VR Hr12 i Tampere för 50 år sedan (Järnväg allmänt)

av Gunnar D, Monday, July 23, 2018, 08:08 (2076 dagar sedan)

[img]https://s19.postimg.cc/h7w404m4z/VRHr12_Tampere22juli68_Web.jpg[/img]

Här vet jag att jag var i Tampere 22 juli 1968 och kunde se Hr12, Dm6/Dm7 m.m.

Mvh Gunnar

VR Hr12 i Tammerfors för 50 år sedan

av Anders Järvenpää, Monday, July 23, 2018, 10:17 (2076 dagar sedan) @ Gunnar D

En trevlig bild. Orten heter Tammerfors på svenska.

Landskapet har förändrats fullständigt och förändras ytterligare eftersom ett lock för närvarande håller på att byggas över personbangården.

VR Hr12 i Tammerfors för 50 år sedan - Bild Vr2

av Gunnar D, Tuesday, July 24, 2018, 10:18 (2075 dagar sedan) @ Anders Järvenpää

[img]https://s19.postimg.cc/4cb9atvg3/VRVr2_Tammerfors22juli68_Web.jpg[/img]

En trevlig bild. Orten heter Tammerfors på svenska.

Tack, visst vet jag att staden heter Tammerfors på svenska och att man som svenskspråkig bör använda de svenska namnen på orterna i Finland. Tyvärr är jag där inkonsekvent, säger förstås Helsingfors, Åbo, Uleåborg etc men gärna Lathi och Lappeenranta t.ex. Jag ska försöka bättra mig och mer konsekvent använda de svenska namnen.

Ovan ses bl.a. Vr2 954 och Hv2 779 i Tammerfors 22 juli 1968.

Mvh Gunnar

VR Hr12 i Tammerfors för 50 år sedan - Bild Dm7

av Gunnar D, Thursday, July 26, 2018, 07:25 (2073 dagar sedan) @ Anders Järvenpää

[img]https://s19.postimg.cc/hrq1z5cf7/VRDm7_Tammerfors22juli68_Web.jpg[/img]

Här även Dm7 i Tammerfors 22 juli 1968. Vilken beteckning har släpvagnen?

Staden nordost om Helsingfors heter naturligtvis Lahti/Lahtis (fi/sv) och inget annat!

Mvh Gunnar

VR Hr12 i Tammerfors för 50 år sedan - Bild Dm7

av Överkörmästaren, Thursday, July 26, 2018, 08:41 (2073 dagar sedan) @ Gunnar D

[img]https://s19.postimg.cc/hrq1z5cf7/VRDm7_Tammerfors22juli68_Web.jpg[/img]

Här även Dm7 i Tammerfors 22 juli 1968. Vilken beteckning har släpvagnen?

Törs man gissa på EFiab?

VR Hr12 i Tammerfors för 50 år sedan - Bild Dm7

av WS, Thursday, July 26, 2018, 09:38 (2073 dagar sedan) @ Gunnar D

[img]https://s19.postimg.cc/hrq1z5cf7/VRDm7_Tammerfors22juli68_Web.jpg[/img]

Hjuldiametern är synbart större än på motsvarande Svenska.

Kan man tänka sej att dessa finska rälsbussar med större hjuldiameter
och bredare spårvidd, också hade bättre gångegenskaper i spåret? /WS/

VR Hr12 i Tammerfors för 50 år sedan - Bild Dm7

av Anders Järvenpää, Thursday, July 26, 2018, 09:46 (2073 dagar sedan) @ WS

Dm7-vagnarnas hjuldiameter är 790 mm. Dm6-vagnarna hade hjuldiametern 613 mm vilket bl.a. förorsakade urspårningar i dubbelspetsiga korsningar.

VR Hr12 i Tammerfors för 50 år sedan - Bild Dm7

av Anders Järvenpää, Thursday, July 26, 2018, 09:40 (2073 dagar sedan) @ Gunnar D

Släpvagnen 11561 har littera EFiab. Motorvagnen Dm7 4020 från 1955 är den äldsta i sin klass och finns bevarad körbar i järnvägsmuseets samlingar i Hyvinge.

VR Hr12 i Tammerfors för 50 år sedan - Bild Dm7

av Gunnar D, Thursday, July 26, 2018, 17:21 (2073 dagar sedan) @ Anders Järvenpää

Släpvagnen 11561 har littera EFiab. Motorvagnen Dm7 4020 från 1955 är den äldsta i sin klass och finns bevarad körbar i järnvägsmuseets samlingar i Hyvinge.

Tack för intressant info! Får försöka besöka museet.

