Arbetslös i Skara 1957 (Fordon: vagnar)

av Patrik Eriksson @, måndag, april 09, 2018, 14:30 (164 dagar sedan)

Med en risig och medfaren korg har SJ Bp 363 har gjort sitt och väntar på ett stickspår i Skara på sitt slutgiltiga öde. Destinationsskylten visar att vagnen pendlade mellan Göteborg och Sjövik så sent som 1956 - 57.

[image]

Arbetslös i Skara 1957

av Granis @, måndag, april 09, 2018, 14:43 (164 dagar sedan) @ Patrik Eriksson

Med en risig och medfaren korg har SJ Bp 363 har gjort sitt och väntar på ett stickspår i Skara på sitt slutgiltiga öde.

Intressant. Enligt Stig Lundins lista skulle den vagnen byggts om till litt CF(p) 1954, borde väl varit med "kantig korg" från Kalmar då (står dessutom "KV" i listan), och skrotats som sådan 1967. Eller är det den gamla korgen vi här (1957) ser stående på ett annat underrede!?

/ L G

SJ 365

av Patrik Eriksson @, måndag, april 09, 2018, 14:54 (164 dagar sedan) @ Granis

Intressant. Enligt Stig Lundins lista skulle den vagnen byggts om till litt CF(p) 1954, borde väl varit med "kantig korg" från Kalmar då (står dessutom "KV" i listan), och skrotats som sådan 1967. Eller är det den gamla korgen vi här (1957) ser stående på ett annat underrede!?

/ L G

Aj Det blev fel. På baksidan står det ju SJ 365. Det blev nästan rätt i alla fall.

SJ 365

av Granis @, måndag, april 09, 2018, 15:31 (164 dagar sedan) @ Patrik Eriksson

Aj Det blev fel. På baksidan står det ju SJ 365. Det blev nästan rätt i alla fall.

Attans (eller nåt sånt). Jag som trodde vi var nåt "på spåret", liksom. Typ ett bevis på att man sparat en gammal korg när man byggt en ny åt vagnen/ på dess underrede.

/ L G :-)

Arbetslös i Skara 1957

av Kjell Aghult @, måndag, april 09, 2018, 15:25 (164 dagar sedan) @ Patrik Eriksson

Med en risig och medfaren korg har SJ Bp 363 har gjort sitt och väntar på ett stickspår i Skara på sitt slutgiltiga öde. Destinationsskylten visar att vagnen pendlade mellan Göteborg och Sjövik så sent som 1956 - 57.

I sammansättningsplanen av 1956-10-15 gick ännu 4 Bp i lokala omlopp Göteborg-Sjövik.

Arbetslös i Skara 1957

av LasseE @, tisdag, april 10, 2018, 09:32 (164 dagar sedan) @ Kjell Aghult

När slutade man med loktåg på Västgötabanan? Jag flyttade till Göteborg 1958 och då tror jag man bara körde med rälsbussar. Användes f.ö. Tp i persontåg på VGJ?

Arbetslös i Skara 1957

av Kjell Aghult @, tisdag, april 10, 2018, 10:08 (164 dagar sedan) @ LasseE

När slutade man med loktåg på Västgötabanan? Jag flyttade till Göteborg 1958 och då tror jag man bara körde med rälsbussar. Användes f.ö. Tp i persontåg på VGJ?

Formellt 1957-06-02. Men viss övergångstid kan ha förekommit p g a fordonsleveranserna. Man
hade använt Tp i persontågen. Man kan jämföra vagnplansbehoven 1956-10-15 och 1958-02-15:

Utgångna litt blev Bop (41 ordinarie vagnar), Bp (4 st), DF10p och DFo12p (1 st vardera). Samt
särlingen Xo4p (Trollhättebanan).

Utökade litt blev YBo5p (6 > 22 turer) och UBFo3yp (4 > 14 dito). Nyare fordon fanns alltså
även förut, även 2 UDFo13p och 1 UFo1p (Oförändrat antal).

Vissa äldre fordon fanns kvar även 1958: T ex Yo3p (1 tur), Yo1p (4 dito), UBFop (6 dito)
och UFp (6 st).

Arbetslös i Skara 1957

av Patrik Eriksson @, tisdag, april 10, 2018, 11:59 (163 dagar sedan) @ Kjell Aghult

När slutade man med loktåg på Västgötabanan? Jag flyttade till Göteborg 1958 och då tror jag man bara körde med rälsbussar. Användes f.ö. Tp i persontåg på VGJ?

Formellt 1957-06-02.

Det finns ju en bild på SAJ:s hemsida från Varnhem som visar ett Tp draget persontåg 1960. Personvagnsparken fanns väl kvar till 1961 i händelse av utrymning av Göteborg.

[image]

Arbetslös i Skara 1957

av Kjell Aghult @, tisdag, april 10, 2018, 15:26 (163 dagar sedan) @ Patrik Eriksson

Formellt 1957-06-02.


Det finns ju en bild på SAJ:s hemsida från Varnhem som visar ett Tp draget persontåg 1960. Personvagnsparken fanns väl kvar till 1961 i händelse av utrymning av Göteborg.

Detta tåg torde ha varit något tillfälligt arrangemang. Varken 1957 eller 1960 års graf har
någon planlagd loktågskörning på Skövdelinjen.

En god del av Göteborgs utrymningsvagnar stod väl uppställda i Svensbro (Hjolinjen)?

Arbetslös i Skara 1957

av Granis @, tisdag, april 10, 2018, 19:26 (163 dagar sedan) @ Kjell Aghult

En god del av Göteborgs utrymningsvagnar stod väl uppställda i Svensbro (Hjolinjen)?

Ja. Åtminstone en del av dom dessutom längre in på decenniet än 1960-61.

/ L G

Arbetslös i Skara 1957

av Anders Jansson @, tisdag, april 10, 2018, 19:57 (163 dagar sedan) @ Patrik Eriksson

Det finns ju en bild på SAJ:s hemsida från Varnhem som visar ett Tp draget persontåg 1960. Personvagnsparken fanns väl kvar till 1961 i händelse av utrymning av Göteborg.

Troligen "sista resan" för dessa vagnar.

Den 18 maj 1960 beslutades att:
- 42 vagnar (26 Bp, 3 BFp, 1 Dp, 2 BDp, 1 CDp och 9 Fp) som redan var slopade skulle skrotas.
- 43 vagnar (36 Bop, 2 Bp, 2 DFp och 3 Fp) skulle slopas och skrotas.
- 20 vagnar (11 Bop stål, 8 Bop trä och 1 DFo12p) skulle ställas av för eventuell framtida användning på 27 ts (Småland) eller 39 drs (Roslagsbanan).
- 8 vagnar (Fp 106-113) som var slopade skulle återföras och överföras till 39 drs.
Efter detta återstod endast 4 BFp (350-353) som trafikvagnar vid 8 ts.

De vagnar som skulle skrotas stod uppställda på ett antal stationer i Västergötland och transporterades till Göteborg för lastning på överföringsvagn.

Arbetslös i Skara 1957

av 53 Wadsten @, Norrköping, onsdag, april 11, 2018, 04:51 (163 dagar sedan) @ Anders Jansson

Vilka av dessa Bop kom till användning på 39:e Driftsektionen på Roslagsbanan.

Arbetslös i Skara 1957

av Granis @, onsdag, april 11, 2018, 08:09 (163 dagar sedan) @ 53 Wadsten
edited by Granis, onsdag, april 11, 2018, 10:02

Ingen. Det var bara planer. Det hände ju annars en del "konstigheter" på fordonssidan kring Roslagsbanorna runt denna tidpunkt, eller kanske något senare. Moderna(re) vagnar slopades medan äldre togs i drift igen. Säkert är detta kopplat kring planerade/ förväntade nedläggningar, vilka dock inte kunde genomföras så fort som man hade tänkt/ trott. Och sen kom ju "Länstrafiken" och så småningom "RB" in i bilden också...

Vad gäller de modernare VGJ-vagnarna med stålkorg, varav en var systervagn till "Södertäljepassen", (Bop 915 och 916) på "RB", så var det väl så att de bedömdes bli för jobbiga =för dyra att bygga om elektriskt* (man hade ju dessutom fortfarande "nedläggning" vid horisonten s a s). Men något senare på 60-talet tog man ändå till "RB" de gamla personvagnar från Småland som SkLJ har idag tills man kom till samma slutsats beträffande dessa (föga förvånande), varför de enbart stod uppställda i först Ösby och sedan Faringe (eller tvärtom) innan nämnda förening kunde ta över dom. Sak samma med de fd ångfinkorna Fp 106-113 som Anders nämnde. Inte heller dom kom till användning. Och där kan man verkligen undra vad man hade tänkt använda dom till; var resgodstrafiken så stor på 1960-talet i Roslagen så fd SRJ-vagnar inte räckte till?

/ L G

*= Då blir det än klarare varför man inte tog elmotorvagnen Xoa1p 30 (fd MÖJ 6) till Roslagen när Östgötasmalspåren (fd MÖJ) avelektrifierades 1956. Denna var ju rätt lik de SRJ-motorvagnar som senare fick SJ-litterat Xoa2p och Xoa3p (X2P/ X3P). Men här stämde ju inte ens linjespänningen, så...

Arbetslös i Skara 1957. Tp i Pt

av Leif B @, onsdag, april 11, 2018, 06:38 (163 dagar sedan) @ Kjell Aghult

När slutade man med loktåg på Västgötabanan? Jag flyttade till Göteborg 1958 och då tror jag man bara körde med rälsbussar. Användes f.ö. Tp i persontåg på VGJ?

Formellt 1957-06-02. Men viss övergångstid kan ha förekommit p g a fordonsleveranserna. Man
hade använt Tp i persontågen. Man kan jämföra vagnplansbehoven 1956-10-15 och 1958-02-15:

Utgångna litt blev Bop (41 ordinarie vagnar), Bp (4 st), DF10p och DFo12p (1 st vardera). Samt
särlingen Xo4p (Trollhättebanan).

Utökade litt blev YBo5p (6 > 22 turer) och UBFo3yp (4 > 14 dito). Nyare fordon fanns alltså
även förut, även 2 UDFo13p och 1 UFo1p (Oförändrat antal).

Vissa äldre fordon fanns kvar även 1958: T ex Yo3p (1 tur), Yo1p (4 dito), UBFop (6 dito)
och UFp (6 st).

Det finns en artikel om Tp-loken i ett gammalt nummer av Jernvägsnytt (AGJ:s tidning). Fritt ur minnet så tog Tp-loken över all persontågskörning från ångloken under 1954-55. (D v s loktågen, rälsbusstågen påverkades inte.) Det måste betytt att man byggde om alla personvagnar med egne värmepanna i stället för ångvärme? Dessutom gick det Tp-lok i godståg men blandat med ånglok.

Under 1957 kom sedan YBo5p-bussarna och tog över alla persontåg från Tp-loken och därefter fanns det aldrig full sysselsättning för 25 Tp-lok! D v s det fanns fortfarande godståg som Tp-loken hade varit lämpliga att dra, men de flesta banor hade för klen räls för Tp. Man kan ju fundera över om två olika delar av Maskinbyrån (lok resp rälsbuss) löste samma problem, modernisering av persontågen på 891-banorna? Eller om trafikminskningen var så snabb under dessa år, att både lok och rälsbussar hade behövts om resandet legat kvar på samma nivå?

Arbetslös i Skara 1957. Tp i Pt

av Anders Jansson @, onsdag, april 11, 2018, 10:36 (163 dagar sedan) @ Leif B

Det finns en artikel om Tp-loken i ett gammalt nummer av Jernvägsnytt (AGJ:s tidning). Fritt ur minnet så tog Tp-loken över all persontågskörning från ångloken under 1954-55. (D v s loktågen, rälsbusstågen påverkades inte.) Det måste betytt att man byggde om alla personvagnar med egne värmepanna i stället för ångvärme? Dessutom gick det Tp-lok i godståg men blandat med ånglok.

