Det som står skrivet på Wikipedia stämmer bra. Vad man kan säga om Linx ekonomi är att en av de största ( troligtvis den största ) orsaken till dålig lönsamhet var SJs och NSBs avgifter för att sälja Linx biljetter. För att hantera Linx biljetter tog SJ och NSB ut en avgift av Linx på 70-80 miljoner per år, detta på en omsättning på ca 500 miljoner. För att möta denna orimliga kostnad startade Linx en egen försäljningskanal via internet!, försäljning via internet stod på landsbasis vid denna tid för ca 2 % om jag minns rätt. Detta gjorde troligtvis SJ och NSB oroliga och bidrog säkert till nedläggningen av Linx.

Mvh Martin (förare av Linx första tåg) ☺!

Du sa "allt" :-)

Eftersom personalen kom från Karlstad och hade ljusblå kostym med ljusgul skjorta, eller något sådant, så associerade man på sina håll till dansband. Därför kallades tågen ibland för "orkesterbussar".

Bistron innehöll starkvaror som inte avfournerades och därför höll en i dansbandet vakt ombord. Ibland blev det nog tråkigt att hålla vakt, scener utspelades någon gång då en orkesterbuss kom in på verkstaden och dansbandet trillade av.

Till skillnad från på X2000 så ingick en ranson starkdricka (öl/vin) i 1:a-klassmåltiden, det minns jag tydligt. Maten var också lite annorlunda än på X2000, den kändes lite mer "norsk" - vilket ibland var en fördel, ibland inte!

Minns gör jag också den märkliga inredningen i "första klass"-vagnen - även här hade jag svårt att bestämma mej för om den var bra eller dålig...

Jag åkte med första Linx-tåget från Stockholm till Oslo, NRK var med på tåget och gjorde ett reportage. För att fira invigningen bjöd bolaget på alkoholfri "cider", jag tyckte det kändes lite futtigt. Jag har fortfarande kvar en destinationsskylt från den första resan - eftersom tillgreppet väl får anses preskriberat kan jag erkänna det!

minns
Thomas K Ohlsson