Bruna ellok och svart takfärg - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Har sökt igenom många länkar här på forumet, som handlat om takfärg på ellok.
Har förstått att ellok från ca 1928 hade svarta tak. Jag antar då att detta är SJ Y senare SJ 24.
Var det så att alla bruna ellok hade svarta tak vid leverans? (Bortser från Da 790 som fick silverfärgat tak troligen på prov)
När startar man att måla dessa svarta tak grå? Är det då Grå 15?
Ingen modelltillverkare har väll skapat modell av brunlok med svart tak!?
BJ

Ja, träkorgsloken var väl vävklädda på taket och tjärade så svart var ju en naturlig färg. :-)Sune

Med "brunlok" menas väl stålkorg, menvar int e taken på de först levererade D-loken 1925 målade bruna (caput mortum, såsom personvagnarna vid samma tid, undras om inte det finns någon modell på jvgmus i Gävle..?
Här ovan ses en 0-skalemodell av Stig Bergström - och göteborgarna i GMJS var/är väl noga med referenser.
Nedan bilder på personvagnar i jvgmus samlingar. desssa modeller tillverkades i samband med de fullskaliga originanalvagnarna

/LYR

Med "brunlok" menas väl stålkorg, menvar int e taken på de först levererade D-loken 1925 målade bruna (caput mortum, såsom personvagnarna vid samma tid, undras om inte det finns någon modell på jvgmus i Gävle..?
Här ovan ses en 0-skalemodell av Stig Bergström - och göteborgarna i GMJS var/är väl noga med referenser.
Nedan bilder på personvagnar i jvgmus samlingar. desssa modeller tillverkades i samband med de fullskaliga originanalvagnarna

/LYR

Menade lok med Stålkorg, men även loken med träkorg fick väll svartmålade tak med tiden. Dessa blir nog också gråmålade på xx-talet.

Helt skall man nog inte lita på modeller från JVM.
Nedan Dm i modell med silverfärgat tak. Bevisligen var taken svarta på Dm.
BJ
[image]

Med "brunlok" menas väl stålkorg, menvar int e taken på de först levererade D-loken 1925 målade bruna (caput mortum, såsom personvagnarna vid samma tid, undras om inte det finns någon modell på jvgmus i Gävle..?
Här ovan ses en 0-skalemodell av Stig Bergström - och göteborgarna i GMJS var/är väl noga med referenser.

Modellen på bilden är inte målad med caput mortuum. Det järnpigmentet drar mera i violett eller purpur och är inte brunt:

[image]

Modellens kulör är troligen havannabrun som ofta fönsterbågar målades med på utsidan för att gå bra ihop med teak.

En tanke: Tänk om SJ hade målat Rc-loken med caput mortuum i stället för svart. Då hade man kunnat hålla kvar begravningsanknytningen och ändå få det snyggare...

Da 819 i Borås 1988. Foto från Samlingsportalen.
Har grått tak och lika grå strömavtagare.

[image]

Bild från Samlingsportalen igen. Nu Dm Dm3. troligen leveransbild 1958.
Svart tak med ljusgrå strömavtagare.
BJ
[image]

Inte ser taket svart ut på den bilden, lufttankarna däremot.

Ovansidan av lufttankarna ser inte heller svarta ut, då de reflekterar himlen på samma sätt som taket.

Mvh Fredrik

Ovansidan av lufttankarna ser inte heller svarta ut, då de reflekterar himlen på samma sätt som taket.

Mvh Fredrik

Med hjälp av Thomas hittades en länk på forumet som beskriver färger på ellok 1933.
http://jvmv2.se/forum/index.php?id=38392
BJ

PS: Kopia nedan för snart 10 år sedan.
Signatur NOR skriver följande:

Avskrift från Elektrotekniska byråns PM 7794:

"Målning av korgen till lok för Ångelinjerna.

Korgen målas med Beckers ’Rivalin nr. 69’. Denna färg användes även å takets gavelparti.

Grå färg, å prov märkt 1, användes för strykning av fönsterbågar, jalusikanter samt solskyddsskärmar. Begränsningsytor å fönster och jalusier, ’se skiss’.

Fönsterbågen i gaveldörren målas dock icke med grå färg, utan bestrykes med samma färg som dörren.

Färg å tak samt jalusispjälor, de senare såväl ut- som invändigt, enligt prov märkt 2, (svart färg med brytning åt grått).

Invändiga målningen å förarehyttens väggar enligt prov märkt 3, taket enligt prov märkt 4.

Maskinrummets väggar enligt prov märkt 5, lika hittillsvarande använd färgton, taket, färgprov märkt 6 också lika hittillsvarande.

Prov märkt 7 visar behandlingen av plåten å samtliga takluckor.

För dessa används en blandning av 2,5 delar copalfernissa och 4 delar slammad Malmökrita, vilka sammanröres, varefter 0,3 delar terpentin och 0,2 delar siccativ tillsättes. Ytan bestrykes flödigt härmed, varefter rikligt med sand påsiktas och massan får torka ett dygn. Därefter avsopas all lös sand och ytan bestrykes ytterligare med ovanstående blandning, nu något mera utspädd med copalfernissa och terpentin. Ytan får efter denna strykning torka ca. 2 dygn, då färdigstrykning sker med tjock oljefärg.

Stockholm den 25 november 1933.
Kungl. Järnvägsstyrelsen.
Elektrotekniska byrån."