Smalspåriga personvagnar: BLJ (1/2)

Hej!

Det här kommer att bli ett ganska långt och bildtungt inlägg uppdelat på flera sidor, men BLJ är en bana där vi INTE har full koll på historien trots att vi har tillgång till gott om arkivmaterial, inte minst vagnböckerna från 1905 och framåt. Det finns mycket att skriva om BLJs fordonspark, speciellt om man även ska försöka få med de fordon som användes på sjöbanesystemet Rörshyttan-Stjärnsund-Engelfors-Born.

Personvagnarna
Vi börjar med det som är välkänt: Bolaget BLJ hade 5 st numrerade personvagnar. En sanning med modifikation…

1892 köper BLJ sin första riktiga personvagn, BC 1 från Atlas. Vagnen är av samma typ som SRJ och FNJs vagnar men något längre för att rymma en större andraklassavdelning. Vagnen finns på bild bla. här: [image] Den slopas 1948 och underredet blir internvagn på Klosterverken. Korgen säljs som tvättstuga och blir sedermera i avkortat skick bastu i Östansjö utanför Långshyttan. 2006 hämtades det som återstod av korgen av JTJ och den finns sedan dess nedmonterad i avvaktan på rekonstruktion. Enligt en ritningsskiss från 1915 ska vagnen haft lanternintak, men vi kan inte se några tecken på det på den bevarade korgen. På ett gammalt vykort (förvisso kraftigt retuscherat, men ändå) är vagnen tvåfärgad, och den enda bevarade originalplåten ovanför dörren till andraklassen är mycket riktigt målad mörkt blå med guldgul linjering.

1901 bygger Klosterverken en ny vagn, BC 2. Vagnen är måttmässigt en något förstorad variant av vagn 1 och troligen försedd med lanternintak. Tyvärr finns det vad vi vet inga kända bilder på vagnen, men det skulle kunna vara ena änden som sticker fram i högerkanten på denna bild: [image] Vagnen skrotas enligt vagnskortet 1957, om det även gäller korgen är okänt.

1908 utökas vagnparken med ytterligare en vagn, BC 3. Det finns några bra bilder på BC 3, men samtliga är tagna på 50/60-talet. Därmed är det oklart hur vagnen sett ut vid leveransen. Med tanke på takformen antar vi dock att den haft lanternintak från början och därmed är det BC 3 på följande två bilder: [image] [image] Vagnen blir 1961 uppställd som raststuga för omlastningspersonalen i Byvalla. [image] Se ett tidigare foruminlägg för vidare öden.

BCo 4 byggd av ASJ Linköping och BCo 5 köpt begagnad från MÖJ är välkända, bägge vagnarna finns ju bevarade i Jädraås respektive Linköping. BCo 4 blir 1958 försedd med en liten resgodsavdelning och får godsdörrar. [image] [image]

Förutom dessa fanns det de första åren även en hembyggd personvagn som i Klosterverkens arkiv år 1899-1900 anges som ”äldre personvagn tillverkad i Långshyttan 1895”. Vagnen försvinner 1903/4 ur rapporteringen till VoV. Eventuellt nummer är okänt. I en gammal fotoutställning i Långshyttan finns en bild på en vagnskorg som anges vara ”gammal järnvägsvagn från BLJ”. Korgen har även Jan S här på forumet lagt ut bilder på för några år sedan i denna tråd. Om detta är den gamla hembyggda personvagnen kan vi givetvis bara komma med gissningar om, men det är troligt. Det skulle vara intressant att få veta mer om var uppgifterna kring korgen kommer ifrån. Den verkar på bilderna (60-tal?) i så fall vara i förvånansvärt bra skick för att ha slopats kring 1900…

Vet någon om sjöbanesystemet hade någon personvagn, eller om det möjligen fanns en personvagn på Born-Engelsfors? Har någon tillgång till Sven Gerndts skrift om banan?

Har någon sett eller har bilder på de tvåaxliga personvagnarna? Kan någon stödja, eller för den delen fälla våra hypoteser?

Forts i nästa inlägg.

