GETÅ tågsätt 422 - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Frågan kring Getå tåget nr 422 som var involverad i tågolyckan 1918, skulle jag önska en mera precis dokumentation.

Jag gör allt jag kan för att denna tåg uppsättning ska bli en autentisk H0 modell i möjligaste mån.

När jag letar på nätet så dyker det upp många intressanta delar kring detta tåg ifrån olika tåg intresserade personer, har även tagit till mig vad som berättats i de frågor jag ställt, men det finns luckor kring detta tågsätt samt om märkningen är med SJ monogram och emaljerade bokstäver.

Vad jag har fått information om så är det inte aktuellt med riksvapnet på dessa tågsätt.
I boken Getå 1918 författare Ralph Wegmann så kan jag läsa på nätet att denna presentation inte är helt rätt kring de vagnar som detta tåg hade som sammansättning.

Det jag skulle vilja veta så allt blir rätt, är följande, bilder önskas på dessa individer, men förstår att detta kan vara svårt.

Ånglok F 1200: Färg blånerad.
Takfärg Caput Mortuum på samtliga vagnar.
DFo1 nr 1107: Färg brun.
F1 nr 25591: Färg brun träklädd.
C3d nr 2050: Färg brun plåtklädd.
Co5 nr 2039: Färg brun.
Co1 nr 1235: Färg brun dubbelfönster.
Co5 nr 2044: Färg brun.
ABo3 nr 2466: Teakklädd.
Bo1 nr 1015: Färg / fönsterdelning.
BCo4 nr 1429: Färg / fönster delning (BCo4 har 4 2-klasskupéer inte 3 som BCo 1089)
G3 nr 19003: Färg brun träklädd.

Stort tack på förhand.

/Bo

Ånglok F 1200: Färg blånerad.
Takfärg Caput Mortuum på samtliga vagnar.
DFo1 nr 1107: Färg brun.
F1 nr 25591: Färg brun träklädd.
C3d nr 2050: Färg brun plåtklädd.
Co5 nr 2039: Färg brun.
Co1 nr 1235: Färg brun dubbelfönster.
Co5 nr 2044: Färg brun.
ABo3 nr 2466: Teakklädd.
Bo1 nr 1015: Färg / fönsterdelning.

Lokomotivgrön med trippelfönster. Boggiavstånd 14 meter.

BCo4 nr 1429: Färg / fönster delning (BCo4 har 4 2-klasskupéer inte 3 som BCo1 1089)

Ultramarinblå / brunröd dubbelfönster i båda klasserna. Det finns inga leveransbilder på BCo4

G3 nr 19003: Färg brun träklädd.

Färgen du kallar brun är också Caput Mortum, brunröd.
Bilder finns på samlingsportalen.
/tell

I många fall har man utgått från att det var G3 19003 som var med Getå-olyckan 1918 men jag har funnit en uppgift som talar för att det istället var en Tysk täckt godsvagn med nummer 19003.

Det är i en officiell utredning gjord av Statens Järnvägars Geotekniska Kommission daterad 29 okt 1918 där inblandade vagnar listas. Här anges "täckt godsvagn littr G N:o 19003 Magdeburg". Det återfinns just en Tysk Länderbahn Gw Magdeburg (Gw01) i tysk litteratur och då i nummerserier från 101 upp till nummer 38096. Kan det varit så att den sista vagnen i olyckståget inte var en Svensk utan en Tysk (Länderbahnvagn)? Varför skulle utredningen ange just vagn 19003 med tillägget "Magdeburg" och inte något tillägg till F1 25591 som i sin grund var en utveckling ur G1 vagnstypen?

Här finns plats för lite mer forskande.

Ola Ahlström
Malmö

En förebild till den kända tyska godsvagnen "G10" är "Gw01". Både Gw01 och G10 är de beteckningar som ett par vagntyper fick hos Västtyska Förbundsbanorna (DB), men aldrig hade före 1953. Den vagntyp, som hos DB kallades Gw01, hade hos Tyska Riksbanorna (DR/DRB/DRG)beteckningen "Magdeburg". Hos preussiska statsbanorna (KPEV) hade de beteckningen G - som inte säger något mer exakt om vagntypen, då måste man ange ritningsnumret ( som för de vagnar som från 1920-talets mitt kallades för "Magdeburg" var "Musterblatt 8" eller "Musterblatt IIc1" ). Vagntypen byggdes mellan åren 1878 fram till 1895 eller så. De var tämligen lika våra G3, men något kraftigare byggda, bland annat hade de snedstag i ramen. Numren 101 ff härrör också från Tyska Riksbanorna efter ca 1925 eller så; DR/DRB/DRG numrerade ALLA sina godsvagnstyper så.
Om den vagn som var inblandad i Getå-olyckan var en tysk vagn "Magdeburg" så betyder det inte att det var en vagn av "typ" Magdeburg (begreppet uppfanns inte förrän på 1920-talet), utan bara att den var innumrerad i preussiska statsbanornas Magdeburg-distrikt. Den kan ha varit av vilken typ som helst, för att veta noga måste man ha tillgång till dokument som visar hus Magdeburg-distriktet 1918 numrerade sina godsvagnar! Det fanns även treaxliga ilgodsvagnar, snarlika de senare "G10". Tyska Riksbanorna fortsatte efter 1920 med systemet, men ändrade det så, att, säg "Magdeburg", avsåg en viss vagntyp, inte längre var vagnen var hemmahörande.
Jag är utomlands och kan just nu dessvärre inte ge mer detaljer i ärendet.
Bästa litteraturen i ämnet jag känner till är Stefan Carstens böcker om tyska godsvagnar, Band 1.

Berra

Bästa litteraturen i ämnet jag känner till är Stefan Carstens böcker om tyska godsvagnar, Band 1.

Berra

Just den publikation som jag plockade fram ur bokhyllan och från vilken jag vårdslöst använde formuleringen "Gw01". Som kuriosa kan nämnas att i boken förekommer flera bilder av Länderbahnvagnar, alltså från perioden före 1920, som visar olika G-vagnar med nummer i närheten av just 19003.

