Den största delen slopades 2001 och ersattes med en 85:a.

SpDrS60

av Sven A, Friday, January 19, 2018, 16:41 (2288 dagar sedan) @ Anders Järvenpää

Japp, den delen som manövrerar hamnens bangård och anslutningen till SSAB är i drift.
Tillhör Oxelösunds Hamn AB.
Bemannas av en operatör från Green Cargo, men man lägger bara växlingsvägar.
Jag hjälper hamnen med lite spörsmål, främst besiktningar, men även ställverket har varit på tapeten.
Kompetensen för detta ställverk är extremt begränsat i Sverige, typ någon 65+...