Flen, TGOJ, 1964, 2 bilder (Järnväg allmänt)

av Ulfe @, Fagersta, tisdag, maj 08, 2018, 21:05 (100 dagar sedan)

[image]
Tåg vid Flens nedre station.

[image]
Tåget har varit vid Flens nedre och har precis backat upp till Flens övre för att fortsätta färden mot Oxelösund.

Flen, TGOJ, 1964, 2 bilder

av 53 Wadsten @, Norrköping, onsdag, maj 09, 2018, 06:42 (99 dagar sedan) @ Ulfe

Fina bilder du serverar oss Uffe.

Flen, TGOJ, 1964, 2 bilder - Spårspärr

av Peter A, onsdag, maj 09, 2018, 07:08 (99 dagar sedan) @ Ulfe

[image]
Tåg vid Flens nedre station.

Tack för underbara bilder! Blir dock lite osäker på bilden. Visst står tåget på spår 3 en bit västerut (ser inget perrongtak) i riktning mot Flens Övre/Stockholm? Hur vanligt är/var det att man hade detta arrangemang med spårspärr som aktivt används i tågväg? Med tanke på hur nära spärren man här kört borde det väl rimligen ibland hänt att man även körde emot dem? Vad skulle då hända? Skador på hjul/lok, spårspärr?

/Peter

Flen, TGOJ, 1964, 2 bilder - Spårspärr

av Överkörmästaren, onsdag, maj 09, 2018, 10:48 (99 dagar sedan) @ Peter A

[image]
Tåg vid Flens nedre station.


Tack för underbara bilder! Blir dock lite osäker på bilden. Visst står tåget på spår 3 en bit västerut (ser inget perrongtak) i riktning mot Flens Övre/Stockholm? Hur vanligt är/var det att man hade detta arrangemang med spårspärr som aktivt används i tågväg? Med tanke på hur nära spärren man här kört borde det väl rimligen ibland hänt att man även körde emot dem? Vad skulle då hända? Skador på hjul/lok, spårspärr?

/Peter

Tågsättet står väl uppställt på bilden. Rimligen har man kört förbi spårspärren lagom långt med det ankommande tåget, och sedan lagt på den efter avslutad rundgång.

Spårspärrar vid plattform som sidoskydd för annan tågväg är inte helt ovanligt; finns t ex i Mjölby vid växelkrysset på mitten av spår 3. Finns kanske liknande på andra platser t ex Karlstad?

Flen, TGOJ, 1964, 2 bilder - Spårspärr

av yngve nilsson @, onsdag, maj 09, 2018, 12:21 (99 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Att5 tåget stod så beror troligen på att ett annat tåg skulle tas in på spår 3 öster och att detta tåg kom från Katrineholm. Flera tåg Katrineholm-Eskilstuna tog nämligen in på spår 3 vis spår 4 och då kunde ju tågsättet med Hg-loket stå uppställt där det står på bilden.

Flen, TGOJ, 1964, 2 bilder - Spårspärr

av mamma Ulla @, onsdag, maj 09, 2018, 12:22 (99 dagar sedan) @ Överkörmästaren

Spårspärrar vid plattform som sidoskydd för annan tågväg är inte helt ovanligt; finns t ex i Mjölby vid växelkrysset på mitten av spår 3. Finns kanske liknande på andra platser t ex Karlstad?

Stämmer att det är så i Karlstadt. Spår 3 har det, även om det iofs inte har plattform, men det kan ha tågvägar. Tanken var åtminstone från början att 3'an skulle användas för uppställning när det var fjärrstyrt, och som tågspår vid lokalbevakat. Men numera är det väl alltid fjärrstyrt?

Flen, TGOJ, 1964, 2 bilder - Spårspärr

av Kjell Aghult @, onsdag, maj 09, 2018, 17:16 (99 dagar sedan) @ mamma Ulla

Spårspärrar vid plattform som sidoskydd för annan tågväg är inte helt ovanligt; finns t ex i Mjölby vid växelkrysset på mitten av spår 3. Finns kanske liknande på andra platser t ex Karlstad?


Stämmer att det är så i Karlstadt. Spår 3 har det, även om det iofs inte har plattform, men det kan ha tågvägar. Tanken var åtminstone från början att 3'an skulle användas för uppställning när det var fjärrstyrt, och som tågspår vid lokalbevakat. Men numera är det väl alltid fjärrstyrt?

