Tankvagn i blandat tåg

Inom NBVJ funderar vi på att då och då anordna blandade tåg. Sådana kördes regelbundet på Nora Bergslags Järnväg (NBJ) under den kommersiella epoken, liksom på många andra banor.

En fråga till den/dem som vet: var det från säkerhetssynpunkt tillåtet att medföra lastade tankvagnar i blandade tåg som medförde resande i den (normalt) enda personvagnen som ingick i tågsättet? Eller var det förbjudet eller belagt med restriktioner?

Kolla i en Säo som är representativ för den aktuella tidsperioden, där står det en del om sådana restriktioner. Det hela beror på vad tankvagnen är lastad med.

Man bör nog undvika farligt gods, men i det här fallet så är det tomma tankvagnar eller lastade med vatten så jag ser inget problem med det.

Det beror på vilket innehåll tankvanen har om den får gå i personförande tåg. Oftast behövs skyddsutrymme mellan tankvagnen och vagnar med personer. Det är reglerat hur stort detta utrymme behöver vara. Det finns dock vissa godsslag som inte får gå i personförande tåg och även dessa är uppräknade i föreskrifterna för godstransporter.

För mig låter det du beskriver mer som ett lokalgodståg. Nu är jag inte helt säker men blandade tåg bestod väl oftast av mer än en personvagn. Kunde väl ha både 1 o 2 klass, efter 1956, och hade väl med sig godsvagnar som var viktiga. Bl.a ilgods- och mjölkvagnar.
Annonserade hela vägen medan lokalgodståg sällan var det. Mer då vissa delsträckor men där lokalbefolkningen visste att man kunde åka med beroende på försening eller för tidig avgång.
Rätta mig om jag tänker fel.

För mig låter det du beskriver mer som ett lokalgodståg. Nu är jag inte helt säker men blandade tåg bestod väl oftast av mer än en personvagn. Kunde väl ha både 1 o 2 klass, efter 1956, och hade väl med sig godsvagnar som var viktiga. Bl.a ilgods- och mjölkvagnar.
Annonserade hela vägen medan lokalgodståg sällan var det. Mer då vissa delsträckor men där lokalbefolkningen visste att man kunde åka med beroende på försening eller för tidig avgång.
Rätta mig om jag tänker fel.

Du tänker säkert helt rätt, men vad skulle det ha spelat för roll om det var ett blandat tåg eller ett godståg som även medförde personvagnar som var upplåtna för resande (eller rentav ett persontåg som medförde godsvagnar!)?

Riskerna är ju beroende av tågets faktiska sammansättning och last, och knappast av vad som står i tidtabellshuvudet.

För mig låter det du beskriver mer som ett lokalgodståg. Nu är jag inte helt säker men blandade tåg bestod väl oftast av mer än en personvagn. Kunde väl ha både 1 o 2 klass, efter 1956, och hade väl med sig godsvagnar som var viktiga. Bl.a ilgods- och mjölkvagnar.
Annonserade hela vägen medan lokalgodståg sällan var det. Mer då vissa delsträckor men där lokalbefolkningen visste att man kunde åka med beroende på försening eller för tidig avgång.
Rätta mig om jag tänker fel.

Du tänker säkert helt rätt, men vad skulle det ha spelat för roll om det var ett blandat tåg eller ett godståg som även medförde personvagnar som var upplåtna för resande (eller rentav ett persontåg som medförde godsvagnar!)?

Riskerna är ju beroende av tågets faktiska sammansättning och last, och knappast av vad som står i tidtabellshuvudet.

Jo, men detta är ju en annan sak, nämligen en fråga till frågeställaren vad de egentligen vill visa. Hur såg ett blandat tåg respektive ett lokalgodståg ut på NBJ?
Generellt var det nog som S-O skriver.

M.v.h.
Ola

När jag skrev att beskrivningen mer liknade ett lokalgodståg än ett blandat tåg så utgick jag från att Jan Helger nämnde att det normalt bara var en personvagn i tåget. Läser man igen så antar jag att han menar ett tåg med olika varianter av godsvagnar, blandade vagnar, med en personvagn tillika personalvagn. Som ett (lokalgods)tåg på NBJ antagligen såg ut.
Säo från 1947 ger inget rakt svar förutom tankvagnar lastade med klor och svaveldioxid som inte får gå i tåg upplåtet för resande. För vagnar med eldfarlig olja hänvisas till dåvarande särtryck 114 och 141a som jag inte har tillgång till. Tomma cisternvagnar fick gå i tåg utan restriktioner.
Det här gäller SJ men NBJ kanske hade andra regler = annan Säo.

