motorvagn (Järnväg allmänt)

av jhje @, fredag, februari 09, 2018, 22:01 (9 dagar sedan)

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBDB03894

Detta är en bild från TRJ:s motorvagn med gengasdrift.
I slutet av 50-talet gick denna motorvagn bl.a på VCJ och Varberg-Ätrans järnvåg och evt också på HNJ.
Det var TRJ som skaffade den men den hade en hel rak framsida utan några "vindbrytare" och i södra Skåne blåser det?
Är det inte nödvändigt med "vindbrytare".
Denna vagn gick ju växelvis med gamla snabbvagnar och de hade ju som känt vindprofil

motorvagn

av Jim Hansson @, Malmö, fredag, februari 09, 2018, 22:33 (9 dagar sedan) @ jhje

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBDB03894

Detta är en bild från TRJ:s motorvagn med gengasdrift.
I slutet av 50-talet gick denna motorvagn bl.a på VCJ och Varberg-Ätrans järnvåg och evt också på HNJ.
Det var TRJ som skaffade den men den hade en hel rak framsida utan några "vindbrytare" och i södra Skåne blåser det?
Är det inte nödvändigt med "vindbrytare".
Denna vagn gick ju växelvis med gamla snabbvagnar och de hade ju som känt vindprofil

Vad menar du med vindbrytare?
Jim

motorvagn

av jhje @, fredag, februari 09, 2018, 23:00 (9 dagar sedan) @ Jim Hansson

Den motorvagnen hade en front som var helt rak men om du tar en snabbvagn så hade den en nosform

motorvagn

av Jim Hansson @, Malmö, fredag, februari 09, 2018, 23:20 (9 dagar sedan) @ jhje

Den motorvagnen hade en front som var helt rak men om du tar en snabbvagn så hade den en nosform

Visst kan det göra lite på sig i högre farter men jag tror att uppstickande kylare som på den du länkade till har mer negativ inverkan. B-lokens vindklyvarfront har garanterat ingen inverkan i det hela för där sitter så oerhört mycket annat bråte och stör luftströmmarna. Ett tomt timmertåg med tvåaxliga vagnar med stora gavlar i båda ändarna är tyngre att dra på när det är tomt än när det är lastat.
Jim

motorvagn

av Sven Bårström @, lördag, februari 10, 2018, 08:08 (9 dagar sedan) @ jhje

Det är naturligtvis principiellt alltid en fördel med fordonsgavlar (och pannfronter) av "vindklyvartyp". Förarhyttsfronterna på ångloken litt A, A8, B och F var säkert medvetet utformade för att nå ett något mindre luftmotstånd. Om man i verkligheten nådde någon väsentlig skillnad, vet inte jag, men formen kan inte ha varit betydelselös. Men förvisso kan lokens gångmotstånd ändå ha varierat beroende på cylinderarrangemang eller diverse utrustningar som varit mindre lämpligt monterade.
Det är säkert riktigt att de tomma timmertågen med gavlar på varje vagn, givit ett större specifikt luftmotstånd än andra fordonstyper. Men observera, att det bara gäller luftmotståndet. Tågets totala gångmotstånd kan inte ha varit större då det varit tomt än lastat.
Vad gäller Y02 från TÖJ, så ser den förvisso ganska slösaktig ut beträffande gångmotståndet. Men den var till skillnad från f d HNJ "snabbvagnar" tillåten för max 80 km/h, så det spelade väl mindre roll.
För övrigt har fordonsutformningen för reduktion av gångmotståndet utvecklats mycket under åren. De rundade ändarna på YB0-fordonen är åtminstone i vissa kombinationer nog ganska lyckade. 80-talsvagnarnas ändar förefaller också gynnsamma.
Moderna motorvagnsfordon är väl genomtänkta med hänsyn till gångmotståndet.
Sven B

motorvagn

av Måns Johannesson @, lördag, februari 10, 2018, 15:22 (9 dagar sedan) @ Sven Bårström

Det är säkert riktigt att de tomma timmertågen med gavlar på varje vagn, givit ett större specifikt luftmotstånd än andra fordonstyper. Men observera, att det bara gäller luftmotståndet. Tågets totala gångmotstånd kan inte ha varit större då det varit tomt än lastat.

Faktum är att ett heltåg med tomma timmervagnar (Lnps) har mycket stort gångmotstånd. Som exempel kunde man ansöka timmertågen Gävle-Norrsundet i 90 km/h medan den tomma returen var tvungen att ansökas i 70 km/h, mer orkade inte T44an få upp tåget i. Samma sak när Green Cargo satte in flödesmätare i en del T44or och det blev lite sport bland vissa förare att spara bränsle så framgick det snart att loken drog mer bränsle att dra tomvagnarna till Vansbro än lasterna därifrån.