Ja, sedan 2014-10-06.
Jag var fjtkl vid natt-fjärrstyrningen av Ks 1977-05-22. Enligt info-PM:et kunde vi ställa tågvägar även t/fr sp 3.

Flen, TGOJ, 1964, 2 bilder - Spårspärr

av Nitram @, fredag, maj 11, 2018, 18:37 (97 dagar sedan) @ mamma Ulla

Spår 3 har inga spårspärrar men däremot sp 20 och 21. Möjligtvis att det fanns förr på 3:an.

Flen, 1964 -- Spårspärren och spårspärrsignalen

av Ulf Pålsson @, Stockholm, onsdag, maj 09, 2018, 18:59 (99 dagar sedan) @ Peter A

[image]


- - - Hur vanligt är/var det att man hade detta arrangemang med spårspärr som aktivt används i tågväg? Med tanke på hur nära spärren man här kört borde det väl rimligen ibland hänt att man även körde emot dem? Vad skulle då hända? Skador på hjul/lok, spårspärr?

Spårspärrar i huvudspår (före 2009: tågspår) förekommer, men sådana är och har varit sällsynta. I dessa fall är det i princip alltid fråga om centralt omläggbara spårspärrar. Som vi ser på fotot manövreras denna spärren bara manuellt på plats med klotet, och det får mig att mena att spåret som tågsättet står på är sidospår och inte tågspår, och att tågväg därför inte kan förekomma där.

Spårspärrar ska inte köras på. Syftet med spårspärren är ju att bringa det fordon som i låg hastighet kör på den att spåra ur, så att det inte kommer in i den tågväg som spårspärren är avsedd att skydda. En urspåring vållar alltid skador i någon form. Just den här spårspärren är försedd med en tydlig och om natten inifrån upplyst spårspärrsignal, som tydligt visar "stopp".

Kuriosa: Spårspärrsignalens ursprung är Tyskland, där balken i den vita cirkeln alltid är vågrätt i betydelsen "stopp". Liksom i Sverige signalerades ursprungligen "rörelse tillåten" med en vit rektangel, men från 1920-talet ändrades den signalbilden i Tyskland så att man i stället visade 'sned balk' för "rörelse tillåten". I Sverige gick utvecklingen en annan väg, och vi använde från 1924 (och använder fortfarande) i stället 'sned balk' för "stopp" för att visa, genom balkens lutning, vilket spår som spårspärrsignalen gäller för, och vi behöll vit rektangel för "rörelse tillåten" (från 2009: "passera"). Detta torde vara märkligt för en tysk järnvägsperson på besök i Sverige.
/up

Om spårspärrar i huvudspår

av Calle Wickberg @, torsdag, maj 10, 2018, 22:52 (98 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Spårspärrar i huvudspår (före 2009: tågspår) förekommer, men sådana är och har varit sällsynta. I dessa fall är det i princip alltid fråga om centralt omläggbara spårspärrar. Som vi ser på fotot manövreras denna spärren bara manuellt på plats med klotet, och det får mig att mena att spåret som tågsättet står på är sidospår och inte tågspår, och att tågväg därför inte kan förekomma där.

I princip alltid, ja. Kommer på rak arm att tänka på två exempel där man tycks frångått denna princip.

Spårspärrarna som ingår i förreglingen för den rörliga bron över Göta Kanal i Lyrestad var fram till för cirka 5 år sedan manuellt manövrerade med klot.

Den tidigare rörliga bron över Lidan i Lidköping hade manuellt manövrerade spårspärrar med klot fram tills bron slopades som rörlig för omkring 10 år sedan. De spårspärrarna hade dessutom bara spärrklaff (vad är det korrekta namnet?) över den ena rälen. Där fanns också vridbara lyktor för spårspärrarna.

Om spårspärrar i huvudspår

av Kjell Aghult @, fredag, maj 11, 2018, 05:19 (98 dagar sedan) @ Calle Wickberg

I princip alltid, ja. Kommer på rak arm att tänka på två exempel där man tycks frångått denna princip.

Spårspärrarna som ingår i förreglingen för den rörliga bron över Göta Kanal i Lyrestad var fram till för cirka 5 år sedan manuellt manövrerade med klot.

Den tidigare rörliga bron över Lidan i Lidköping hade manuellt manövrerade spårspärrar med klot fram tills bron slopades som rörlig för omkring 10 år sedan. De spårspärrarna hade dessutom bara spärrklaff (vad är det korrekta namnet?) över den ena rälen. Där fanns också vridbara lyktor för spårspärrarna.

Ett liknande exempel var svängbron vid Ore-Noret (över Ore älv): Någon km väster om Furudal,
på bandelen Bollnäs-Orsa. Den gjordes fast ca 1964, troligen sedan farleden avlysts.

I alla tre fallen berördes banor med ursprungligen måttlig sth. Spårspärrarna en enklare
ersättning för skyddsväxlar och säkerhetsspår (som ibland kanske varit svåra att inplacera). Och saken tycks visat sig fungera.

Vad jag vet är korrekt term "spärrklots".

Flen, 1964 -- Spårspärren och spårspärrsignalen

av Anders Järvenpää @, Åbo, fredag, maj 11, 2018, 10:51 (97 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Är det inte en elförregling som skymtar nere till höger i bilden?

I det fallet och att den tillhör spårspärren kan man väl tänka sig att tågväg kan ställas över spårspärren? Detta arrangemang finns ju exempelvis i Marielund vid ULJ.

Här i öster finns numera icke-urspårande spårspärrar med eldriv som kan beskrivas som automatiska dubbla bromsskor på en del ställen där man under årens lopp har "tappat" vagnar av olika anledning (oftast bromsarna ur funktion). De kändaste exemplet torde vara depåspåren från Ilmala i riktning mot H:fors. Det är ju nedförsbacke och några gånger har dyra och generande skrothögar uppstått vid någon stoppbock.

Dessa spårspärrar som är avsedda för nödsituationer kan manövreras av fjtkl utan hänsyn till eventuellt lagda tåg- eller växlingsvägar. Finns det liknande arrangemang i Sverige?

Flen, 1964 -- Spårspärren och spårspärrsignalen

av mamma Ulla @, fredag, maj 11, 2018, 11:11 (97 dagar sedan) @ Anders Järvenpää

Är det inte en elförregling som skymtar nere till höger i bilden?

Jo, nog har du rätt i det.

I det fallet och att den tillhör spårspärren kan man väl tänka sig att tågväg kan ställas över spårspärren? Detta arrangemang finns ju exempelvis i Marielund vid ULJ.

Här i öster finns numera icke-urspårande spårspärrar med eldriv som kan beskrivas som automatiska dubbla bromsskor på en del ställen där man under årens lopp har "tappat" vagnar av olika anledning (oftast bromsarna ur funktion). De kändaste exemplet torde vara depåspåren från Ilmala i riktning mot H:fors. Det är ju nedförsbacke och några gånger har dyra och generande skrothögar uppstått vid någon stoppbock.

Dessa spårspärrar som är avsedda för nödsituationer kan manövreras av fjtkl utan hänsyn till eventuellt lagda tåg- eller växlingsvägar. Finns det liknande arrangemang i Sverige?

Jag kommer att tänka på Hallsberg. Där är ju det hela byggt med lutning ner från infartsgruppen - rangergruppen - utfartsgruppen. Tanken var att det skulle underlätta förflyttningen av tågsätten. Vilket det onekligen har gjort, med besked. Det har ju varit oräkneliga missöden där under åren, så datorställverket utrustades med en funktion i en del växlar, att de automatiskt återgår till ett skyddande läge när ingen rörelseväg är ställd över. Så hejdas i alla fall eländet i tid. Sen har man ju satt upp gigantiska manövrerbara stoppbockar också...

Flen, 1964, avsnitt Hallsberg

av Kjell Aghult @, fredag, maj 11, 2018, 15:37 (97 dagar sedan) @ mamma Ulla

Jag kommer att tänka på Hallsberg. Där är ju det hela byggt med lutning ner från infartsgruppen - rangergruppen - utfartsgruppen. Tanken var att det skulle underlätta förflyttningen av tågsätten. Vilket det onekligen har gjort, med besked. Det har ju varit oräkneliga missöden där under åren, så datorställverket utrustades med en funktion i en del växlar, att de automatiskt återgår till ett skyddande läge när ingen rörelseväg är ställd över. Så hejdas i alla fall eländet i tid. Sen har man ju satt upp gigantiska manövrerbara stoppbockar också...

Hallsberg rbg byggdes med tyska Hamm rbg som förebild. Och fick efterföljare i danska Fredericia rbg. Höjdskillnaden i H är 11 meter, jag vet dock inte exakt mellan vilka punkter.

Då jag kom till H 1969 fanns en skyddsväxel med säkerhetsspår i lägre änden av infartsgruppen
(Dessutom fastbromsades tågsätten manuellt). Det var mycket viktigt att denna växel låg avvisande: Det fick tl/fjtkl själva se till från 1970-talet. Natt mot söndag var vi då även ställverksvakter vid rbg - fick gå mellan rummen. Till hjälp hade vi en växlare, för lokavkopp-
ling etc (Vi brukade nattfika tillsammans). I enmanstjänst fick vi själva inte lämna ställverksrummen.

Ett kritiskt moment den s k åkningen från ranger- till utfartsspåren, med färdigväxlade tåg/
tågdelar. Farten reglerades med handbroms. De var dock ofta tröga och var på nyare vagnar
byggda för mer parkerings- än rangerändamål. Från 1977 insattes därför två Ue på jobbet och
växlingssätten tryckluftbromsades: De s k neddragarloken.

Det dröjde innan SJ systematiskt började följa upp olyckskostnader - ett slags försäkringsresonemang. Hur detta fungerar i dagens splittrade järnväg vet jag inte. Ej heller
hur Hrbg idag i detalj fungerar. Vid dess senaste modernisering 2004 hade jag sedan länge lämnat trafikverksamheten.

Flen, 1964 -- Spårspärren och spårspärrsignalen. Tågspår? ED

av Leif B @, fredag, maj 11, 2018, 17:05 (97 dagar sedan) @ Anders Järvenpää
edited by Leif B, fredag, maj 11, 2018, 17:10

Är det inte en elförregling som skymtar nere till höger i bilden?

I det fallet och att den tillhör spårspärren kan man väl tänka sig att tågväg kan ställas över spårspärren? Detta arrangemang finns ju exempelvis i Marielund vid ULJ.

Ja, det är en elförregling med lanterin ovanpå vars lampa lyser när klotet är frigivet för omläggning.

Jag funderar också på spåret ändå inte kan ha haft dubbelfunktion som tågspår och som uppställningsspår?

Mina minnen därifrån är betydligt senare (runt 1980) och då var spår 3 uppdelat i två tågspår - jag tror att norra/östra änden där Hg-tågsättet står hette "3A" och den bortre, länge delen hette "3B". Mellan spår 3A och 3B låg en övergångsväxel så att man kunde gå från 3B via spår 4 mot Flens Övre även om det ett tågsätt på 3A. Man kunde t ex ta tågmöten mellan persontåg på TGOJ genom att backa ner tåget från Oxelösund till spår 3A (om det inte var alltför långt) medan tåget från Eskilstuna kördes ner till spår 3B. Efter att SJ-tågen kommit och gått (de brukade mötas i Flen) kunde resp TGOJ-tåg köra resp backa upp till Flens Övre och fortsätta mot Eskilstuna Oxelösund resp Oxelösund.

Har också minne av X21 som stod uppställd på spår 3A, men om den bara stod någon timme med föraren i närheten eller om den var nedtagen och inlåst minns jag tyvärr inte och inte heller om det då fanns någon spårspärr där.

Om den spåret hade "dubbelfunktion" så måste spärren varit elektriskt låsbar i både uppfällt och nedfällt läge. I så måste den som ställde upp ett tågsätt fällt upp spärren*) innan han anmälde "växlingen avslutad" medan den som skulle hämta ett tågsätt fick spärren frigiven och fällde ner den innan tåget kunde få utfart. Vad säger Ulf, kan det funnits såna funktioner?

Edit: Exempel på stationer med elektriskt manövrerade spårspärrar i tågspår är gamla Stocksund (spårspärr på spår 3, spåret från Mörby verkstad), gamla Uppsala C (spår 8 som dels var plattformsspår för Upptåget, d v s tågspår, men också användes för nattuppställning av Upptåget) samt Österskär där plattformsspåren har spårspärrar för att kunna användas för uppställning av tågsätt.


Förtydligande till Peter A: om det var tågspår på spår 3 så gällde nog att spårspärren skulle vara nedfälld (och elektriskt förreglad) när man hade tågväg. Då fanns inte risken för påkörning. Först sedan man stannat fällde man upp spärren/arna om man skulle lämna tågsättet.

Rent allmänt vad som händer om man kör på sen spårspärr med en vagn är:
1) vid låg fart: vagnen stannar mot spärren
2) vid lite högre fart: vagnens två främsta hjul rullar upp på spårspärren och trillar ner vid sidan av spåret (det är därför spärrklotsarna är vinklade) och rullar mycket trögare i gruset än om vagnen hade fortsatt på spåret. Så småningom stannar, om det inte går alltför fort innan vagnen kommer ut i något annat spår. Det behöver inte bli några skador mer än att vagnen måste lyftas på spår igen.