Det här gäller SJ men NBJ kanske hade andra regler = annan Säo.

NBJ tillämpade SJ Säo av 1947, ju mest praktiskt m h t övergångsstationerna. Men hade för s k kruttåg vissa interna tilläggsregler. Källa är 1955 års linjebok.

De flesta blandade tåg jag sett på bild har bara en vagn, i något fall två vagnar. Vanligtvis bara en Bo boggivagn, i några fall ABo. Blandade tåg var i regel annonserade i Sveriges Kommunikationer, lokalgodståg var inte inte det.

De flesta blandade tåg jag sett på bild har bara en vagn, i något fall två vagnar. Vanligtvis bara en Bo boggivagn, i några fall ABo. Blandade tåg var i regel annonserade i Sveriges Kommunikationer, lokalgodståg var inte inte det.

Det där kunde allt variera. För runt 40 år sedan var Karven Kiruna-Narvik annonserat som blandat tåg, men kunde sommartid ha upp till åtta eller nio sittvagnar.

Liksom det sena nattåget norrut på Ostkustbanan (avgång omkring midnatt från Cst) efter Sundsvall. I tåget fanns såväl sov- som sittvagnar samt efter Sundsvall (där tåget övergick från att vara snälltåg till blandat) många godsvagnar fram till Långsele åtminstone under början av sjuttiotalet. Så nog kunde blandade tåg vara ordentligt blandade.

Att de gick godsvagnar i tågen innebär inte att de var "blandade tåg" enligt tidtabellen. Vissa persontåg fick användas även för godsvagnar.

stämmer bra det. I tåg 949 Linköping - Kisa på 50 talet medföljde må-fr och söndagskvällar alltid 1 eller 2 G vagnar med fraktgods som skulle växlas in till magasinet innan loket skulle vändas och gå i stall. Ibland hängde det även vagnar till Långasjönäs pappersbruk med i tåget. Och då fick den lilla Z lokomotorn en tur dit vid 23,15 tiden. Jag hade bra koll vad som hände i KISA vid de åren.

stämmer bra det. I tåg 949 Linköping - Kisa på 50 talet medföljde må-fr och söndagskvällar alltid 1 eller 2 G vagnar med fraktgods som skulle växlas in till magasinet innan loket skulle vändas och gå i stall. Ibland hängde det även vagnar till Långasjönäs pappersbruk med i tåget. Och då fick den lilla Z lokomotorn en tur dit vid 23,15 tiden. Jag hade bra koll vad som hände i KISA vid de åren.

Vilka tåg som medförde godsvagnar, från och till vilka stationer, stod på 1950-talet i särtrycket Godstransportföreskrifter del IV. Stationerna skulle ju växla i sådana tåg.
Trycket omdöptes med tiden till Godstransportplaner, Gtpl, och lades om till data ca 1990.

Begreppet blandat tåg slopades vid den stora tågomnumreringen 1965-05-30, i sig föranledd av datoriseringen. Ingen kunde exakt definiera tågslaget. Det brukade dock ha kortare restider än lokalgodståg, då det generellt ingick i persontrafikens anslutningssystem: Det gjorde lgt bara undantagsvis.

Blt godstrafikutbyte på mellanstationer brukade därför vara begränsat, ofta medfördes bara genomgående godsvagnar. Lgt skulle däremot sköta allt överallt, växla på industrispår etc.
Det krävde mer tid och tågbilden i grafen liknande mer en trappa.

Jag har väldigt bra koll på vad som hände i Kisa. Eftersom min far var 3-4 kväll hade tjänsten som tkl och mor skötte överliggningen i Kisa.Tåg 949 var ett persontåg som gick i retur kl.7,02 till LP som 950. Det hände också ibland att tåg 945 som ankom till Kisa vid 18,10 hade en godsvagn till Kisa som var RÖDskyltad. Den skulle till Långasjönäs. Vad de innehöll har jag glömt tyvärr. På KISA station tjänstgjorde 1950 16 man i blandad ytter och innetjänst. Denna tid ligger mej varm om hjärtat. En av personerna i tjänst i Kisa var Kontorist Lars Lambertz . Pappa till den kände Göran Lambertz.

Vilka tåg som medförde godsvagnar, från och till vilka stationer, stod på 1950-talet i särtrycket Godstransportföreskrifter del IV. Stationerna skulle ju växla i sådana tåg.
Trycket omdöptes med tiden till Godstransportplaner, Gtpl, och lades om till data ca 1990.

Begreppet blandat tåg slopades vid den stora tågomnumreringen 1965-05-30, i sig föranledd av datoriseringen. Ingen kunde exakt definiera tågslaget. Det brukade dock ha kortare restider än lokalgodståg, då det generellt ingick i persontrafikens anslutningssystem: Det gjorde lgt bara undantagsvis.

Blt godstrafikutbyte på mellanstationer brukade därför vara begränsat, ofta medfördes bara genomgående godsvagnar. Lgt skulle däremot sköta allt överallt, växla på industrispår etc.
Det krävde mer tid och tågbilden i grafen liknande mer en trappa.

När försvann begreppet lokalgodståg (och fjärrgodståg etc.)?

Skapa gärna en ny tråd om det är lämpligare.

Tack på förhand!
Ola

Vilka tåg som medförde godsvagnar, från och till vilka stationer, stod på 1950-talet i särtrycket Godstransportföreskrifter del IV. Stationerna skulle ju växla i sådana tåg.
Trycket omdöptes med tiden till Godstransportplaner, Gtpl, och lades om till data ca 1990.

Begreppet blandat tåg slopades vid den stora tågomnumreringen 1965-05-30, i sig föranledd av datoriseringen. Ingen kunde exakt definiera tågslaget. Det brukade dock ha kortare restider än lokalgodståg, då det generellt ingick i persontrafikens anslutningssystem: Det gjorde lgt bara undantagsvis.

Blt godstrafikutbyte på mellanstationer brukade därför vara begränsat, ofta medfördes bara genomgående godsvagnar. Lgt skulle däremot sköta allt överallt, växla på industrispår etc.
Det krävde mer tid och tågbilden i grafen liknande mer en trappa.

När försvann begreppet lokalgodståg (och fjärrgodståg etc.)?

Skapa gärna en ny tråd om det är lämpligare.

Tack på förhand!
Ola

Jag tror att den här är lämplig. Och jag fortsätter en bit till på det relativistiska spåret: vad gjorde dessa begrepp för nytta? Var det olika taxor, eller olika säkerhetsbestämmelser, eller var det mest som en hjälp att förstå världen som man gjorde skillnad? Jag menar, ett godståg är ett godståg liksom, och det framgår ju av tabellerna var det stannar, dessutom måste det ju ha funnits gränsfall?

Lokalgodstågen stannade som regel på alla stationer och utväxlade vagnar samt styckegods och gick som regel mellan 2 st förgreningsstationer där vagnar hämtades/lämnades från/till fjärrgodstågen.

Lokalgodstågen hade som regel goda uppehållstider på varje station för gods- samt vagnutbyte.

Fjärrgodstågen gick som regel längre sträckor med stopp för vagnutbyte vid större stationer/förgreningsstationer samt ofta med högre Sth.

Hur vagnar skulle till/avkopplas framgick av GTPL, dvs färdvägarna.

Hur vagnarna skulle placeras i tågen framgick av tågens sammansättningsplaner, så att minsta växling skulle ske vid stationerna samt slutstationerna, där rangeringsplanerna tog vid för att bilda/sätta samman nästa tåg vagnen/vagnarna skulle vidarebefordras med.

Man skulle kunna skriva en hel uppsatts om godstågen och dess verksamheter då det begav sig, men jag stoppar här!

Jag tror att den här är lämplig. Och jag fortsätter en bit till på det relativistiska spåret: vad gjorde dessa begrepp för nytta? Var det olika taxor, eller olika säkerhetsbestämmelser, eller var det mest som en hjälp att förstå världen som man gjorde skillnad? Jag menar, ett godståg är ett godståg liksom, och det framgår ju av tabellerna var det stannar, dessutom måste det ju ha funnits gränsfall?

Samma taxor och säkerhetsbestämmelser gällde för alla SJ godståg. Uppdelningen i godstågsslag hade troligen tysk förebild. I en DB lärobok i tidtabellsväsen (1966) indelas godstågen där i fjärr- och närtrafiktåg. De förra dessutom i ilgodståg, snabbgodståg och fraktgodståg, med även svenska motsvarigheter. Fortsatt underindelning var t ex systemtåg, särskilda tomvagnståg och militärtåg.