Intressant är oxså att vid olycksdatumet återstod knappt sex veckor av första världskriget och frågan var hur intensiv färjeförbindelserna mellan Sverige och Tyskland var då. Av färjorna var Deutschland under Tysk marin flagg fram till den 16:e november medan Preussen, Drottning Victoria och Konung Gustaf V fortsatt upprätthöll trafiken, därutöver fanns givetvis möjlighet till trafik via Danmark. Har jag förstått rätt var tåg 422 ett persontåg och inte ett blandad tåg varför man kan fråga sig varför det fanns en godsvagn inkopplad, kan det varit en prioriterad godsvagn från kontinenten? Vi skall samtidigt nog ha klart för oss att även om det bara återstod sex veckor av kriget och opinion mot det uppstått internt i Tyskland var troligen infrastrukturen som järnvägen fortfarande intakt.

Allts återstår frågan, varför anger en statlig utredning G vagnen 19002 med tillägget " Magdeburg" om det inte var så att det var en tysk länderbahnvagn? Är det så att då det funnits en Svensk G-vagn med samma nummer att vi alltid utgått från att den sista vagnen i tåg 422 var en svensk G-vagn?

Tillägg: Efter att med min gamla skoltyska på nytt försökt läsa igenom boken i fråga drar jag några slutsatser som till del kan tala emot ovanstående;

Ett gemensamt vagnsförbund (Deutschen Staatsbahn-Wagen-verbandes) upprättades 1909.
Vagnar angavs då med Förbundsstat, "Eigentumsdirektion" (vad detta nu betyder) och littera.
Först 1921, fullt genomfört 1922, tillkom "Gattungsbezirk" vilket bör vara införande av namn för de olika littera, här uppkommer då "Magdeburg" som namn på vagnstypen.

Kan det vara så att namnet "Magdeburg" i utredningen kan hänföras till en vagn med "Eigentumsdirektion" just med säte i Magdeburg?

Ola Ahlström
Malmö

Eftersom det var ett persontåg, inte ett långsamt handbromsat godståg, gör jag den vilda gissningen att det - om det nu var en tysk vagn från "distrikt Magdeburg" - var en treaxlig ilgodsvagn enligt ritning IIc13. Denna fanns det åtminstone tre varianter av - som borde gå att skilja åt även med hjälp av foton (i Stefan Carstens bok "Band 1" om godsvagnar finns det foton av två av varianterna; hos DB kallades de Gw07 eller något sådant, kommer inte exakt ihåg). De hade tryckluftbroms redan från leverans (från 1890-talet eller så), kanske det även fanns exemplar med vacuumbroms? TÄNK om det någonstans finns foton av resten av tåget - inte bara lok och restaurangvagn!
Berra

Carstens har en ny upplaga av Güterwagen Band 1 under arbete. Litet beroende på hur detaljerad denna är kanske vissa dimmor kan skingras.
Vad säger för övrigt verkstadsrapporterna om G3 19003 under den aktuella tiden? Det är osannolikt att någon vagn i tågsättet kunde gå i trafik efter denna olycka utan att ha besökt verkstad åtminstone för besiktning.

Carstens har en ny upplaga av Güterwagen Band 1 under arbete. Litet beroende på hur detaljerad denna är kanske vissa dimmor kan skingras.
Vad säger för övrigt verkstadsrapporterna om G3 19003 under den aktuella tiden? Det är osannolikt att någon vagn i tågsättet kunde gå i trafik efter denna olycka utan att ha besökt verkstad åtminstone för besiktning.

Besiktning möjligen, men eftersom de sista vagnarna stod kvar på spåret, synbarligen helt oskadda så är det väl fullt möjligt att de aldrig ens togs in på verkstad för att kollas upp. (Det ska erkännas att jag inte känner till vilka föreskrifter som fanns - om några - gällande sådant på den tiden.)

Jag har i det tyska forumet Drehscheibe frågat om någon har kunskaper om vad vagn Magdeburg 19003 år 1918 kan vara.
Återstår att se om någon har sådana uppgifter.
Berra

Jag har i det tyska forumet Drehscheibe frågat om någon har kunskaper om vad vagn Magdeburg 19003 år 1918 kan vara.
Återstår att se om någon har sådana uppgifter.
Berra

Skall bli intressant att följa
https://www.drehscheibe-online.de/foren/read.php?017,8570309
och förhoppningsvis kan vi komma till ett slutligt svar om just vagn 19003.

Ola Ahlström
Malmö

Det här blir mer och mer intressant, jag kastas mellan hopp och förtvivlan.

Jag läser nu på det tyska forumet att Bertil fått ett svar (troligen från författaren och godsvagnskännaren Stefan Carstens själv!). Han skriver;
"VDE-Verzeichnis von 1916 war der Magdeburg 19003 ein zweiachsiger Gm der Kleinbahn Wolmirstedt-Colbitz ohne Bremse. Die Abmessungen lassen auf IId8 schließen"

Enligt min taskiga översättning skulle det innebära att;

det funnits en tysk länderbahnvagn med nummer 19003
dock tillhörde denna vagn en liten lokalbana, Wolmirstedt-Colbitz
det var en täckt godsvagn
vagnen var obromsad

Det tycks skita sig!

Men med referensen "IId8" och lokalbanans namn började jag lite sökande, och;

Kleinbahn Wolmirstedt-Colbitz är belägen bara några kilometer från Magdeburg
Järnvägen tycks haft sitt säte i Magdeburg
Godsvagnar enligt Preussiska ritningsbladet (typbeteckning?) IId8 tillverkades mellan 1882 och 1919 i hela 47 553 vagnsindivider till järnvägar i Preussen.
Denna vagnstyp blev senare benämnd G Hannover, Stetin och G02.
I samband med att vagnstypen presenteras i Carstens bok visas en vagn, förvisso med bromstorn, men märkt Cassel 13324.

Av ovanstående stärks jag i min uppfattning att det är full möjligt att vagnen i olyckståget var Magdeburg 19003, en obromsad vagn ägd av Kleinbahn Wolmirstedt-Colbitz med säte i Magdeburg, numrerad enligt Länderbahns gemensamma nummerserier och byggd enligt Preusisk ritning IId8.