/Gunnar

Hur länge var VR Hr12 i drift?

av BD, Thursday, July 26, 2018, 13:14 (2073 dagar sedan) @ Gunnar D

Har intrycket att Hr12-lokens tjänstetid inte blev så lång. De hade en MAN-motor med en elutrustning av schweizisk konstruktion. Även boggierna lär ha varit av schweizisk konstruktion.
MAN lokmotorer har inte tillhört de mest driftsäkra. Men VR kanske lyckades väl med att hålla dem i drift.
Men nog hade det varit lyckosammare för VR om de satsat på EMD-lok av den typ som ett tag hyrdes från NOHAB.

Kanske var de ungefär som CFR 060 DA med Sulzermotorer. Många av de rumänska loken har numera dieselmotorer från EMD.

Hur länge var VR Hr12 (Dr12) i drift?

av Anders Järvenpää, Friday, July 27, 2018, 10:56 (2072 dagar sedan) @ BD

Merparten av de 42 st. 1400 kW (maximal dragkraft 28000 kp) Dr12-loken (Hr12 till 1977) som levererades 1959-1963 avställdes i slutet av 1980-talet som en konsekvens av det mindre behovet av diesellinjelok som den successiva elektrifieringen medförde. Elutrustningen var tillverkad av Strömberg med BBC-licens (därav den mycket schweiziska boggikonstruktionen) och dieselmotorn var tillverkad av Tampella med MAN-licens med undantag av de första loken. Tre lok finns bevarade varav två såvitt jag vet körbara.

Vi bör komma i håg att den successiva elektrifieringen av den finska statsbanan har fortgått i decennier, vilket gradvis har föranlett en förskjutning av lokbehovet mot elektrolok och samtidigt medgett en sanering av diesellokbeståndet till mycket få serier, vilket säkerligen har bidragit till en bättre driftekonomi. I dagens läge finns det i praktiken kvar Dv12, Dr14 (växellok) och Dr16. Såvitt jag har förstått, diskuteras en utfasning av de relativt avancerade men få kvarvarande Dr16-loken från i huvudsak 1990-talet med frekvensomriktare och asynkronmotorer eftersom serien är liten (ursprungligen 23 lok) och den använda kraftelektroniken "exotisk" (läs:kostsam) med bl.a. vätskekylning.

Konsekvensen är att den äldre 1000 kW (maximal dragkraft 17000/18700 kp med växellådan i godstågsläge) Dv12-serien (Sv12 och Sr12 till 1977, ursprungligen 192 st.) med hydromekanisk Voith-växellåda och Tampella-MGO -dieselmotorer med fransk licens samt BBC-truboladdare och boggier med licens från Krupp har fått ett långt och aktivt liv och genomgått många ombyggnadsfaser. De äldsta loken i serien är levererade 1963 och de nyaste 1984. Konstruktionen är uppenbarligen synnerligen lyckad och driftsäker.

Den finska statsbanan har således främst använt dieselmotorer av fransk konstruktion, tillverkade i Finland. Valet har inte varit dåligt, men förhoppningsvis ersätts Dv12-loken snarast med nya lok med dieselmotorer som är anpassade till dagens krav på låga utsläpp och god bränsleekonomi.

Elektrifieringen av Nystadsbanan som inleds i år kommer att reducera diesellokbehovet ytterligare. Den nyaste idén är att ha elektrolok med 360 kW dieselhjälpmaskiner (Sr3 = Vectron med maximal dragkraft 350 kN och effekt 6,4 MW med eldrift). Det återstår att se vilka praktiska konsekvenser detta har men säkerligen förbättrar arrangemanget godstrafikens konkurrenskraft. Med dieseldrift går det framåt med snabbt går det inte. En kompis till mig säger dock sig ha dragit ett tåg på 2400 ton ur en grusgrop med ett Sr3-elektrolok utan kontaktledning. Uppenbarligen ställer ETCS/STM-ombordsystemet fortfarande till med en hel del problem som stundom leder till nödbroms (som även jag har bevittnat) vilket leder till att loken tv. inte används i persontrafik. Uppenbarligen behövs fler programvarukorrektioner innan barnsjukdomarna är avklarade.

Hur länge var VR Hr12 (Dr12) i drift?

av Överkörmästaren, Friday, July 27, 2018, 11:48 (2072 dagar sedan) @ Anders Järvenpää

Hur många timmar måste ett nytt, ”mer miljövänligt”, diesellok köras innan den miljömässiga belastning, som dess tillverkning (och skrotningen av endera loket) medfört, övervägs av vinsten från bränslebesparing och minskade utsläpp?

Driftekonomiskt sett, så innebar ju diesellokens införande en gång i tiden såvitt jag förstått en ganska snabbt insparad investering för att ersätta ångloken. I dagens ekvation är det ju osannolikt att den besparingen upprepas, så miljögrejen blir något av ett hjälpargument, som jag är högst tveksam till om vi järnvägsintresserade bör tro så helhjärtat på...

VR Hr12 i Tampere för 50 år sedan

av Stefan Skoglund, Saturday, July 28, 2018, 15:35 (2071 dagar sedan) @ Gunnar D

OM man tar googles kartbild av i dag så var stod du när du tog bilden ?