av jhje, Saturday, January 13, 2018, 13:23 (2288 dagar sedan)
Under kriget 1939-45, så var det brist på stenkol, så många ånglok eldades med torv.
Hade vi någon import av stenkol?
Stenkol fanns runt Billesholm och hur användes det? Hade ångloken något företräde?
Torv användes som ersättning ex HNJ hade egen torvmosse utanför Forsheda och sändes med vagn till Landeryd.
Hur länge användes torven efter krigets slut?
av Christer Fredriksson, Saturday, January 13, 2018, 13:37 (2288 dagar sedan) @ jhje
Import av stenkol förekom, bla. TGO som fraktade stenkol på retur efter malmlaster till olika länder. Därför kunde TGOJ köra sina malmtåg med stenkol.
Import och förbrukning av stenkol var strikt reglerat vis Statens Bränslekommission.
Jag vet ej att de Skånska stenkolen användes i någon större utsträckning då de ej lämpade sig för ånglokseldning.
Torv har vi i stora mängder i Sverige, så detta behövde aldrig importeras.
Ved var nog det främsta ångloksbränslet under krigen!
av BD, Saturday, January 13, 2018, 13:38 (2288 dagar sedan) @ jhje
Under kriget 1939-45, så var det brist på stenkol, så många ånglok eldades med torv.
Hade vi någon import av stenkol?
Ja, från Tyskland och Polen.
Stenkol fanns runt Billesholm och hur användes det? Hade ångloken något företräde?
Intressant spörsmål. Skånska kol har hög ask- och slagghalt och brukade, när de nu användes, blandas i importerade bättre kol. Antagligen gjorde skånska kol under kriget bättre nytta på annat håll än att eldas i lokpannor.
av Olof W, Monday, January 15, 2018, 21:36 (2286 dagar sedan) @ BD
Stenkol fanns runt Billesholm och hur användes det? Hade ångloken något företräde?
Intressant spörsmål. Skånska kol har hög ask- och slagghalt och brukade, när de nu användes, blandas i importerade bättre kol. Antagligen gjorde skånska kol under kriget bättre nytta på annat håll än att eldas i lokpannor.
De nodvästskånska kolflötsarna är tunna men vidsträckta. Se framför er bonnen som kände sig lite frösen och bad drängen gå ut med en spade för och ta in en spann med kol från markerna.
Kolgruvor fanns lite varstans i en triangel mellan Billesholm, Höganäs och Åstorp.
Kolet är visserligen dåligt men det går att elda ånglok med det. Provades bland annat under 80-talet på dåtida mfKLJ till lokpersonalens förtret.
Jag har för mig att de flesta förvaltningar i området åtminstone till en del körde på skånskt kol under krigen. Ved är svårt att få tag på i västra Skåne där det är långt till närmaste skog. Skogsgränsen går någonstans vid Örkelljunga.
/Olof
av jhje, Tuesday, January 16, 2018, 14:44 (2285 dagar sedan) @ jhje
På ett koleldat lok, så använder sig eldaren av en skyffel och tar kolet från tendern.
Under kriget så användes vedeldade lok: Fanns det då en lämpare på tendern som gjorde "1.a lyftet" till eldaren? eller användes huggen ved?
Skorstenen hade en ovanlig form i regel stora och breda, fanns det någon form av gnistsläckning där?
av Nils-Eric Sääf, Tuesday, January 16, 2018, 16:23 (2285 dagar sedan) @ jhje
Det kunde även finnas en extra vagn förutom tendern där Vedlämparen stod och kastade fram ved till tendern. Det var nog inget höjdarjobb.
.
av Lennart Petersen, Tuesday, January 16, 2018, 16:45 (2285 dagar sedan) @ jhje
På ett koleldat lok, så använder sig eldaren av en skyffel och tar kolet från tendern.
Under kriget så användes vedeldade lok: Fanns det då en lämpare på tendern som gjorde "1.a lyftet" till eldaren? eller användes huggen ved?
Skorstenen hade en ovanlig form i regel stora och breda, fanns det någon form av gnistsläckning där?
Det går åt ungefär dubbelt så mycket ved som kol mätt i vikt så normalt behövdes det en tredje man på loket , en vedlämpare, som levererade fram veden.
av Torbjorn_Forsman, Tuesday, January 16, 2018, 20:12 (2285 dagar sedan) @ jhje
Skorstenen hade en ovanlig form i regel stora och breda, fanns det någon form av gnistsläckning där?
Ja. Den trattformade "vedskorstenen" har en ganska komplicerad gnistsläckaranordning inbyggd. Om du har tillgång till 1949 års Ångloklära, så titta på sida 221.
Eftersom gnistsläckaren försämrar draget, så var man snabb att byta till en vanlig cylindrisk skorsten när ett vedeldat lok konverterades tillbaks till kol- eller oljeeldning.
av Ulf Diehl, Thursday, January 18, 2018, 10:59 (2284 dagar sedan) @ Torbjorn_Forsman
Kol fick man tydligen från Tyskland (och tyskockuperade Polen) under kriget och man transporterade även kol till tyskarna i bl.a Trondheim. Kompletterat med torvstyckeeldning och en del vedeldning på sidolinjerna gick det tydligen rätt bra fram till Tysklands sammanbrott då kolimporten från Tyskland och Polen försvann. Torvstyckeeldningen kunde inte utökas, torvproduktionen var fast och begränsad så från 1945-46 fick man införa vedeldning på allvar även på mindre huvudlinjer. Tack och lov var huvudnätet och många sidolinjer redan elektrifierade. Vedeldning innebar finska vedskorstenar som tillverkades i Örebro och Kalmar samt påbyggnad på tendern. Lite kol kunde man få från USA (var nog rätt dyrt), men tydligen inget alls från England.
Så när plötsligt inga militärfordon och örlogsbåtar behövde massor av olja så öppnades sig möjligheten till oljeeldning och närmare 160 ånglok planerades ombyggas. Detta var i och för sig inte okomplicerat med speciella brännare, justerade blästrar, oljetankar på tendern (tankar från NOHAB och Söderberg) och påfyllningscisterner på lokstationer. Så när det öppnades möjlighet att få kol från Polen igen (om man skickade ner 1000 godsvagnar och öppnade färjelinjen) så togs det beslutet med öppna armar. Även Norge sände ner vagnar och t.o.m ånglok.
En djupdykning i Bränslekommissionen vore intressant.
Ulf Diehl
av Donkeyman, Friday, January 19, 2018, 08:46 (2283 dagar sedan) @ Ulf Diehl
Under kriget var Sverige till stor del kol- och kokseldat. Huvudtrafiken för den Svenska sjöfart som hamnat innanför "Spärren" sysselsattes med malmtrafik Luleå- Tyskland med kol och koks som returlast. I efterhand är det många som har kritiserat malmfarten men det man inte diskuterar (eller känner till) är kol- och koksimporten.
Verkligheten är att många funktioner i det Svenska samhället skulle ha stannat om man inte hade haft tillgång till den importen. Men den räckte ändå inte till. Därför tilldelades kol och koks enbart de om inte kunde använda alternativa bränslen.
Samfärdsel i form av ånglok och ångbåtar köras på ved och i vissa fall på torv. Därmed fick man ytterst liten tilldelning av kol. Fastigheter kunde fortfarande värmas med ved, därför var det svårt att få tilldelning av koks.
Den stora förbrukningen av ved gjorde att det transporterades enorma mängder med ved till de stora samhällena. Men veden behövde inte importeras. Till skillnad från kol.
av Lennart Petersen, Sunday, January 21, 2018, 17:34 (2280 dagar sedan) @ Donkeyman
Under kriget var Sverige till stor del kol- och kokseldat. Huvudtrafiken för den Svenska sjöfart som hamnat innanför "Spärren" sysselsattes med malmtrafik Luleå- Tyskland med kol och koks som returlast. I efterhand är det många som har kritiserat malmfarten men det man inte diskuterar (eller känner till) är kol- och koksimporten.
Verkligheten är att många funktioner i det Svenska samhället skulle ha stannat om man inte hade haft tillgång till den importen. Men den räckte ändå inte till. Därför tilldelades kol och koks enbart de om inte kunde använda alternativa bränslen.
Samfärdsel i form av ånglok och ångbåtar köras på ved och i vissa fall på torv. Därmed fick man ytterst liten tilldelning av kol. Fastigheter kunde fortfarande värmas med ved, därför var det svårt att få tilldelning av koks.
Den stora förbrukningen av ved gjorde att det transporterades enorma mängder med ved till de stora samhällena. Men veden behövde inte importeras. Till skillnad från kol.
Det har sagts att Sverige behövde kolimporten mer för vår överlevnad än vad Tyskland behövde malmen men vi måste ju betala med något så det blev malm. För Tyskland fanns det ju alternativa järngruvor i bl.a Frankrike om än då med sämre kvalitet.
Och vi kan ju betänka att både USA och Sovjet bedrev handel med Tyskland ända fram till att dom själva befann sig i krig.
av Sune Nylén, Sunday, January 21, 2018, 19:35 (2280 dagar sedan) @ Donkeyman
Gasverken som fanns i alla stora städer, och mindre också,Skara hade väl gasverk, var ju också i stort behov av kol.
Vedeldning i husen gav ju dålig värme, och det var många gånger som mor tände gasugnen i köket för att få lite extra värme. Minns att elementen bara var svagt ljumma, och att vicevärden kom upp och skruvade åt returflödet för att "spara" på värmen. Hemma försvann den väl rätt upp på vinden, då vi bodde i tredje våningen.
:-) Sune