Nu börjar det bli riktigt intressant!

Ola Ahlström
Malmö

Nu vet jag inte hur viktigt detta är med G3 vagnen om den var svensk eller tysk.
Men jag följer denna tråd med spänning.

Tåg 422 avgång ifrån Malmö-Linköping, fanns det en fångvagn med, varför tages inte denna upp..

Troligen av samma skäl som man inte brukar diskutera loket F 1271 som drog tåget från Nässjö till Mjölby.

Liksom F1271 var fångvagnen inte med vid Getåolyckan.

Visst kan man diskutera detta, liksom man kan diskutera B-loket som ursprungligen drog tåget från Malmö t ex. Kopplades det av vagnar på vägen?

Man får dock hålla isär äpplen och päron.

Troligen av samma skäl som man inte brukar diskutera loket F 1271 som drog tåget från Nässjö till Mjölby.

Liksom F1271 var fångvagnen inte med vid Getåolyckan.

Visst kan man diskutera detta, liksom man kan diskutera B-loket som ursprungligen drog tåget från Malmö t ex. Kopplades det av vagnar på vägen?

Man får dock hålla isär äpplen och päron.

Som du ser Johan så skriver jag GETÅ med Versaler, men inte tågsätt 422, är intresserad av uppsättningen av tågsättet och dess märkning,så därav min fråga.

Men ditt inlägg var intressant då jag inte hade klart för mig att dessa lok individer var aktuella under resans gång, vilket nr hade B-loket:-)

Läser man Rolph Wegmanns bok om Getå-olyckan (Järnvägsminnen 13) står det att när tåget avgick från Malmö var det draget av ett B-lok och därefter
DFo
Co1, oklart hur många
Co
Co
BCo
BCo
BCo
BFo
C3
C3

De två sistnämnda vagnarna avkopplades regelmässigt i Lund.

En påstigande i Nässjö vittnade om att tåget vid ankomsten till Nässjö drogs av TVÅ lok.
Byte skedde till F 1271, och i Mjölby till F 1200(man bytte hellre lok än ödslade tid på vattentagning).

Sedan skriver han: Enligt tidtabellen skulle på tisdagar en E-vagn, d.v.s. en fångvagn, gå i tåget mellan Malmö och Linköping, men det är okänt om den fanns med.

Av ovanstående framgår, av lätt insedda skäl att individnummer på de två (?) B-loken (???) liksom på den inte alldeles säkert medförda fångvagnen, lika litet som på vilka vagnsindivider som kopplades bort under resans färd, torde bli omöjligt att rekonstruera, såvida de faktiskt inte finns medtagna i någon utredning om olyckan.
Däremot känner vi ju vagnsindividerna i det tågsätt som råkade ut för olyckan – möjligen då undantagandes den sista G-vagnen (som inte heller är bekant huruvida den medföljde från Malmö eller inte.

Någon som hittat mer specifikt arkivmaterial än så?

Nu vet jag inte hur viktigt detta är med G3 vagnen om den var svensk eller tysk.

Intressant eller ej men det faktum att de i alla (?) de publikationer jag läst i ämnet med ett undantag anges vagnen som G3 19003. Anledning till detta kan vara tre;

Det var en svensk G3 vagn med 19003
Det har bara automatiskt antagits att vagnen med nummer 19003 var en svensk vagn då det funnits en svensk G3 vagn med det nummer
Det kan vara så att man i utredningen från 29:e oktober 1918 faktiskt hade underlag som identifierade vagnen till en tysk godsvagn, därför formuleringen"täckt godsvagn littr G N:o 19003 Magdeburg"

Visst kan man ifrågasätta meningen med att diskutera om det var en tysk vagn men inför ståndande "jubileum" kan det kanske vara intressant att komma med korrekta uppgifter då det säkert kommer att skrivas en hel del artiklar om olyckan.

Ola Ahlström
Malmö

Kleinbahn Wolmirstedt-Colbitz är belägen bara några kilometer från Magdeburg

Järnvägen tycks haft sitt säte i Magdeburg

Godsvagnar enligt Preussiska ritningsbladet (typbeteckning?) IId8 tillverkades mellan 1882 och 1919 i hela 47 553 vagnsindivider till järnvägar i Preussen.

Denna vagnstyp blev senare benämnd G Hannover, Stetin och G02.

I samband med att vagnstypen presenteras i Carstens bok visas en vagn, förvisso med bromstorn, men märkt Cassel 13324.

Av ovanstående stärks jag i min uppfattning att det är full möjligt att vagnen i olyckståget var Magdeburg 19003, en obromsad vagn ägd av Kleinbahn Wolmirstedt-Colbitz med säte i Magdeburg, numrerad enligt Länderbahns gemensamma nummerserier och byggd enligt Preusisk ritning IId8.

Nu börjar det bli riktigt intressant!

Ola Ahlström
Malmö

Riktigt intressant Ola!
Man kan undra vad denna enkla obromsade G-vagn har i persontåget att göra?
Särskilt om den nu skulle vara Tysk!
BJ

Som Ola skriver, så är det Stefan Carstens som svarat. Jag hade knappast trott jag skulle få något svar alls, mycket av arkiven brann upp under andra världskriget.
Det fanns alltså 1916 en vagn "Magdeburg 19003", av typ IId8. Det var en obromsad vagn, liknande våra G3. Det låter tämligen osannolikt att man hängt en sådan, från en liten tysk privatbana, i slutet av ett svenskt snälltåg... Olyckan hände 1918, det var två år senare än den förteckning SC refererar till. Det KAN ju ha hänt saker på två år, men är väl osannolikt. Verkar på mig som om vi inte kommer längre just nu!

Vagnar enligt preussisk ritning IId8 var den direkta föregångaren till de så bekanta vagnarna "G10". G10 var en beteckning från början på 50-talet hos västtyska statsbanorna DB på en "enhetsvagn" från ca 1911 för hela Tyskland, alltså inte bara Preussen, ritning A2. Vagn typ A2 med broms hade bromsarhytt med spetsigt tak, IId8 avrundat tak, samt var vagnskorgen 50 mm högre på A2:orna. Ramen var densamma. Tidiga IId8:or, före ca 1907, hade breda plattjärnslagergafflar, därefter pressade plåtlagergafflar. Många A2:or hamnade hos svenska privatbanor omkring 1920.

Så det kanske är SJ 19003 ändå. Men - "Magdeburg"?

Berra

Det låter tämligen osannolikt att man hängt en sådan, från en liten tysk privatbana, i slutet av ett svenskt snälltåg... Olyckan hände 1918, det var två år senare än den förteckning SC refererar till. Det KAN ju ha hänt saker på två år, men är väl osannolikt. Verkar på mig som om vi inte kommer längre just nu!

Berra

Nja. Den lilla banan var endast 8 km lång men vad jag förstår så fanns det ett Tyskt vagnsförbund som samutnyttjade godsvagnar. Det gör det hela troligt att vagnar användes utmed hela det tyska (Preussiska) trafiknätet och varför inte undantagsvis även till Sverige/Stockholm. Dessutom kan man spekulera om godset i vagnen kanske var så viktigt att den prioriterades och hängdes på efter ett persontåg men nu spekulerar jag verkligen.

Ordet "Magdeburg" är dock graverande.

Ola Ahlström
Malmö

Jag har inga som helst fakta att tillföra i målet, men ett par saker slår mig:
1. Gick det planenligt en G-vagn i 422? Om inte måste det varit en prioriterad transport oavsett vagnens ägare. (Gick G-vagnar alls planenligt i snälltåg?)
2. Vad var STH för vagnen, eller mer relevant: krävde den hastighetsnedsättning. (I så fall var det garanterat en prioriterad transport.)
3. Att den gick sist, är det logiska stället om den var obromsad, speciellt om den inte gick att ansluta till bromsledningen (t ex för att den inte hade vakuumbromsledning). På den tiden var det säkert tillåtet att köra med obromsade vagnar sist i tåget (jag har faktiskt själv haft ett sådant tåg 1980). Sedan kan det förvisso finnas andra skäl till att den kopplades in sist.
4. Det var krig i Tyskland, och det betydde säkert att vagnparken användes annorlunda än i fredstid. Vagnsföreningar åsido, är det inte alls otroligt att en privatvagn kunde rekvireras om någon tysk myndighet, speciellt arméns järnvägsofficerare, ansåg detta lämpligt.

Skulle det uppenbaras någon uppgift om vad G-vagnen var lastad med, kan bilden klarna något. Allmänna uppgifter om iltransporter i kontinentaltågen kanske?

Vilken av vagnarna det än var saknade den broms.
SJ G3 19003 saknade broms den också och obromsade vagnar av 60 ton fick framföras efter sist bromsade vagnen enligt Säo 1924.
Jag tror fullt och fast på den tyska vagnen.
/tell

Hur går man vidare?

Går det att få fram exakt hur den planerade sammansättningen för tåg 422 var under hösten 1918 enligt tjänstetidtabellen (heter det så?) och på så sätt se att det inte fanns godvagnar inplanerade i tåg 422?

Om det nu var en Tysk vagn så bör den kommit via Trelleborg, Malmö eller möjligen Helsingborg. Jag håller för troligt att det var Trelleborg med tanke på Preussens geografiska placering och att tre tågfärjor vid tidpunkten var i tjänst på Kungslinjen. Då vagnen gick i morgontåget från Malmö (om den inte kopplats in under vägen) borde det väl finnas uppgifter i arkiven (vilket?) om vilka godsvagnar som klarerats in eller transporterats på färjorna dygnen innan?

Eftersom vagnen var inblandad i olyckan misstänker jag att den och de två övriga vagnar som stod på spåret transporterats den 2:a oktober till närmsta SJ-verkstad för besiktning, kan detta varit i Norrköping? Finns besiktningsprotokoll?

Om det var en Tysk vagn utgår jag från att det förekommit skrivelser från Statens Järnvägar till Preussen och vagnens ägare där det framgår att vagnen varit med i olyckståget och att/om vagnen blivit besiktigad och konstaterats vara utan skada, eller? Var kan man finna denna skrivelse?

Ola Ahlström
Malmö

Som Ola skriver, så är det Stefan Carstens som svarat. Jag hade knappast trott jag skulle få något svar alls, mycket av arkiven brann upp under andra världskriget.
Det fanns alltså 1916 en vagn "Magdeburg 19003", av typ IId8. Det var en obromsad vagn, liknande våra G3. Det låter tämligen osannolikt att man hängt en sådan, från en liten tysk privatbana, i slutet av ett svenskt snälltåg... Olyckan hände 1918, det var två år senare än den förteckning SC refererar till. Det KAN ju ha hänt saker på två år, men är väl osannolikt. Verkar på mig som om vi inte kommer längre just nu!

Vagnar enligt preussisk ritning IId8 var den direkta föregångaren till de så bekanta vagnarna "G10". G10 var en beteckning från början på 50-talet hos västtyska statsbanorna DB på en "enhetsvagn" från ca 1911 för hela Tyskland, alltså inte bara Preussen, ritning A2. Vagn typ A2 med broms hade bromsarhytt med spetsigt tak, IId8 avrundat tak, samt var vagnskorgen 50 mm högre på A2:orna. Ramen var densamma. Tidiga IId8:or, före ca 1907, hade breda plattjärnslagergafflar, därefter pressade plåtlagergafflar. Många A2:or hamnade hos svenska privatbanor omkring 1920.

Så det kanske är SJ 19003 ändå. Men - "Magdeburg"?

Berra

Har letat en del på nätet efter ritning över IId8.
Hittade något och försökte mig på en teckning över G 19003 i tyskt utförande.
Bertil! Kan du länka in bilden på Tyska forumet så kanske vi kan få rättningar!
BJ

[image]

Intressant skiss/teckning/ritning med vilken jag tror du landat nära förebildens (G N:o 19003) utseende. Några detaljer kanske kan klargöras efter fortsatta studier såsom om vagnen hade breda plattjärnslagergafflar eller pressade plåtlagergafflar, vakumbromsledning eller ej samt om vagnen hade någon ytterligare märkning som t.ex. identifierade ägaren (Kleinbahn Wolmirstedt-Colbitz)?

Vi saknar fortfarande uppgifter om vagnens tillverkningsår för att fastställa vagnens definitiva utseende, något som kan vara en värdefull pusselbit då vagnar av typ IId8 tillverkades i hela 47 533 exemplar för järnvägar tillhörande Preussens vagnsbolag och under en tidsperiod från 1892 och 1919.

Spännande!

Ola Ahlström
Malmö

Snygg bild , men lite petitesser som jag inte är helt säker på :

I boken "Anstrich und Bezeichnung von Güterwagen" av Wolfgang Diener (Abend 1992) finns en leveransbild från MAN på sid 82 av "Erfurt 19110" , en variant med bromshytt . Vagnen är byggd 1912 och tillhör "Hersfelder Kreisbahn" . Bildtext : "Er ist bei der Direktion Erfurt in den Park der KPEV eingestellt und trägt als Privatbahnwagen kein Adlerschild"
Att den tillhör "Hersfelder Kreisbahn" kan utläsas av hemstationen "Hersf.-Heimb" (som ska uttydas Hersfeld - Heimboldhausen) på långbalken .

Mvh Rolf Berg

Snygg bild , men lite petitesser som jag inte är helt säker på :

I boken "Anstrich und Bezeichnung von Güterwagen" av Wolfgang Diener (Abend 1992) finns en leveransbild från MAN på sid 82 av "Erfurt 19110" , en variant med bromshytt . Vagnen är byggd 1912 och tillhör "Hersfelder Kreisbahn" . Bildtext : "Er ist bei der Direktion Erfurt in den Park der KPEV eingestellt und trägt als Privatbahnwagen kein Adlerschild"
Att den tillhör "Hersfelder Kreisbahn" kan utläsas av hemstationen "Hersf.-Heimb" (som ska uttydas Hersfeld - Heimboldhausen) på långbalken .

Mvh Rolf Berg

Boken som nämns finns i nyutgåva (och möjligen omarbetad) från 2017, jag beställde den och fick den idag med posten. Det Rolf skrev om ovan delar jag till fullo. Dock noterade jag en intressant uppgift i boken till. Uppenbarligen ändras placeringen av text från dörren till andra fältet från vänster 1910.

Detta innebär att BJ skiss troligen skall ändras på tre ting;

Ingen Preussisk Örn
Magdeburg 19003 flyttad till fält 2
"Kleinbahn Wolmirstedt-Colbitz" skall på något sätt, möjligen förkortat, skrivas på långbalken

Återsående frågor;

Vakumbromsledning?
Breda plattjärnslagergafflar eller pressade plåtlagergafflar?
Tillverkningsår?

Ola Ahlström
Malmö

Detta innebär att BJ skiss troligen skall ändras på tre ting;

Ingen Preussisk Örn

Magdeburg 19003 flyttad till fält 2

"Kleinbahn Wolmirstedt-Colbitz" skall på något sätt, möjligen förkortat, skrivas på långbalken

Återsående frågor;

Vakumbromsledning?

Breda plattjärnslagergafflar eller pressade plåtlagergafflar?

Tillverkningsår?
Ola Ahlström
Malmö

Då 19003 troligen är från 1911-1912 så blev det så här:
Hoppas någon Tysk expert ser bilden och kan berätta vad som nu är fel.
BJ

[image]

Detta innebär att BJ skiss troligen skall ändras på tre ting;

Ingen Preussisk Örn

Magdeburg 19003 flyttad till fält 2

"Kleinbahn Wolmirstedt-Colbitz" skall på något sätt, möjligen förkortat, skrivas på långbalken

Återsående frågor;

Vakumbromsledning?

Breda plattjärnslagergafflar eller pressade plåtlagergafflar?

Tillverkningsår?
Ola Ahlström
Malmö

Då 19003 troligen är från 1911-1912 så blev det så här:
Hoppas någon Tysk expert ser bilden och kan berätta vad som nu är fel.
BJ

Rättar. Efter besked från säker källa!
Vagnen skall inte ha vacuum slangar. Tyska godsvagnar hade inte vacuumbroms, inte häller tryckluftbroms vid denna tid.
För de vagnar som var bromsade så gällde skruvbroms.
BJ

Kan ha sett ut så här
BJ

Försökte att lägga den 5000 pixel breda filen på www.forumbilder.se
Men det funkar inget vidare bra. Får inte till det.
BJ
Någon som vet vad jag gör för fel?

Kan ha set ut så här:

Har funderat på om det inte BCo4 har varit i ett omvänt läge.

Kan ha set ut så här:

Har funderat på om det inte BCo4 har varit i ett omvänt läge.

Det är ju fullt möjligt att så var fallet. Har du information om detta?
Man vänder nog inte personvagnar för att 2 klass skall gå mot varandra.
BJ

Kan ha set ut så här:

Har funderat på om det inte BCo4 har varit i ett omvänt läge.

Det är ju fullt möjligt att så var fallet. Har du information om detta?
Man vänder nog inte personvagnar för att 2 klass skall gå mot varandra.
BJ

Jag tänker så här.

Vi har en restaurangvagn ABo3 efter denna har vi en Bo1 som är en 2-klass vagn, samt efter denna en BCo4 som är en 2-klass plus en 3-klass vagn.
Varför skulle man har en 3-klass som delade av 2-klass samt en 1-klass vagn.
Tittar man i Rolph Wegmann bok om GETÅ 1918 där han tar upp vagnarna och utgår ifrån lokets placering så är vagnarnas placering lite omvända.
ABo3 vagnen visas som att restaurangdelen går i riktning mot loket, men olyckan kan man se på fotografiet att restaurang delen i riktning mot Bo1 vagnen.

Jag tänker så här.

Vi har en restaurangvagn ABo3 efter denna har vi en Bo1 som är en 2-klass vagn, samt efter denna en BCo4 som är en 2-klass plus en 3-klass vagn.
Varför skulle man har en 3-klass som delade av 2-klass samt en 1-klass vagn.
Tittar man i Rolph Wegmann bok om GETÅ 1918 där han tar upp vagnarna och utgår ifrån lokets placering så är vagnarnas placering lite omvända.
ABo3 vagnen visas som att restaurangdelen går i riktning mot loket, men olyckan kan man se på fotografiet att restaurang delen i riktning mot Bo1 vagnen.

Viss logik återfinns i resonomanget men i rapporten återfinns uppgifter om att 3:e klassresenärer befunnit sig i restaurangvagnen vid olyckstillfället varför man kanske inte kategoriskt skall utgå från att de vagnar efter restaurangvagnen var kopplade så att BCo vagnens 3:e klassavdelning gick sist även om det skulle verka logiskt.

Ett vittnesmål från Per Sigfrid (Sigge) Andreas Torell, med 3:e klassbiljett, som befann sig i BCo-vagnen och vid olyckstillfället stod på vagnens plattform där han kastades omkull. Hans vittnesmål gör det fullt troligt att han befunnit sig på den främre plattformen.

Ett annat vittne, Petrus Nilsson, även han med 3:e klassbiljett och resande i BCo-vagnen vittnar att han efter olyckan rusat ut på främre plattformen vilket kan innebära att vagnen var vänd så att 3:e klassvadelningen gick främst.

Här finns en hel del att forska vidare om.

Ola Ahlström
Malmö

ABo3 vagnen visas som att restaurangdelen går i riktning mot loket, men olyckan kan man se på fotografiet att restaurang delen i riktning mot Bo1 vagnen.

Vagnen på BJs ritning har köket vänt mot loket vilket även den har på bilderna från olyckan.
/tell

Försöker med en bild till uppladdad till forumsbilder.
BJ
[image]

Det funkar mycket dåligt. Får bli en egen server med tiden.

[image]

2048 pixlar lyckas jag fixa via Flickr...

Jag har laddat upp detta på forumsbilder BJ

Hoppas detta är ok, är det inte så får forumet ta bort detta.

Man vänder nog inte personvagnar för att 2 klass skall gå mot varandra.
BJ

I normala fall skulle vagnarna vara vända åt speciella håll men troligen inte under denna tiden.
/tell

En fråga som inte har med historiken att göra.

Någon färgspruta eller roller var inte påtänkta vid denna tidpunkt.
Däremot stora ytor.
Att pensla på färgen/borsta kan inte ha varit lätt att få till snygga ytor.
Endast min tankegång.

Bo,
Jag tror att människor på den tid vi talar om förväntade sig att hantverksskickligheten var sådan att resultatet var självklart.
Kunde man måla hela passagerarångare vackert vita så kunde man säkert måla caput mortum på olika typer av trävagnar och dess tak.

Jag minns en beskrivning jag fick från gamle distriktsöverläraren (sic!) Einar Sjöö i Motala, som berättade om en verkmästare på Motala Verkstad, som skulle byta en stävplåt på ångaren Motala Express. Plåten var böjd både vågrätt och lodrätt. Den gamle hantverkaren gick ut, tog en titt på båten, och bankade sedan till en plåt – som visade sig passa perfekt.

Så det är väl bara att konstatera att folk kunde förr – ibland troligen bättre än i dag ...

För att nu kommentera "sidospåret" i diskussionen. Huvudspåret artar sig till att bli en spännande rysare!

Bo,
Jag tror att människor på den tid vi talar om förväntade sig att hantverksskickligheten var sådan att resultatet var självklart.

Det finns många nedslag på målningen i besiktningsprotokoll.
/tell

Bo,
Jag tror att människor på den tid vi talar om förväntade sig att hantverksskickligheten var sådan att resultatet var självklart.

Det finns många nedslag på målningen i besiktningsprotokoll.
/tell

Att måla med oljefärg är naturligtvis lättare än att måla med vattenbaserad färg.
Oljefärgen har en betydligt längre öppettid och flyter ut bra.
Naturligtvis går det inte att jämföra med dagens metoder där vi uppnår ett fantastiskt resultat med färgsprutan.

Givetvis har man det mer förspänt i dag.

Samtidigt tror jag att "riktiga" målare kunde sina saker bra förr också – om inte rentav bättre än nu, de hade ju som sagt inte tillgång till så bekväma arbetssätt som i våra dagar.

Frågan är dock om hur pass utbildade de var som målade godsvagnar i samband med revisioner förr. Misstänker att de som var riktigt duktiga tjänade bättre på andra sorters arbeten. Ett undantag är väl "prestige-snälltågsvagnarna" och då främst 1. och 2. klass.

Givetvis har man det mer förspänt i dag.

Samtidigt tror jag att "riktiga" målare kunde sina saker bra förr också – om inte rentav bättre än nu, de hade ju som sagt inte tillgång till så bekväma arbetssätt som i våra dagar.

Frågan är dock om hur pass utbildade de var som målade godsvagnar i samband med revisioner förr. Misstänker att de som var riktigt duktiga tjänade bättre på andra sorters arbeten. Ett undantag är väl "prestige-snälltågsvagnarna" och då främst 1. och 2. klass.

Vad är riktiga målare???:-(
Varför skulle målaryrket vara bättre förr.:-|
Benämningen bekvämt arbetssätt, får du utveckla.:-) ;-)

Resten är rent spekulativt yttrande.:-D :-D

Idag använder sig inte ( om vi endast håller oss till målningsyrket ) flyktiga lösningbaserade färger ej heller thinner.
Allt fick penslas eller borstas eller med svinborstpenslar.

Färgsprutan kom först på 40-talet, när blästermetoden kom vet jag inte.
Då först blev det fysiskt lättare, men inte hälsosammare.

Linjering dekorations målning var det med all sannolikhet en annan målaryrkes kategori.

Med "riktig målare" menar jag en person som utbildat sig som lärling hos en målaremästare. Går vi tillbaka till 1800-talet var dessa kunniga i sådana saker som trompe l'œil, vilket bl a användes för att dekorera rikemansgårdar.. Skillnaden var m a o inte så stor på utlärda målare och konstnärer – rent tekniskt sett. Att vara äkta konstnär krävde förstås en extra dimension och hör väl inte riktigt hemma i diskussionen.

Den konstfärdigheten finns väl knappast längre, och mitt inlägg är definitivt inte avsett att nedvärdera dagens målare, endast att försöka påtala att det alldeles säkert fanns de som kunde stryka stora ytor jämnt och fint med enbart pensel förr. I dag är ju det en "onödig" kunskap genom väsentligt enklare metoder.

Sedan har jag givetvis ingen aning om vad de som målade SJ:s vagnar förr hade för konstfärdigheter, men kan väl anta att skulle man måla representativa vagnar – t ex sovvagnar till Tyskland, så anlitade man nog inte vilken "plankstrykare" som helst.
När det gäller godsvagnar var väl kraven näppeligen lika stora.

Givetvis är detta en fundering och inte rena kalla fakta. Dessa bygger dock på såväl god insikt i hur målaremästareyrket fungerade två och flera generationer tillbaka, liksom i form av en svärson som gått utbildning som målarelärling.

Tänk om du nu hade skrivit så ifrån början Johan.

Håller med att yrket har sjasat ut men har återkommit sedan 15-20år tillbaka.

http://artdecorsweden.com/bild/press/ArtDecorSweden_Logo.jpg
http://artdecorsweden.com/bild/art_decor_sweden.mp4

Kort och gott Målare/konstnärer ute i näringslivet.
Vi har varit ute på en del jobb parallellt med varandra.
Därav att jag vet vad som finns på marknaden.

Jag trodde i min enfald inte att detta var en stor fråga. Men nu hoppas jag att den är utredd så vi kan koncentrera oss på den mystiska G-vagnen.

Tänk om du nu hade skrivit så ifrån början Johan.

Håller med att yrket har sjasat ut men har återkommit sedan 15-20år tillbaka.

http://artdecorsweden.com/bild/press/ArtDecorSweden_Logo.jpg
http://artdecorsweden.com/bild/art_decor_sweden.mp4

Kort och gott Målare/konstnärer ute i näringslivet.
Vi har varit ute på en del jobb parallellt med varandra.
Därav att jag vet vad som finns på marknaden.

Fast om man inte besvärar sig att millimetertolka saker som folk skriver så var väl det närmast exakt det man kunde få ut av det han skrev? (Om man nu inte är explicit ute efter att hitta saker som det finns anledningar att anmärka på, men det vore väl litet trist.)

Jag minns en beskrivning jag fick från gamle distriktsöverläraren (sic!) Einar Sjöö i Motala, som berättade om en verkmästare på Motala Verkstad, som skulle byta en stävplåt på ångaren Motala Express. Plåten var böjd både vågrätt och lodrätt. Den gamle hantverkaren gick ut, tog en titt på båten, och bankade sedan till en plåt – som visade sig passa perfekt.

Så det är väl bara att konstatera att folk kunde förr – ibland troligen bättre än i dag ...

I min ungdom på 1950-talet var jag många gånger med om att byta bordläggningsplåtar, både enkel- och dubbelkrökta. Man gjorde varje gång en trämall för ytterkonturerna och även för krökningarna.

Jag tror inte en millisekund på att någon människa kan med ögonmått och minne tillverka en bordläggningsplåt som passar perfekt.

Jag får väl katalogisera berättelsen under katagorin "skrönor från förr" då.
Det fanns motsvarande historia om hur en av kanalens medarbetare kunde byta en grov planka ur en slussport, också med ögonmått.

Fast min gode gamle kompis och humanist, salig Einar Sjöö, hade nog blivit lite ledsen i ögat om man inte hade trott honom ... ;-)

Bo1 nr 1015: Färg / fönsterdelning.

Lokomotivgrön med trippelfönster. Boggiavstånd 14 meter.
/tell

Enligt PERSON-, POST-, FÅNG-, och RESGODSVAGNAR 1907
Så har Bo1 1015, 12 meter axelavstånd.
Se här http://www.mrw1.se/pdf_filer/P1907.pdf
BJ

Bo1 nr 1015: Färg / fönsterdelning.

Lokomotivgrön med trippelfönster. Boggiavstånd 14 meter.
/tell

Enligt PERSON-, POST-, FÅNG-, och RESGODSVAGNAR 1907
Så har Bo1 1015, 12 meter axelavstånd.
Se här http://www.mrw1.se/pdf_filer/P1907.pdf
BJ

Enligt särtrycket så är det individ nr 1008, där det är noterat 14000 ( 12000 )
Tittar jag på kopian på originalritningen så är det samma individ 1008 med utsatt 12000 utan situations tecken, 14000 är inte noterat.

Mäter jag sedan på modellen i skala 1/87 som har ett centrum mått på 138mm, så stämmer detta bra med 12000.
Sedan vet vi inte om samtliga vagnar av littera Bo1 har samma centrumavstånd då det är utsatt 14000??

Vagnar litt B01.

Jag har följt upp utvecklingen av dessa vagnar i tillgängliga SJ-skrifter.

1907 anges vagnarna 1008 - 1015 tillverkade 1891 ha boggiavstånd 12000 mm medan 1016 och 1017 tillverkade 1893 har boggiavstånd 14000 mm.

1926 byggs vagnarna om till BC08. Ingen ändring av boggiavstånd.

1930 har samtliga vagnar ännu samma boggiavstånd som 1907.

1938 finns samtliga vagnar kvar men bara 1008, 1010, 1012, 1014 och 1015 har boggiavstånd 12000 medan övriga har boggiavstånd 14000 mm.

1962 finns ännu två vagnar kvar, 1014 med boggiavstånd 12000 mm och 1017 med boggiavstånd 14000 mm.

De skrifter jag använt är SJ personvagnar 1907, SJ Särtryck 263 med ändringstryck samt SJ Särtryck 422.

Se här http://www.mrw1.se/pdf_filer/P1907.pdf
BJ

Enligt särtrycket så är det individ nr 1008, där det är noterat 14000 ( 12000 )
Tittar jag på kopian på originalritningen så är det samma individ 1008 med utsatt 12000 utan situations tecken, 14000 är inte noterat.

