el-el-ställverk: två helt olika generationer? - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Hej på er alla!

Jag försöker begripa mig på den inre funktionen hos ställverk av typen el-el (elektriskt ställarställverk med elektriskt register), men den enda ingående beskrivning jag hittat är den i Lundbergs kompendium (1950).

Det enda el-el-ställverk jag har haft någon som helst insyn i var det i Södertälje (1942 - 2013), och det var väsentligt annorlunda än det som beskrivs av Lundberg: Södertälje hade t.ex. särskilda förreglingsreläer (F) och dvärgsignaler som kunde ingå i tågväg hade särskilda tågvägsreläer (T). Södertälje använde också särskilda låsreläer för tågvägar (L/U; stora spärrkopplade reläer av typ JRN), vilket anläggningen i kompendiet helt saknar - där sker låsningen direkt i ställarna.

Kan någon bringa klarhet i detta? Fanns det två generationer av el-el-ställverk, avseende den inre kopplingen? (Jag är bekant med de tre utförandena av manöverapparat: enradig, tvåradig med fria ställare och tvåradig med låsta ställare.)
Södertälje driftsattes hela åtta år innan Lundbergs kompendium gavs ut, varför jag finner det märkligt att avvikelserna inte ens nämns i det.

Idag finns fyra el-el-ställverk kvar på statens spår och åtminstone ett på museibana. Vet någon vilka som tillhör vilken typ?

Tacksam för svar,

Anders
(skriver på en lärobok i ämnet)

Någon mer kunnig person får reda ut detta med principerna för kopplingsschemat i de olika typerna, men jag uppfattar att Lundbergs kompendium behandlar den s k Ångetypen (som aldrig installerades i Ånge eftersom det projektet avbröts, däremot på många andra plater ända fram till slutet av 1950-talet) med låsta signalställare. "Väsby-Södertäljetypen" utvecklades under ledning av Ture Hård, som under lång tid var chef för signalavdelningen vid SJ men föll i onåd mot slutet av 1940-talet. Hård omplacerades och fick i uppgift att skriva ett kompendium om signalteknik (vilket han aldrig riktigt slutförde, utan nöjde sig med att skicka in en bunt med ett urval av sina artiklar i ämnet).

Efter att Hård försvunnit var el-elställverk, centralapparater, automatisk linjeblockering av 1930-talstyp, tågkontroll enligt Signum-systemet och annat som Hård drivit inte längre på dagordningen. När det gällde ställverk var det i fortsättningen reläställverk som gällde, men eftersom utvecklingen av sådana för stora och medelstora bangårdar tog längre tid än beräknat blev det istället en ny typ av el-elställverk; "Ångetypen". Hård och hans "Väsby-Södertäljetyp" ville man kanske nu helst glömma bort, vilket kan vara en förklaring till att denna anläggningstyp inte finns med i Lundbergs kompendium. Dessutom förutsåg Lundberg nog att "Ångtypen" skulle bli betydligt vanligare. CTL-systemet för fjärrstyrning, som också utvecklades av Hård (tillsammans med Signalbolaget) finns dock med i kompendiet. Och centralapparater kom under 1950-talet att tillverkas i stort antal och av en förändrad/förbättrad variant jämfört med Hårds.

Tack för Ditt belysande svar.

Jag undrar dock om det kan vara så att Lundberg istället avser den äldre, enradiga typen. I ritningsbilagan sid XXIV-5 finns en instruktionsritning med fasadritning av ställverksapparaten, och den är just enradig.

Idag finns fyra el-el-ställverk kvar på statens spår och åtminstone ett på museibana. Vet någon vilka som tillhör vilken typ?

De kvarvarande ställverken är ju driftsatta 1950, 1953, 1954 och 1958 så det bör väl vara ställverk av Ångetypen. Åtminstone Värnamo är byggt med JRK reläer (och ursprungligen även JRJ).

Edit:
Jag har nu kollat lite och Luelå är ett enradigt ställverk, de övriga (Borås, Kil och Värnamo) är tvåradiga. Alla fyra ställverken har kretslösningar som motsvarar de i Lundbergs kompendium, Luleå och Borås med hyllreläer och Värnamo och Kil med JRK-reläer.

Slutsats: Skillnaden mellan det första utförandet (Lund typen?) och Ångetypen är främst att det förra har en enradig manöverapparat och den senare en tvåradig.

ULJ har ett från Dj Ösby(Marielund), samt Stockholm Östra(Uppsala Ö) från 1932.

ULJ har ett från Dj Ösby(Marielund), samt Stockholm Östra(Uppsala Ö) från 1932.

Det stämmer, men inget av dem är el-el ställverk av någon av de tre undertyperna. Ösbys gamla ställverk är ett el-mek och Östras ett knappställverk.

Hyllreläer är det reläer av JRB med varianter? när är det tänkt att dessa ställverk skall bytas?

Hyllreläer är det reläer av JRB med varianter? när är det tänkt att dessa ställverk skall bytas?

Med hyllreläer avses JRB, JRC, JRV och JRY. Ställverken har väl stått på utbyteslistan i flera decennier, men anslagen är som bekant begränsade. För snart 15 år sedan var jag ytligt inblandad i en systemhandling som syftade till att byta ut ställverket i Värnamo men det är fortfarande kvar i drift.