Två Svenska museiföreningar har oavsiktligen lyckats med det perfekta exemplet på ett Theseus-skepp. Jag hittar inte historien eller länkar men den ena föreningen är ÖSlJ, jag TROR att OBJ är den andra.
Den ena föreningen hade vad man trodde var ramen till en godsvagn men ramstansen avslöjade att den är från en passagerarvagn som blivit av med korgen och man därför beslutade att bygga en replika av korgen.
Den andra föreningen hittade ett skjul i skogen som visade sig vara korgen från samma passvagn, man köpte korgen och monterade den på en godsvagnsram i passande storlek.
Kan någon bibringa mig detaljerna, vilka två föreningar, vilken förening hittade vad och vilken är vagnen?
En variant på temat, fast mindre komplext, är fallet GJ AC 23. Som sista f d AC-vagn från 1878 års leverans slopad på 20-talet. Ramen såld till SSA i Roma, förlängd och försedd med en hemmabyggd G-korg. Använd internt inne på bruket. Förvärvad av GHJ 1972 och så småningom satt som ramverk till korgen GJ C 42.
Korgen såldes till en privatperson i Burgsvik. Här kläddes den in med panel och upptäcktes av GHJ på 80-talet. Länge gick den under täcknamnet C 40, en systervagn man trodde det rörde sig om. Först vid förvärvet till GHJ för några år sen uppdagades att det var korgen till den ram som C 42 rullat på sedan 1978.
M a o finns AC 23 kvar till 100%, något som annars bara gäller GJ Co 8 av GJ-personvagnarna. Frågan är då om ramen ska flyttas över till sin ursprungliga korg, eller om man ska låta det vara som det är?
Här kan man ju fundera över Christers inlägg. Traditionellt är ju ramen det som bestämmer identiteten.
Ante