Mäter jag sedan på modellen i skala 1/87 som har ett centrum mått på 138mm, så stämmer detta bra med 12000.
Sedan vet vi inte om samtliga vagnar av littera Bo1 har samma centrumavstånd då det är utsatt 14000??

Snälla Bo. Du är väll läskunnig!
Det står tydligt att: Vagnarna nr 1008-1015 hafva 12 m boggiafstånd

Du bör kunna räkna ut vilka vagnar av Bo1 typ som hade 14 m axelavstånd.
BJ

Snälla Bo. Du är väll läskunnig!
Det står tydligt att: Vagnarna nr 1008-1015 hafva 12 m boggiafstånd

Absolut, men den texten missade jag.

[/i][/b]
Du bör kunna räkna ut vilka vagnar av Bo1 typ som hade 14 m axelavstånd.
BJ

Absolut.

Då är detta tågsätt som var med i själva incidenten klar, ( Förutom G3 vagnen )
Tågsätt 422 ifrån Malmö har bestått av en del olika uppsättningar, så det blir att göra en djupdykning för att kunna följa tågets sammansättningar, om nu inte det finns dokumentation på detta kvar idagsläget.

Så länge du inte kan finna belägg för fångvagnens vara eller inte i tågsättet, så når du ändå aldrig sanningen om hur tåget såg ut före själva Getå-olyckan.

Dessutom är det en intrikat uppgift att ta reda på G-vagnens identitet (var den tysk så kan vi ju inte kalla den för G3-vagn, var den svensk så vet vi inte var den kopplades på tåget).

Den här tråden har väl vid detta laget engagerat ett antal av de mycket järnvägshistoriskt kunniga medlemmarna som finns på detta forum. Boken som jag citerade är skriven av en man som, vad jag förstår, ägnat åratal av efterforskningar. Men jag håller tummarna, när du nu tänker ge dig in i egna efterforskningar. Man vet inte, det var ju något överraskande, det som Ola lyckades vaska fram, det här med sista godsvagnen och "Magdeburg". Så visst kan det finnas pärlor kvar att upptäcka.

Den viktigaste frågan är väl dock just den om G-vagnens identitet. Går det att säkerställa den, då vet vi åtminstone hur tågsättet såg ut som råkade ut för olyckan.

Svårt att göra efterforskningar då det vad jag hitintills kan utläsa av det skäl att det inte finns Normalplan för Tågsätten, som sträcker sig ner till 1923.

Tiden får helt enkelt utvisa om det finns i gömmorna någonstans ute i landet.
Man har fått med i den boken du hänvisar till en del av info kring detta tågsätt, och var har man kunnat få reda på detta underlag??.
Hela tågsättet är så upptaget av själva olyckan i Getå ( fullt förståeligt )
Men ibland vill man gräva lite djupare:-) av allmänt intresse kring denna historik.

Under kriget ändrades tidtabellerna ofta. Under 1917 gällde 4 olika tidtabeller. 112, 113, 114 och 115. Många tåg ställdes in och/eller slogs ihop med andra. Sammansättningarna ändrades och tågen minskades ofta för att spara på kol. Tåg 422 var ett sådant tåg som var ett hopplock av vagnar.
Tåget tog ju 12 timmar på sig från Malmö till Getå vilket tyder på många uppehåll och till- o frånkopplingar. Där var väl lämpligt att hänga på en prioriterad godsvagn.
/tell

Under kriget ändrades tidtabellerna ofta. Under 1917 gällde 4 olika tidtabeller. 112, 113, 114 och 115. Många tåg ställdes in och/eller slogs ihop med andra. Sammansättningarna ändrades och tågen minskades ofta för att spara på kol. Tåg 422 var ett sådant tåg som var ett hopplock av vagnar.
Tåget tog ju 12 timmar på sig från Malmö till Getå vilket tyder på många uppehåll och till- o frånkopplingar. Där var väl lämpligt att hänga på en prioriterad godsvagn.
/tell

Skulle det mot förmodan kunna finnas underlag Tell för detta tågsätt 422.

En dum fråga kanske, men den måste ställas.

BCo4 har bredare fält mellan de 4 dubbelfönsterna samt smalare fält på de övriga.
Ska den delen som har bredare fält vara 2:klass alltså ultramarinblå??

Rättelse
Ibland undrar jag över mina funderingar.
Behövde inte gå speciellt långt då jag har en kopia på originalritningen.
Det är den del som har bredare mellan dubbelfönstren som är 2:klass:-) :-)

Du hittar också BCo4 som teckning i Trävagnsboken. Ta bara bort riksvapnet så stämmer det bra med vagnen 1918.
BJ

Du hittar också BCo4 som teckning i Trävagnsboken. Ta bara bort riksvapnet så stämmer det bra med vagnen 1918.
BJ

Visst har jag det, stort tack.

Blev lite förvillad då jag har både BCo1/2/3 på en helt annan sida, var inne på att dessa littera kom i turordning.

Då är det bara en DFo1 i brunt utförande som jag gärna skulle vilja ha på bild.
Det är trevligt att se hela uppsättningen innan alla modeller är klara.

En fråga BJ, du har i din banderoll en Bo1 i blått utförande, då det har framkommit att denna var grönt utförande???

Då är det bara en DFo1 i brunt utförande som jag gärna skulle vilja ha på bild.
Det är trevligt att se hela uppsättningen innan alla modeller är klara.

En fråga BJ, du har i din banderoll en Bo1 i blått utförande, då det har framkommit att denna var grönt utförande???

Redan 1900 så levererades DFo1 1197 helt rödbrun.
Titta på bilden i boken och byt ut gult och svart till rödbrunt, blå randning blir gul, KUNGL.POST gul med svart skugga och gult fält under postlåda som på senare postvagnar, dock skall gula fältet linjerat med blått.

Kommer att ändra färg på Bo1 senare. Hade missuppfattat denna sak.

Sedan blir det kanske att ändra G3 19003 mot en Tysk vagn! Mycket spännande,

Hur lång tid tog det att återställa banan efter olyckan.

I Tnf bok 13 om Getåolyckan på sidan 93 står att trafiken Åby - Krokek kunde återupptas den 15 Dec 1918 .

mvh Rolf Berg