Både ja och nej. Kontorsvakter och notisbärare kunde fram till omkring år 1900 ha ordinarie tjänst men inte därefter. Jag kan inte så här utan vidare det exakta årtalet och de beslut som föranledde förändringen. Ett exempel: notisbäraren Carl Gunnar Fryklund blev ordinarie notisbärare 1 januari 1896. Han befordrades till befordrades till kontorsbiträde 1 februari 1900.

Jag anställdes som Notisbud eller Kontorsvakt, som den officiella benämningen var, vid Lund C 7/7 1961.
Tillfällig Kv fram till kvartalsskiftet sep-okt.

Från 1/10 -61 har jag ett "Antagningsbevis för kontorsvakt" med följande text

"Anställningen innebär icke ovillkorlig rätt till stadigvarande daglig tjänstgöring. Lön utgår icke för tid, under vilken arbete ej kan beredas.
Angående överförande av kontorsvakt till aspirant eller arbetare gäller vad som är stadgat i gällande rekryteringsbestämmelser(särtryck nr 9)"

Jag hade daglön, 16.15/dag fram till 15 års ålder därefter 17.80/dag, från 16 år 20.95.

Från 1/12 1963 (17år) antagen som "trafikbiträdesaspirant" och övergick då från daglön till löneplan.

Från 1/1 1965 antagen som "extra trafikbiträde" Lgr Ag6 (18år)

Från 1/1 1966 antagen som "extra maskinbiträde" Lgr Ag7 (19år) bytte då avdelning från trafik till maskin.

Från 1/1 1967 antagen som "extra ordinarie maskinbiträde" Lgr Ae7 (20år)

"Distriktschefen vid SJ 10 driftdistrikt konstituerar och förordnar härigenom Lars Göran Eriksson att från och med i januari 1969 vara maskinbiträde vid Statens Järnvägar"
Detta var alltså en ordinarie tjänst (Ao), den enda för övrigt som jag fick, därefter var alla tjänster extra (Ae)
Jag hade då varit löneplansanställd i 5 år

Tjänstgjorde som maskinbiträde i åkande tjänst 1970-71.

Från 1/1 1972 antagen som lokbiträde Ae 13

Från 1/7 1976 antagen som lokförare.

Tjänstgjorde som Lokförare t o m 31/12 2013