Under 1957 kom sedan YBo5p-bussarna och tog över alla persontåg från Tp-loken och därefter fanns det aldrig full sysselsättning för 25 Tp-lok! D v s det fanns fortfarande godståg som Tp-loken hade varit lämpliga att dra, men de flesta banor hade för klen räls för Tp. Man kan ju fundera över om två olika delar av Maskinbyrån (lok resp rälsbuss) löste samma problem, modernisering av persontågen på 891-banorna? Eller om trafikminskningen var så snabb under dessa år, att både lok och rälsbussar hade behövts om resandet legat kvar på samma nivå?

Under andra och tredje kvartalen 1954 minskade ånglokskörningen på Västgötasmalspåren till ett minimum. Endast mycket begränsad körning förekom därefter.

Uppvärmningen av personvagnarna löstes genom att man satte in oljeeldade kaminer i vagnarna samt i möjligaste mån flyttade "grytvagnar" från östra smalspårsnätet. Oljekaminerna var inte särskilt lyckade och det klagades på kalla vagnar från resenärerna. Det gjordes även försök med en ångfinka som tillkommit genom ombyggnad av en G-vagn. Utrustningen i denna vagn skakade dock sönder alltför ofta med utebliven uppvärmning som följd. Vagnen slutade sina dagar som stationär uppvärmning i Åmål.

Vad gäller antal Tp-lok kan noteras att man från början var inställd på att beställa ytterligare 25 lok något år senare. Mitt intryck är att bakgrunden till loköverskottet var bland annat att maskinfolket hade dålig kontroll på banstandard. Något som gjorde att loken inte kunde tas i trafik som tänkt. Även på det västra smalspårsnätet så hade baningenjören invändningar inför användandet av Tp-lok men blev "överkörd" av distriktet. SJs överrevisorer kom senare att ha synpunkter på anskaffandet av Tp-loken i kombination med de krav på banupprustningar som blev följden. Något som resulterade i att GD Upmark "på stående fot" kallade samman berörda chefer på Järnvägsstyrelsen till ett möte. En annan orsak till loköverskottet tycks ha varit att man på början av 1950-talet saknade erfarenheter vad gäller kilometerprestation och tillgänglighet för diesellok. Man synes i princip ha räknat med att ett diesellok skulle ersätta ett ånglok. I praktiken så ersatte 15 diesellok 45 ånglok på det västra smalspårsnätet och detta utan att dieselloken användes fullt ut.

Arbetslös i Skara 1957. Tp i Pt

av Torger @, onsdag, april 11, 2018, 11:42 (162 dagar sedan) @ Anders Jansson

Foton på Tp-lok i persontåg Göteborg - Sjövik är sällsynta. Några sådana från Göteborg 1954 har framkommit. I ett häfte från slutet av 60-talet utgivet av AGJ:s föregångare finns en dåligt återgiven, men troligen annars lyckad bild tagen av Stig Hammarsson på Tp 3502 med ett långt persontåg i Gråbo 1.8.1957, vilken skulle vara intressant att närmare studera. Kanske har han tagit fler liknande bilder?
Christer Torgersson, Malmö

Arbetslös i Skara 1957. Tp i Pt i Göteborg.

av S-O Johansson @, torsdag, april 12, 2018, 00:02 (162 dagar sedan) @ Torger

Foton på Tp-lok i persontåg Göteborg - Sjövik är sällsynta. Några sådana från Göteborg 1954 har framkommit. I ett häfte från slutet av 60-talet utgivet av AGJ:s föregångare finns en dåligt återgiven, men troligen annars lyckad bild tagen av Stig Hammarsson på Tp 3502 med ett långt persontåg i Gråbo 1.8.1957, vilken skulle vara intressant att närmare studera. Kanske har han tagit fler liknande bilder?
Christer Torgersson, Malmö

Här länkar till 2 bilder på Samlingsportalen med Tp-dragna persontåg i Göteborg.
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBDB02618
Denna skall vara tagen 1953.
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ04884
Denna 1954.

