Y1 i Malmö 1984-05-01.

När jag pryade vid järnvägen på sjuttiotalet fick jag höra av lokförarna att Y3 var ett tåg som blev misslyckat på grund av SJ, inte tillverkaren Linke und Hoffman.

Det är nog det i Sverige mest felskrivna firmanamnet på en järnvägsmaterieltillverkare. Linke Hofmann levererade under namnet Linke-Hofmann-Werke LHW, Breslau SJ lok litt Ga. Under namnet Linke-Hofmann-Busch levererades litt Y3 till SJ.

Jag har ett tidigt minne av "Kamelen". Det var strax efter att de levererats och jag gjorde min Pryo (Prao) vid lokverkstaden i Malmö under två veckor. Egentligen en för mig då ointressant Pryo om det inte var för att det utlovats tre "tågresedagar". De övriga sju dagarna bestod av att följa reparatörena i deras arbete inne i verkstaden. Därifrån mins jag bara hur skitigt och oljigt ett maskinrum i ett D-lok var.

De tre "tågresedagarna" bestod i en dags växling i ett Ub-lok runt industrierna i Malmö, en ToR resa i Da lok till Nässjö (mins särskilt lokförarens och lokbiträdes kommentar; "Bli inte lokförare för då får du sällan vara hemma". Det blev istället flottan, och då fick jag verkligen inte vara hemma!). Den tredje resan var till Karlskrona ToR och då med en nyligen levererad "Kamel". Resan startade i Malmö banhall och första stoppet var redan utanför lokverkstaden. Där hämtades en reparatör upp då det var "order på" att reparatör skulle medfölja alla turer med "Kameler", tydligen gick motorvagnstågets brandlarm ofta och jag vill minnas att detta var så allvarligt (brandtillbud hade förekommit) att man ville vara på den säkra sidan. Vill oxså minnas att när vi rullade in mot Ronneby kommenterade föraren att "här gällde det att bromsa ordentligt", varför förstod jag aldrig.

Senare blev det åtskilliga resor under de kommande åren när jag var placerad i Karlskrona och veckopendlade (?) hem till Malmö, men det var flera år senare.

Ola Ahlström
Malmö

Kallades allmänt för "Hoffmans äventyr" med all rätt!

/Mr H

Några bilder på Y3 finns här.

En relaterad fråga:

När "SJ:s konstruktörer" nämns, som här ovan, så är det alltid i nedsättande ordalag. Oavsett om det handlar om att sätta in för stora motorer i Y3, att konstruera koppelstångslok långt efter att det var uppenbart för alla andra att boggielok med separata motorer var överlägsna, att missa hela idén med asynkronmotorer tills långt efter att rättigheterna till uppfinningen försvann ut ur landet, till mer nyliga klantigheter som exempelvis att kräva för stora dörrblad på X40...

Finns det över huvud taget något exempel, genom historien, där dessa baktalade "konstruktörer" faktiskt fått rätt i slutänden, och den av SJ modifierade konstruktionen i efterhand visat sig, om inte bättre, så i alla fall lika väl fungerade som den konstruktion som leverantören ursprungligen föreslog?

Jag mins kamelen mycket väl efter som jag tjänstgjorde på dom både som brandvakt och förare i Malmö både på Blekinge och Ystad till sist innan dom ställdes av i Lund. Det var väldigt bra fordon i det stora hela men när sommaren när det blev varmt så var det problem att hålla dom vid liv men för det mesta så gick det bra. Gångegenskaperna var jättebra i dom och dom hade ju en toppfart 140km/tim men vi hade ju bara 130km/tim på stambanan. Att åka brandvakt på dom gjorde man bara när motorvagnens släkningssystem var ur funktion så fick man som biträde åka i motorvagnen men inte nere i maskinrummet utan det fans ju brandvarnare med både ljud och som blinkade i maskinrummet. Jag började 1979 att köra dom och så blev det ända fram till bitter end som var Strömsnäsbruk där föreningen hade en förhoppning att bevara ett tågsätt men så blev inte fallet utan några år senare var jag och min kollega och hämtade henne tillsammans med JVM för transport till Kristinehamn /Nykropa ett tråkigt slut.

Anders Henriksson Pensionerad Lokförare i Malmö men kör fortfarande lite.