Forts från förra inlägget:

Godsfinkorna
Godsfinkorna är också en rörig historia på BLJ. På samtliga bilder på personförande tåg på banan ingår minst en finka, men om denna användes för resgods kan diskuteras. Vi har därför avgränsat oss till ångfinkorna med några undantag.
I vagnsleveransen från Atlas 1892 ingick förutom personvagn 1 och 15 öppna N-vagnar även två G-finkor, troligen numrerade G 3-4. Som komplement till dessa fanns även en hembyggd finka, förmodligen märkt G 2. 1901 levereras en ny personvagn, och senast då numreras G-vagnarna om och får nya nummer, G 21-23. Jämför följande bilder som båda visar Atlas-vagnarna: [image] [image] Som synes har väggarna med tiden fått liggande panel. Vad vi kan läsa oss till är vagnarna i trafik fram till nedläggningen, vidare öden är tyvärr okända. Någon som kan fylla på med mer information?

G 26 tycks vara en av banans mest permanenta ångfinkor. Lite märkligt är att vagnen anges vara tillverkad 1910 i vagnboken, men finns med i förteckningarna redan 1906 och där anges vara tillverkad 1894… Vagnen är dock förlängd (eller helt sonika nybyggd) vid något tillfälle, möjligen kan det förklara årtalen?
En (vad vi tror) systervagn till G 26 byggs 1914 då L/I 51 byggs om till ångfinka. Det finns inga tydliga bilder på vagnen, men denna bild föreställer antingen G 26 eller G 51: [image]

1937 köps två fd DF-vagnar från DONJ, och åtminstone BLJ G 32 används som F-vagn efter 1949.

Från 1958, då BCo 4 byggs om till BCFo upphör rimligen användningen av godsfinkor för resgods.

Finns det någon här på forumet som kan fylla på med mer information? Alla observationer, skrotningsår och annat tas emot tacksamt!

Bevarade vagnar
Som det framgår av texten finns delar av korgen (ca 5/8) till BC 1 sparad i avvaktan på rekonstruktion hos JTJ. Där finns även BCo 4 i trafik sedan många år. På Järnvägsmuseet i Linköping står fd BCo 5, numera märkt MÖJ BCo 1000.

En finkkorg med ramverk, troligen G 21, finns i mycket dåligt skick i Jädraås. Ramverket har dock rester av fästen för en ångpanna, vilket G 21 enligt vagnböckerna aldrig ska ha haft?

Ytterligare en finkkorg finns kvar i trakterna kring Långshyttan men det rör sig om en av de fem fd VGJ-vagnar, ursprungligen sommarvagnar på LSSJ, som köptes in 1936. De blev BLJ Gv 425-429, men eftersom de var rena godsfinkor hos BLJ faller de egentligen utanför denna sammanställning.

Förutom dessa finns en större mängd godsvagnar bevarade hos såväl JTJ, AGJ, ULJ och GHJ.

Källor
Källor till uppgifterna kommer från flera arkiv. Några uppgifter kommer från Klosterverkens arkiv vilket återfinns på Landsarkivet i Uppsala. Flera uppgifter är även hämtade på Riksarkivet i Väg & Vattenbyggnadsstyrelsens årliga rapporter från de enskilda järnvägarna. Till detta kommer även vagnböckerna och ett antal andra privata sammanställningar. Det vore önskvärt att fördjupa sig i kvarvarande BLJ-arkiv i Långshyttan, men detta är under flytt till kommunarkivet i Hedemora och är fn otillgängligt.

[image]

En liten förklaring till tabellen:
De grå fälten markerar att fordonen har bytt nummer, är inköpta eller har sålts vidare till andra banor. I slutändan kommer de därmed utgöra en länk till tidigare historia hos andra banor respektive vidare öden. Dessa vagnar kommer därför att återfinnas i andra banors listor framöver.

Även om några banor återstår norr om Dalälven flyttar vi oss nu söderut och kommer nästa gång att titta på NÖJ inklusive dess föregångare.

/Johan och Stefan

Under slutet av 50- och början av 60-talet var jag med i Västerås Järnvägsklubb (VJK) och vi gjorde ett antal excursioner, bl.a. till BLJ 1963. Jag hade själv förhinder, men jag lånade ut min kamera till en kompis och han tog ett antal bilder från besöket vid BLJ. Jag har aldrig kopierat bilderna, men jag kan tänka mig att låna ut negativen, om de eventuellt kan vara av intresse. Maila mig på bosc(kanelbulle)telia.com
Mvh/Bo S. Carlén, Näshulta

Under slutet av 50- och början av 60-talet var jag med i Västerås Järnvägsklubb (VJK) och vi gjorde ett antal excursioner, bl.a. till BLJ 1963. Jag hade själv förhinder, men jag lånade ut min kamera till en kompis och han tog ett antal bilder från besöket vid BLJ. Jag har aldrig kopierat bilderna, men jag kan tänka mig att låna ut negativen, om de eventuellt kan vara av intresse. Maila mig på bosc(kanelbulle)telia.com
Mvh/Bo S. Carlén, Näshulta

När jag besökte BLJ 1962, 1963 och 1964 tog jag många bilder på både gods- och personvagnarna. Om det är någon särskild vagnindivid som är intressant att få en bild på så mejla mig på jawihren@gmail.com. Kanske har jag plåtat just den vagnen.

När vi ändå kör igenom BLJ vill jag komplettera med två saker:
- Har för länge sedan hört ett rykte om att en (personvagns-?)korg skulle hamnat i Nordanö utanför Krylbo. Om det är sant skulle det kunna hänga ihop med flyttningen av nr 3, men där har jag själv från personer som var med hört att den skulle mot Grönsinka. Den blev senare uppeldad på vägen då det blev strul med uppställningsplats. Långbalkarna finns kvar som "skullabro" (bro upp till loge) och konsolerna ska finnas i Horndal på en veranda. Men om ryktet om Nordanö är sant skulle det alltså kunna handla om nr 2 (enda alternativet kvar), som ju bara noterats skrotad 1957.

- En korg från en finka ska ha varit uppställd i Rällingsberg. Någon som vet mer?

- Litet off topic: Har själv sett korgen till nr 24 (enbart G) uppställd i Nordviken utan Långshyttan, men av någon anledning har jag ingen egen bild. Någon som har en sådan? Finns det förresten kvar en annan finka i Nordviken fortfarande? Har även sett den en gång.

- Ännu mer off-topic: Två av hållplatskurarna har tidigare funnits kvar. En inne i samhället och en i Nordviken...

Finkan i Rällingsberg stod i grusgropen i Kämpbo, vad jag kommer ihåg en bit in på 80-talet. Det var en f.d. ångfinka, ångpannan borta.

Personvagnskorgen i Svinö stod också i ett f.d. grustag.

Hållplatskuren (Lerhyttan) inne i samhället står på en gård som ligger ute till försäljning nu. Finns bild på kuren.

En godsfinka står idag i Ängsnäs nära Rörshyttan och förfaller.

Vid gamla banvaktarbostaden i Rörshyttan stod en godsfinka ombyggd till garage. Borttagen för ca 15 år sedan.

mvh Per-Olof Eriksson

Hej Per-Olof, det var länge sedan.

Finkan i Rällingsberg stod i grusgropen i Kämpbo, vad jag kommer ihåg en bit in på 80-talet. Det var en f.d. ångfinka, ångpannan borta.
- Kanske är det trots allt den finka JTJ tog hand om på åttiotalet

Personvagnskorgen i Svinö stod också i ett f.d. grustag.
- Som jag skrivit om tror jag att det kanske en vagn från hästbanetiden till Rällingsberg. Möjligen är den för enkelt byggd för att matcha värderingen. Vagn 1 är 1899 värderad till 3000 kr, medan den "gamla" till 900 kr. Verkar mycket för Svinökorgen.

En godsfinka står idag i Ängsnäs nära Rörshyttan och förfaller.
- Intressant att den står kvar. Är en av vagnarna med original LSSJ-korg kvar, dvs fd sommarvagn. Vi får komma till den när vi så småningom avhandlar LSSJ. Kanske värt ett besök också för dokumentation och uppmätning.

Vid gamla banvaktarbostaden i Rörshyttan stod en godsfinka ombyggd till garage. Borttagen för ca 15 år sedan.
- Stod det inte två finkor inne i Nordviken tidigare. En mindre (fd LSSJ?) på en tomt och nr 24 på en allmänning. Den sistnämnda försvann dock mycket tidigt.

Kontakta gärna mej för vidare diskussion om LSSJ-vagnen.

Hej Staffan, trevligt att du kommer ihåg mig. Vi hade väl just lite diskussioner om vilka godsvagnar som fanns kvar i BLJ:s omgivningar. Se mina kommentarer i inlägget.

Hej Per-Olof, det var länge sedan.

Finkan i Rällingsberg stod i grusgropen i Kämpbo, vad jag kommer ihåg en bit in på 80-talet. Det var en f.d. ångfinka, ångpannan borta.
- Kanske är det trots allt den finka JTJ tog hand om på åttiotalet

Vilket nummer hade den på BLJ?