Arbetslös i Skara 1957. Tp i Pt i Göteborg.

av Ola Almquist @, Göteborg, torsdag, april 12, 2018, 00:32 (162 dagar sedan) @ S-O Johansson

Foton på Tp-lok i persontåg Göteborg - Sjövik är sällsynta. Några sådana från Göteborg 1954 har framkommit. I ett häfte från slutet av 60-talet utgivet av AGJ:s föregångare finns en dåligt återgiven, men troligen annars lyckad bild tagen av Stig Hammarsson på Tp 3502 med ett långt persontåg i Gråbo 1.8.1957, vilken skulle vara intressant att närmare studera. Kanske har han tagit fler liknande bilder?
Christer Torgersson, Malmö


Här länkar till 2 bilder på Samlingsportalen med Tp-dragna persontåg i Göteborg.
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBDB02618
Denna skall vara tagen 1953.
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ04884
Denna 1954.

De första Tp-loken kom till Sverige i början av 1954. Dåliga avfotograferingar av en artikel finns här.
Någonstans har jag datumet för pressvisningen/provkörningen.

Det har också funnits bilder på Tp med persontåg i Jernvägsnytt.

M.v.h.
Ola

Arbetslös i Skara 1957. Tp i Pt i Göteborg.

av Jöran Johansson ⌂ @, NÖ Småland, torsdag, april 12, 2018, 10:35 (162 dagar sedan) @ Ola Almquist

SvD skriver fredagen den 5 februari 1954 att det första av de 20 från Tyskland beställda smalspåriga loken kom till Hälsingborg på torsdagen, alltså den 4 februari. ... "Senare kommer liknande lok att byggas vid SJ:s verkstäder i Falun".

Lördagen den 3 juli 1954 finns en artikel om att det första loket i den av SJ beställda serien "i dagarna" levererats av Svenska Järnvägsverkstäderna i Falun.

--
www.banvakt.se

Arbetslös i Skara 1957. Tp i Pt i Göteborg.

av Patrik Eriksson @, fredag, april 13, 2018, 19:03 (160 dagar sedan) @ S-O Johansson

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAJ04884
Denna 1954.

Kan väl också passa på att nämna att den andra vagnen i detta tågsätt med stor sannolikhet är av samma typ som visas i trådstarten,

Tp i Pt mm

av Granis @, onsdag, april 11, 2018, 12:43 (162 dagar sedan) @ Anders Jansson
edited by Granis, onsdag, april 11, 2018, 12:58

Vad gäller antal Tp-lok kan noteras att man från början var inställd på att beställa ytterligare 25 lok något år senare. Mitt intryck är att bakgrunden till loköverskottet var bland annat att maskinfolket hade dålig kontroll på banstandard.

En annan orsak till loköverskottet tycks ha varit att man på början av 1950-talet saknade erfarenheter vad gäller kilometerprestation och tillgänglighet för diesellok. Man synes i princip ha räknat med att ett diesellok skulle ersätta ett ånglok. I praktiken så ersatte 15 diesellok 45 ånglok på det västra smalspårsnätet och detta utan att dieselloken användes fullt ut.

Många intressanta och "förklarande" teorier och slutsatser där. Frågan är väl vad som hänt om man valt en annan konstruktion för diesellok på smalspår? Boggilok m a o, liknande "Dalahästarna" (SJ litt T2p) då. Men gärna driftsäkrare då; annars hade det nog inte blivit tjugofem -och än mindre femtio- sådana byggda.... Idéer om sådana fanns ju, t ex så ville ju SJ på Gotland (37:e drs) ha sådana, ty där hade man snabbt räknat ut att banstandarden var för låg för Tp-loken.

Hade utvecklingen blivit annorlunda om man valt -och därmed hittat- en sådan konstruktion? Ja, klart är väl att fler banor hade kunnat trafikeras av dessa lok, men å andra sidan hade kanske färre/ mindre upprustningar av smalspåriga banor blivit följden vilket ändå orsakat förfall och behov av kostsamma upprustningar =nedläggning i stället. En annan konsekvens hade kanske blivit att behovet av multipelkörbara lokomotorer blivit mindre, och hur hade det påverkat trafikeringen av banor med ännu lägre standard (än såna som kunde trafikeras med boggidiesellok)? Hmmm..

/ L G

RSS-feed av trådar
powered by my little forum