C-sam minicontainersystem - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Då jag försöker titta närmare på miniflaksystemet känt under C-sam hoppas jag få lite hjälp med några detaljer. Eventuellt kan det resultera i en historisk artikel, förvisso med fokus på Svelast och vägtransportdelen.

Jag finner uppgifter att tågvagnarna hette lgjs-typ. De första ombyggda men senare direktbyggda. Men vad stod/står lgjs för?
Betyder det med stötdämpande buffertar vilket var ett krav för att undvika skador vid rangering?
Var det Kalmar LMV som tillverkade alla men Chr Olsson byggde om de tidigare?

Vidare hittar jag uppgift om att 5 containers togs på varje vagn, men jag har bestämt för mig att jag har sett 6.

En annan nöt att knäcka är när systemet var avvecklat.
ASG tog hand om driften omkring 1989, och mina egna minnesbilder säger att systemet försvann rätt så snart därefter. En uppgift säger att det avvecklades till 1993, men det verkar väl långt fram i tiden.

Ämnet passar kanske bättre under Historiskt Material. Det kan kanske flyttas dit om det ligger fel.

Den vanligaste vagnen tog helt klart 5 Csam.
Det fanns också en kort vagntyp som bara tog 4 Csam.
(Aldrig sett vagn för 6 Csam)

Nässjö hade hantering/omlastning av Csam.
Där är min minnesbild att detta försvann runt 1989-90. /WS/

[IMG]http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/gsv/L-/Ljlps/2.jpg~original[/IMG]

[IMG]http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/gsv/L-/Ljlps/1.jpg~original[/IMG]

Systemet användes eller provades även i Norge och Danmark.

Som det berättades för ca 30 år sedan utvecklades Csam-systemet inom SJ men så kom Lagab in i bilden och mer eller mindre tog över utvecklingen ökade komplexiteten. Bl a med speciella korta bilar som endast tog en container.
Redan under utvecklingstiden fanns lastbilskranar som monterade på en vanlig två- eller treaxlig lastbil hade kunnat hantera sam-containers utan alla specialanordningar.

När väl systemet kom i bruk fanns tydligen ingen uppsikt över hur lådorna var lastade. I och med att lådorna ruskades både på längden och tvären var systemet drabbat av mycket godsskador. Enligt vad jag hörde från lastbilshåll var SJ mycket generösa vid ersättning för godsskador.

Anledningen till att Csam-systemet avvecklades lär ha varit bristande lönsamhet.

Dödsstöten lär ha varit omorganisationen inom koncernen där C-sam flyttades från SJ till ASG.
ASG i sin tur (intern-)debiterade sådana kostnader för systemet att SJ inte kunde driva det med vinst och konceptet avvecklades. Så har jag fått det berättat för mig.

/Mr H

My dad has this video tape from ASG / minicombi.

https://www.youtube.com/watch?v=HIWF-4p32RM

If you have a specific question, I can ask him.
He knows a little about ASG :)

Det finns en del skrivet om detta tidigare i [i]Järnvägshistoriskt Forum[/i], men även i grannforumet [i]Postvagnen[/i], se [msg=86853]denna länk[/msg] som även länkar vidare till Postvagnens arkiv där undertecknad utvecklar historiken kring ASG-övertagandet. //Anders, f d ASG-anställd...

Tack för länkarna.
Har hittat mycket av det tidigare men jag hittar inget om det var Ljlps- eller Lgjs-vagnar, eller både och samt vad som skiljer dessa åt.

Hösten 1968 pratade jag med några personer som verkade på den högsta våningen på Teknologgatan i Borås,våning 3. Där planerade man för en ny godsstation i Jönköping och en för persontrafiken och att lägga ned delar av de gamla anläggningarna. Sent på hösten 1968 kom direktivet uppifrån styrelsen för SJ. Använd småcontainer istället. Och så fick det bli. Jönköping var den första stationen med Csam vad jag vet. Sedan finns det också andra uppgifter. Vilken dragbil skull man använda då man körde ut Csam. Lastbilstillverkarna var inte alls angelägna att bygga en bil som passade att lasta Csam. Jag hoppas att någon fotograferat. Om jag kommer i håg rätt blev det en liten MB lastbil (Mercedes-Benz) och specialbyggnation.

Vid den här tiden var SJ centralt mycket aktiv med att förorda container. Det anordnades kurser och föreläsningar om container. Det gjordes studiebesök på olika företag för att studera om det gick att använda container (vilket är samma som lastbärare).
Som jag ser det var det på regeringsnivå som det ansågs vara angeläget att SJ blev av med styckegodset. Lastning i container innebar att det lastades liten mängd gods jämfört om man lastade i en järnvägsvagn.
Teknisk utveckling eller inte. Container, både 40 fots och Csam, innebär merkostnader som lastades över från SJ till kunderna.
Det som gjorde att Csam upphörde (vet ej vilket datum) var 1974 års bränsleprisökning.
Så sent som 1981 då jag läste transportekonomi vid GU(CTH) och skrev då några sidor om den nya B-A-B taxan.Man tillämpade km taxa på A-sträcka medan man vid lastning tog ut en avgift på lastningsorten och en på lossningsorten (B).
Det blir billigare att lasta en bil med skåp och sedan köra direkt till orten som skall ha paketen. Detta är bara att inse. Jag tror att även B-A-B taxan begravdes och det blev en helt fri taxa som betalas.

Data på de tre bærevogne, der blev anvendt til C-sam ses på http://www.mrw1.se/pdf_filer/637_8x.pdf på side 60.
Ljlps 821 var ombygget fra Hfs (lukkede englandsvogne), Ljlps 822 fra Ofs (åbne englandsvogne), hertil kom Ljlps 823, ombygget fra Os-w(Oe).
DSB købte et antal Ljlps 821 og 822 af SJ til deres +box'e, der dog ikke fik nogen lang levetid.