Personvagnskorgen i Svinö stod också i ett f.d. grustag.
- Som jag skrivit om tror jag att det kanske en vagn från hästbanetiden till Rällingsberg. Möjligen är den för enkelt byggd för att matcha värderingen. Vagn 1 är 1899 värderad till 3000 kr, medan den "gamla" till 900 kr. Verkar mycket för Svinökorgen.

En godsfinka står idag i Ängsnäs nära Rörshyttan och förfaller.
- Intressant att den står kvar. Är en av vagnarna med original LSSJ-korg kvar, dvs fd sommarvagn. Vi får komma till den när vi så småningom avhandlar LSSJ. Kanske värt ett besök också för dokumentation och uppmätning.7

Det är inget för JTJ att ta hand om?

[/b]
Vid gamla banvaktarbostaden i Rörshyttan stod en godsfinka ombyggd till garage. Borttagen för ca 15 år sedan.
- Stod det inte två finkor inne i Nordviken tidigare. En mindre (fd LSSJ?) på en tomt och nr 24 på en allmänning. Den sistnämnda försvann dock mycket tidigt.

Kommer inte ihåg någon av dessa. Var det i villaområdet eller längre norrut där det är äldre bebyggelse?

[/b]
Kontakta gärna mej för vidare diskussion om LSSJ-vagnen.

Gärna, återkommer!

I arbetet med att förbereda material om andra banor har jag stött på litet mer om BLJ. I 1894 års rapport omnämns att hästbanan till Rällingsberg förstärkts så att den nu kan trafikeras med lokomotiv. Kanske kan 1885 års vagn helt enkelt ha använts på denna bana? En snabb koll i Wikipedia om Rällingsberg anger att banan togs i drift 1872, skulle övergått till lokdrift redan 1882 och sammanslogs med BLJ 1892.

I Svenska Järnvägsföreningens historik anges för övrigt att banan redan 1891 hade två personvagnar, dvs redan när den invigs för bolagets transporter. I vagnsböckerna anges tillverkningsår till 1892 för BC 1 så det vore onekligen intressant att få bekräftat när leveransen verkligen skedd.

Jag kan nu åtminstone dementera eventuella tankar på att den "gamla personvagnen" skulle gått på Born-Engelfors.
Vid ett besök på KB läste jag häromsistens igenom Sven Gerndts artiklar i Norrlandsposten 1937. Där intervjuas banans lokförare, man hade bara en under alla åren och han tjänstgjorde i alla lägen när så behövdes. Han berättar att var och en som ville åka med fick hoppa upp på de öppna vagnarna. För de fina herrarna fanns en speciell vagn, med två längsställda soffor, men fortfarande under bar himmel.

Är det någon som tittat hos tex jernkontoret vad som finns om Rällingsberg?

Jag kan nu åtminstone dementera eventuella tankar på att den "gamla personvagnen" skulle gått på Born-Engelfors.
Vid ett besök på KB läste jag häromsistens igenom Sven Gerndts artiklar i Norrlandsposten 1937. Där intervjuas banans lokförare, man hade bara en under alla åren och han tjänstgjorde i alla lägen när så behövdes. Han berättar att var och en som ville åka med fick hoppa upp på de öppna vagnarna. För de fina herrarna fanns en speciell vagn, med två längsställda soffor, men fortfarande under bar himmel.

Är det någon som tittat hos tex jernkontoret vad som finns om Rällingsberg?

Jag skulle misstänka större chanser i de här sammanhangen hos Landsarkivet i Uppsala - de förvaltar Rällingsbergs Gruv AB:s arkiv. Då detta bolag var ett dotterbolag till Kloster AB så kan möjligen det senares arkiv också vara av intresse, föreställer jag mig.

Visst kan man hitta en hel del gruvrelaterat hos Jernkontoret, men min erfarenhet är att chanserna är mindre där än om det gäller järnbruk.

Tack för tipset. Har ju redan varit o plöjt det som handlar om BLJ o Kloster. Visste inte att Rällingsberg var egen förvaltning.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Smalspåriga personvagnar: BLJ (1/2) (Järnväg allmänt)

Smalspåriga personvagnar: BLJ (2/2)

Smalspåriga personvagnar: BLJ (2/2)

Smalspåriga personvagnar: BLJ (2/2)