Anledningen till min fundering är att jag någonstans (minns ej var) nyligen läste att Sparren på dåvarande RB benämndes Sparrens anhalt (låg mellan Kårsta och Rö). Jag har inte tillgång till Järnvägsdata. Vad säger den genom tiderna? Var det olika benämning vid SJ och EJ?

I min barndom på 50-talet talade både föräldrar och släkt om en anhalt när man menade ett litet ställe där tåget stannade vid behov. Då såg man för sig en liten plattform utmed spåret, en liten väntkur eller ett vind- och regnskydd samt en plåtstins. En plats utan personal men också utan sidospår, godsmagasin och sådant.

Däremot kunde man säga att en "riktig" station som avbemannats hade reducerats tll en "anhalt" även om stationshus och andra faciliteter stod kvar utan att användas.

Sade man hållplats gick tankarna till ett ställe där spårvagnar och bussar stannade.

Men å andra sidan - språket var antagligen olika beroende på var i landet man lyssnade. I mitt fall var det Stockholm söder med moder från Tornedalen och fader från Skärgården.

Samt lite OT. På den tiden skulle inte någon i min krets kommit på tanken att använda ordet "Tågstation". Ett tåg kom och gick från en "Järnvägsstation". Jag tror till och med att ordet "Tågstation" i en skoluppsats skulle ha väckt Svensklärarens irritation.

Ja, hållplats. Var det inte ett begrepp som kom med rälsbussarnas inträde. På LLEJ t. ex. tillkom det en del nya stopp när loktågen drogs in i början av 30 talet och ersattes av rälsbuss. De ställena benämndes väl hållplatser.
:-) Sune

Om jag får lämna ett bidrag till debatten så hette Stora Levene station "Håkantorps Anhalt" när den öppnades. Och annonserades så även i Sveriges Kommunikationer.

I boken Ord att förklara, tryckt 1955 finns A´nhalt = Hållplats upptaget. :-) Sune

Ännu en källa utanför de yrkesmässiga,

Ser man igenom denna tråd så får jag uppfattningen att "anhalt" är ett äldre ord som kanske redan från början fanns parallellt med "hållplats" men där "anhalt" med tiden har försvunnit. Bland annat därför att järnvägens officiella terminologi gick mot "hållplats".

Ett exempel från Tornedalsbanan. Min moder betecknade Lövheden, Tornesel och Korpikylä som anhalter medan Karungi och Skogskärr var stationer. Med tiden byggdes även Skogskärr om till en anhalt.

Men i mina ögon är en "anhalt" en liten plats på en typisk bygdebana. Medan en obemmannad men lite större plats på en tätt trafikerad bana som till exempel Mörby, Huvudsta Central eller Sumpan Norra var "hållplatser".

Jag som är pensionär+ med äldre föräldrar från landsbygden (som var unga på 20-talet) fick ordet "anhalt" in i mitt språkbruk medan dagens 30+are antagligen inte ens har hört eller förstår ordet. Förhållandet Hållplats/Anhalt var säkerligen också lokalt betingat.

Eller ............? Men det är trevligt att diskutera språkfrågor.

Från början förestods alla stationer av stationsinspektorer. Men när nya stationer tillkom på de första stambanorna utnämndes föreståndarna för dessa till stationsmästare. Jag har en avskrift av den order, som trafikdirektören A Taube i Göteborg sände ut om Sörby. Den lyder:

"Den 1 instundande maj kommer en anhalt station vid Sörby, 9 3/8 mil från Göteborg, 1 1/4 mil från Falköping, att öppnas för trafik. Tågen stanna därstädes endast såvida passagerare eller gods skall emottagas eller avlämnas. Nuvarande stationsmästare vid Lerum herr C H Rennerfeldt kommer i samma egenskap förflyttas till Sörby, varemot Lerums anhalt skötes av stationskarlsförmannen vid Jonsered J Wallander.
Göteborg den 26 april 1859
A Taube"

Vidare har jag en anteckning ur Civildepartementets konseljakt nr 7 den 15 mars 1862 att vid Mölnbo har en mindre anhaltsstation, som inte fanns med i arbetsplanen har anlagts vid Mölnbo.

Utan att ha funnit något skriftligt bevis förmodar jag att när nya stationer under dessa första trafikår öppnades på redan trafikerade linjer förestods dessa av stationsmästare och kallades för anhalter/anhaltsstationer. Benämningen förekommer i olika dokument så på något sätt måste den vara vedertagen.

Som gissat något slags övergångsform. Vi har nu gått in i den officiella järnvägsvärlden. Återstår att söka hitta exakt definition på "anhaltstation" och tidsavgränsa den. Den används i vart fall inte i 1883 års stationsförteckning: Den första "totala", alltså med även småplatserna: Jernbanebladets lista av 1874 omfattade ju bara stationer. Före dess är överhuvudtaget inga nationella stationsförteckningar kända. Och kanske inte heller behövdes,
då samtrafiken än låg i sin linda.

GJ:s hållplats Österport står det på den bevarade originalnamnskylten (ANHALT), alltså inom parantes under namnet. Åtminstone där användes alltså termen officiellt. Begreppet anhalt är f ö mycket utbrett bland gotlänningar som minns järnvägen.

Men begreppet saknas i alla kända rikstäckande stationsförteckningar, där även småplatser redovisas (1883-2000). Där står hållplats etc. Intressant vore att se en järnvägsprofessionell definition av "anhalt" någonstans. Glosan finns självfallet i vardagsspråket.