/Måns

motorvagn

av Jim Hansson @, Malmö, lördag, februari 10, 2018, 15:57 (9 dagar sedan) @ Måns Johannesson

Det är säkert riktigt att de tomma timmertågen med gavlar på varje vagn, givit ett större specifikt luftmotstånd än andra fordonstyper. Men observera, att det bara gäller luftmotståndet. Tågets totala gångmotstånd kan inte ha varit större då det varit tomt än lastat.


Faktum är att ett heltåg med tomma timmervagnar (Lnps) har mycket stort gångmotstånd. Som exempel kunde man ansöka timmertågen Gävle-Norrsundet i 90 km/h medan den tomma returen var tvungen att ansökas i 70 km/h, mer orkade inte T44an få upp tåget i. Samma sak när Green Cargo satte in flödesmätare i en del T44or och det blev lite sport bland vissa förare att spara bränsle så framgick det snart att loken drog mer bränsle att dra tomvagnarna till Vansbro än lasterna därifrån.

/Måns

Jag minns från min tid på TÅGAB när jag en blåsig och regnig dag blev en timme sen med ett tomtimmertåg med tvåaxliga vagnar mellan Kristinehamn och Falköping (tror jag det var).

Vad gäller de spetsiga B-loken har denna utformning i princip noll betydelse. Loket i övrigt är så oaerodynamiskt utformat med allt bröte.

Observera att det är inte är så mycket hur fronten är utformad som spelar roll, det är aktern. Se hur ett flygplan, speciellt segelflygplan, är utformat. Bulligheten fram gör inget, det är det långsamma avsmalnandet som är viktigt.

Jim
F d pilot och sålunda utbildad i aerodynamik.

motorvagn

av Sven Bårström @, lördag, februari 10, 2018, 17:33 (9 dagar sedan) @ Jim Hansson

Jag måste naturligtvis böja mig för de två föregående inläggen vad det gäller luftmotståndet från gavlar på timmervagnar. Men man blir ändå förvånad över att ett tomtåg kan vara tyngre att dra än ett fullastat!
Sven B

motorvagn

av A.Svenson @, lördag, februari 10, 2018, 22:22 (8 dagar sedan) @ Sven Bårström

Hej

Jodå, jag kan vidimera mina kollegors berättelser. Vid ett tillfälle körde jag ett tomtåg F-Sär med sådana vagnar och fick köra hårt i nedförsbacken från Fåglavik till Herrljunga där jag skulle förbigås av ett snabbtåg. När jag passerar ett A-arbete i uppspåret (svetsning) ser jag ett eldmoln i backspegeln. Draget från mitt tåg hade slitit locket av den tända termitgrytan och dragit upp del av den brinnande göten. Vid kontroll från Hr meddelade kamraterna från BV att de klarat sig undan som väl var. Min uppfattning är att det helt i linje med det Jim skriver om segelflygplan snarare handlar om baksug snarare än ”frontalt” luftmotstånd. Detta då effekten försvinner när vagnarna är lastade.

MVH!
Anders S

motorvagn

av Tommy Lager @, lördag, februari 10, 2018, 22:49 (8 dagar sedan) @ Sven Bårström

Jag måste naturligtvis böja mig för de två föregående inläggen vad det gäller luftmotståndet från gavlar på timmervagnar. Men man blir ändå förvånad över att ett tomtåg kan vara tyngre att dra än ett fullastat!
Sven B

Det är faktiskt ganska lätt att inse om man räknat lite på just luftmotstånd. Om nästa vindanblåsta yta ligger långt ifrån den främre i färdriktningen och det inte finns något mellan dessa två ytor som skuggar, blir det samma vindkraft på de bägge. Skulle det nu finnas timmerlast på vagnen så "skuggar" timret den följande gaveln och minskar därmed vindkraften. Vid stabilitetsberäkningar för offshorekonstruktioner brukar man säga att om två lika stora ytor ligger på ett större avstånd från varandra än 7 gånger deras höjd så blir skuggeffekten 0, dvs man måste räkna bägge ytorna som helt vindanblåsta. Ju närmre ytorna befinner sig varandra desto mindre blir vindkraften på den följande. M a o om de bägge ytorna ligger direkt efter varandra så får den följande ytan ingen vind på sig.

Motståndet mot rörelsen består ju av flera komponenter, gång-, kurv-, stignings- samt vindmotstånd. Vid låga hastigheter är vindmotståndet relativt lågt men ökar med kvadraten på hastigheten. Tomma timmertåg har ett stort antal gavlar som fångar vinden.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum