Visst. Många (alla?) av fordonen stod säkert långt bak i revisionsköerna, och flera av dom var säkert sämre förvarade än vad de blir nu. Och nu blir de utseendemässigt renoverade dessutom (så länge det nu varar om de ställs under öppen himmel). Men att ställa upp fordon på detta sätt känns för mig som "förgånget tänkande", typ 1950/60-tal med "denkmalslok". Men vad gör man? Revisionsköerna hos föreningarna är långa, och flera av de fordon som står där är sådana som föreningarna haft i drift. Ja, rentav har. Således går mycket resurser egentligen åt till underhåll. Och av dom icke minst personella, en resurs som dessvärre inte generellt blivit större genom åren.
I den perfekta av världar skulle SSnJ 7 med de Saltsjöbanevagnar som nu finns hos mfÖSJ rulla på just Saltsjöbanan. Men nu gör de inte det, och de har heller aldrig gjort det "musealt". Verkligheten tog en annan (järn)väg för dessa, och eftersom vi inte har nåt Östtyskt Kulturdepartement som kan besluta -men också betala!- vilka som ska göra vad med vad blir det så. Och det finns nog, minst sagt, många fördelar med det också. Men så blir det stundtals i en imperfekt (museijärnvägs)värld. Där en hel del blivit bra alltså!
/ L G :-)