Om man kör på en spårspärr med lok är det värre, lok har plogar och gardjärn längst fram och de kommer att träffa spårspärren innan första hjulaxeln nått fram och kan börja rulla upp på spärrklotsarna. (Gardjärnen är just till för att röja undan föremål på spåret som skulle leda till en urspårning.) I det fallet måste nästan något gå sönder, jag skulle tro att det oftast är spårspärren men det kan säkert lätt bli skador på både spärr och lok.


*) Det bör funnits en motsvarande spårspärr i andra änden på spåret, som också skulle fällas upp innan tågsättet lämnades.

Flen, 1964 -- Spårspärren och spårspärrsignalen. Nödstopp?

av Leif B @, fredag, maj 11, 2018, 17:20 (97 dagar sedan) @ Anders Järvenpää

Här i öster finns numera icke-urspårande spårspärrar med eldriv som kan beskrivas som automatiska dubbla bromsskor på en del ställen där man under årens lopp har "tappat" vagnar av olika anledning (oftast bromsarna ur funktion). De kändaste exemplet torde vara depåspåren från Ilmala i riktning mot H:fors. Det är ju nedförsbacke och några gånger har dyra och generande skrothögar uppstått vid någon stoppbock.

Dessa spårspärrar som är avsedda för nödsituationer kan manövreras av fjtkl utan hänsyn till eventuellt lagda tåg- eller växlingsvägar. Finns det liknande arrangemang i Sverige?

Jag har aldrig hört talas om något sådant, så det känns väldigt bakvänt för normalt järnvägssignal-tänkande.

Det som däremot förekommit och förekommer är skyddsväxlar och spårspärrar som ska läggas i skydd (automatiskt eller manuellt) efter varje passage, som Ulla och Kjell beskriver nedan. (Någon gång har det väl hänt att en sådan skyddsväxel gått tillbaka i skyddsläge innan hela tågsättet passerat med viss "oreda" som följd...)

Flen, 1964 -- Spårspärr Sp V

av Ulf Pålsson @, Stockholm, fredag, maj 11, 2018, 20:30 (97 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Den som söker i Gunnar Ekevings ritningssamling hittar ofta något: En sökning på 'Flen' ger mycket information:

- En översiktsritning (detaljerad).
- En förreglingstabell (mycket komplicerad).
- En ritning över ställverkspanelen (hyfsat lätt att läsa av).

Ritningarna är upprättade 1941 eller 1942 och är rättade fram till 1964.

Per Forsströms Ställverksregistret berättar att ställverket är ett ställarställverk med mekaniskt låsregister från 1920-talet men ombyggt på 1940-talet. Det var i bruk till 1974.

Och spårspärren på fotot? Det är den som kallas Sp V. Den och en annan spårspärr, Sp VI, avgränsar den del av spår 3 längst västerut som är sidospår. Det ser man om inte annat på att spår 3 mellan Sp V och Sp VI saknar hinderfrihetsspårledning. Enklast framgår detta av ställverkspanelen.
/up

Flen, 1964 -- Spårspärr Sp V

av Leif B @, söndag, maj 13, 2018, 23:01 (95 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Den som söker i Gunnar Ekevings ritningssamling hittar ofta något: En sökning på 'Flen' ger mycket information:

- En översiktsritning (detaljerad).
- En förreglingstabell (mycket komplicerad).
- En ritning över ställverkspanelen (hyfsat lätt att läsa av).

Ritningarna är upprättade 1941 eller 1942 och är rättade fram till 1964.

Per Forsströms Ställverksregistret berättar att ställverket är ett ställarställverk med mekaniskt låsregister från 1920-talet men ombyggt på 1940-talet. Det var i bruk till 1974.

Och spårspärren på fotot? Det är den som kallas Sp V. Den och en annan spårspärr, Sp VI, avgränsar den del av spår 3 längst västerut som är sidospår. Det ser man om inte annat på att spår 3 mellan Sp V och Sp VI saknar hinderfrihetsspårledning. Enklast framgår detta av ställverkspanelen.
/up

Tack Ulf för fakta.

Jag var helt vill på bilden, jag trodde bilden var tagna i norra änden på spår 3 och spärren satt mittför huvudsignal P. Men bilden är ju tagen i söder. Tack!

Jag tror inte att växlarna 20 och 35 fanns kvar på 80-talet, utan hela spår 3 var tågspår då.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum