De första G-vagnarna, en pusselbit? (Fordon: vagnar)

av Ola Ahlström @, tisdag, juni 12, 2018, 13:51 (133 dagar sedan)
edited by Ola Ahlström, tisdag, juni 12, 2018, 14:31

Det har diskuterats flera gånger här i olika trådar om Statsbanornas första leverans av täckt godsvagnar från Lauenstein 1856. Olika källor anger dessa vagnar som "Bromsade" medan de ritningar som återfins visar på obromsade vagnar.

Idag skrev signaturen "UTJ" om att Danmarks Jernbanemuseum lagt ut skannade bilder och ritningar på nätet
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=208207
och då jag är medveten om att Lauenstein även levererat godsvagnar till de Danska järnvägaran vid samma tidpunkt gjorde jag en sökning.

Jag blev överraskad då det dök upp en täckt godsvagns lik de som 1856 levererades till de Svenska Statsbanorna, dessutom bromsad. Kan detta vara en vagn av typen vi diskuterat men inte funnit någon ritning av?

Titta på ritnigen här;
http://jernbanekilder.dk/app/awp.jspx

Vid behov skriv in i fritext fältet;
DSB-Mtgn-0002593.pdf

Och förhoppningsvis kan ni se ritningen.

Genom att först klicka på ritningen får ni senare möjlighet att välja förstorning. Kan detta vara samma vagnstyp som vi sökt?

Besvärande är dock underredeskonstruktionen. De obromsade Svenska G-vagnarna, liksom övriga gods- och personvagnsleveranser 1856 från Lauenstein, hade böjda balkar.

Ola Ahlström
Malmö

De första G-vagnarna, en pusselbit?

av Kjell Friberg @, tisdag, juni 12, 2018, 15:33 (133 dagar sedan) @ Ola Ahlström

Den visade vagnen ser ut som en modernare variant av G-vagn och saknar ventiler på sidan.

De första G-vagnarna, en pusselbit?

av Ola Ahlström @, tisdag, juni 12, 2018, 15:58 (133 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Jag tycker mig läsa ut "Förmodligt byggt 1856 av Lauenstein" (men med dansk stavning) liksom årtalet "1856" på ritningen.

Ola Ahlström
Malmö

De första G-vagnarna, en pusselbit?

av Kjell Friberg @, tisdag, juni 12, 2018, 17:48 (133 dagar sedan) @ Ola Ahlström

Det jag ser att de är modernare är att de ser ut att ha långbalkar av järn medan de svenska hade långbalkar av trä. Det är i första hand utförandet av diagonalerna som pekar på järnbalkar då dessa diagonaler är uppdelade och inte genomgående som brukar vara fallet vid träramar.

De första G-vagnarna, en pusselbit?

av Ola Ahlström @, tisdag, juni 12, 2018, 18:50 (133 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Det jag ser att de är modernare är att de ser ut att ha långbalkar av järn medan de svenska hade långbalkar av trä. Det är i första hand utförandet av diagonalerna som pekar på järnbalkar då dessa diagonaler är uppdelade och inte genomgående som brukar vara fallet vid träramar.

Tillgängligheten på litteratur om äldre Danska godsvagnar är inte så stor, i alla fall har jag inte funnit så många böcker. En bok är dock "Godsvognsmateriellets historie" av Jens Bruun-Petersen (Baneböger 1993). Det faktum att de Danska järnvägarna är äldre än de Svenska kan möjligen medfört att man haft en längre gången utveckling vid tidpunkten för etableringen av järnväg i Sverige, eller?

Boken tar bland annat upp godsvagnarna vid det Själlandske Jerbane Selskap, etablerat 1847, och nämner en anskaffning av större anskaffning av täckta godsvagnar 1856-57. Dessa vagnar skall enligt boken varit utrustade med plattform i ena änden, troligen en vagnar av den typ som ritningen visar. Boken visar två bilder av täckta godsvagnar, en som liknar ritningen och anges som fd nr 316 och angiven som byggd i Köpenhamn 1858 (bild som DSB Id 876 och bevarad vi Maribo-Brandholm museibana 1968), den andra som fd F 56 byggd av Lauenstein 1856 och senare ombyggd till verkstadsvagn och idag bevarad vi Jernbanemuseet i Odense. Bägge bilderna visar vagnar med troligen långbalkar i järn.

Kan det varit så att Danmark vid samma tidpunkt som Sverige beställde vagnar från Lauenstein hade övergått till att köpa vagnar med långbalkar av järn medan Sverige valde långbalkar av trä och först runt 1863 oxså övergick till långbalkar av järn?

Bortsett för underredet finner jag ritningen intressant då den visar en vagnskorg som tycks stämma överrens med den vagnar som anges som beställda av Statsbanan redna 1856.

Kanske "UTJ" kan, med sina kontakter hos Jernbanemuseum, hjälpa till med frågan om underredeskonstruktionen i Danmark 1856-57?

Ola Ahlström
Malmö

De första G-vagnarna, en pusselbit?

av Winther @, tisdag, juni 12, 2018, 20:35 (133 dagar sedan) @ Ola Ahlström

Hej
I skal se det i lyset af hvor de Sjællanske jernbaner og de Svenske fik deres inspiration fra, Tyskland eller England.
Mvh.
Bent Winther

De första G-vagnarna, en pusselbit?

av Kjell Friberg @, tisdag, juni 12, 2018, 21:56 (133 dagar sedan) @ Winther

Det blir bara märkligare allteftersom. Varför skulle Sveriges Statsbanor beställa vagnar med träram när samma tillverare redan som standard hade vagnar med järnram i sitt program? Det fanns för övrigt inga engelskbyggda vagnar hos Sveriges Statsbanor förrän 1858 med undantag för SJB byggnadsvagnar.

De första G-vagnarna, en pusselbit?

av Ola Ahlström @, tisdag, juni 12, 2018, 22:19 (133 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Varför skulle Sveriges Statsbanor beställa vagnar med träram när samma tillverare redan som standard hade vagnar med järnram i sitt program?

Håller med och frågan som uppstår är om verkligen ritningen som anges vara från 1857 och av en Lauensteinbyggd vagn är rätt daterad?

Förhoppningsvis kan kännare av Danska godsvagnar fånga upp frågeställningen och komma med ett svar.

Ola Ahlström
Malmö

De första G-vagnarna, en pusselbit?

av Thomas Tell @, Vallentuna, tisdag, juni 12, 2018, 23:33 (133 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Det jag ser att de är modernare är att de ser ut att ha långbalkar av järn medan de svenska hade långbalkar av trä. Det är i första hand utförandet av diagonalerna som pekar på järnbalkar då dessa diagonaler är uppdelade och inte genomgående som brukar vara fallet vid träramar.

Inte är det balkar av järn. De har ju långa bultar igenom för att fästa lagergafflar och annat. Se de över en meter långa bultarna från yttersida ena långbalken till yttersida andra.
Diagonalbalkarna har ju också genomgående bult i ändarna för att hålla fästjärnen till andra balkar.
/tell

De första G-vagnarna, en pusselbit?

av BD @, onsdag, juni 13, 2018, 18:25 (132 dagar sedan) @ Thomas Tell

Det jag ser att de är modernare är att de ser ut att ha långbalkar av järn medan de svenska hade långbalkar av trä. Det är i första hand utförandet av diagonalerna som pekar på järnbalkar då dessa diagonaler är uppdelade och inte genomgående som brukar vara fallet vid träramar.


Inte är det balkar av järn. De har ju långa bultar igenom för att fästa lagergafflar och annat. Se de över en meter långa bultarna från yttersida ena långbalken till yttersida andra.
Diagonalbalkarna har ju också genomgående bult i ändarna för att hålla fästjärnen till andra balkar.
/tell

Håller med. Underredet består av träbjälkar.

De första G-vagnarna, en pusselbit?

av Ola Ahlström @, onsdag, juni 13, 2018, 19:36 (132 dagar sedan) @ BD

Det jag ser att de är modernare är att de ser ut att ha långbalkar av järn medan de svenska hade långbalkar av trä. Det är i första hand utförandet av diagonalerna som pekar på järnbalkar då dessa diagonaler är uppdelade och inte genomgående som brukar vara fallet vid träramar.


Inte är det balkar av järn. De har ju långa bultar igenom för att fästa lagergafflar och annat. Se de över en meter långa bultarna från yttersida ena långbalken till yttersida andra.
Diagonalbalkarna har ju också genomgående bult i ändarna för att hålla fästjärnen till andra balkar.
/tell


Håller med. Underredet består av träbjälkar.

I samband med att jag byggde några modeller av de Lauensteinska person- och godsvagnarna funderade jag över vad som genererade valet av färgsättningen. Sökte lite om de tyska järnvägarna för att se om samma färgsättning återfanns men litteraturen om just perioden runt 1850-talet är inte enorm. I samband med mitt sökande funderade jag oxså på underredeskonstruktionerna och av de få ritningar/skisser jag fann kan jag inte erinra mig att jag såg någon som påminde om leveranserna till Sverige.

Detta får mig att fundera på följande;

  • Var man inspirerad av någon tysk järnväg vid färgvalet?
  • Var Sverige ensamma om att välja underredeskonstruktion med böjda kryssbalkar?


Även om Lauenstein i Hamburg kanske inte var det största fabriken i Tyskland som tillverkade järnvägsvagnar hade de uppenbarligen två underredeskonstruktioner vid tidpunkten. Vad kan fått Sverige att välja den konstruktion som man valde?

Ola Ahlström
Malmö

RSS-feed av trådar
powered by my little forum