Uppdelningen hade givetvis en orsak, som dock inte utsägs. I Sverige slopades den ju också
till sist.

Inom NBVJ funderar vi på att då och då anordna blandade tåg. Sådana kördes regelbundet på Nora Bergslags Järnväg (NBJ) under den kommersiella epoken, liksom på många andra banor.

En fråga till den/dem som vet: var det från säkerhetssynpunkt tillåtet att medföra lastade tankvagnar i blandade tåg som medförde resande i den (normalt) enda personvagnen som ingick i tågsättet? Eller var det förbjudet eller belagt med restriktioner?

Svaret finns förmodligen som flera skrivit i en SÄO från aktuell tidsepok. Dock körde man på jubileet TÅG 150 i Gävle ett [link=http://www.jvmv.se/jvmv_tag_150/10_150_tagsatten/tagen_tag150.pdf]"1956 NBJ Blandat tåg"[/link] som medförde en tankvagn. Jag förmodar att någon gjort något slags utredning för att komma till att det var en realistiskt tågsammansättning år 1956.

Det som på SJ kallades blandade tåg tror jag inte medförde några tankvagnar. Lokalgodståg var sällan annonserade men medförde en CF vagn för tågpersonal och eventuellt någon resenär. Jag tror mej veta att om det var något jättefarligt i tankvagnen fick man inte ha resenärer. I gamla tdt kan man även se att "vissa dagar medför tåget krutvagnar"och då fick de ej medföra resande. Blandat tåg framfördes ett par tdt på LP-HF på morron.Det innehöll en blandning av personvagnar,resgodsvagn, post, och vanliga godsvagnar och jag tror inte det gick några tankvagnar där. Ang. Lokalgodståg har jag ett roligt minne. Dagen före julafton 1958 hade jag varit i Linköping och klarat körkortet. När vi kom tillbaka till Åtvidaberg fick jag se Lgt stå färdigt att avgå och lyckades hoppa på det hem till Lakvik. Gissa om jag var lycklig på alla sätt. Körkortet fick jag inte förrän den 9/1. Det var L Å N G A dagar.

...Jag tror mej veta att om det var något jättefarligt i tankvagnen fick man inte ha resenärer. …

I [link=https://ekeving.se/hi/SJdok/sao/index.html]1959 års säkerhetsordning (säo)[/link] finns vissa bestämmelser om detta i paragraf 43 (och ytterligare information på motsvarande ställe i säok). Jag kollade även i 1947 års säo, och där nämns just att cisternvagnar med extra farligt gods (närmare bestämt klor och svaveldioxid) inte fick gå i tåg som var upplåtet för resande. För tömda cisternvagnar fanns inga restriktioner.

Närmare bestämmelser fanns i särtryck 141a och 114 (1947) respektive (1959) i SJF 621 "Föreskrifter för transport av farligt gods".

[link=https://ekeving.se/acc/1957/Skrikbo/index.html]Exempel på risker med klortransport, Skrikbo 1957[/link]

Inom NBVJ funderar vi på att då och då anordna blandade tåg. Sådana kördes regelbundet på Nora Bergslags Järnväg (NBJ) under den kommersiella epoken, liksom på många andra banor.

En fråga till den/dem som vet: var det från säkerhetssynpunkt tillåtet att medföra lastade tankvagnar i blandade tåg som medförde resande i den (normalt) enda personvagnen som ingick i tågsättet? Eller var det förbjudet eller belagt med restriktioner?

I NBJ tdt-bok del A 1965 och 1966 finns två sidor med rubriken "Kruttåg-säkerhetsföreskrifter". Jag kan tyvärr inte lägga in bilder i detta forum men kan skicka en skannad kopia till dig via e-post om du inte redan har tillgång till detta. I tdt-boken för NBJ från 1946 hittar jag inga bestämmelser om detta men de kanske fanns i en särskilt utgiven föreskrift.

Tack för alla intressanta kommentarer!/Jan Helger

Jag kan inte hålla mig från att visa en bild på den 1:a tankvagnen i serien...

[img=thumbnail]https://www.nbvj.se/wp/wp-content/uploads/2018/01/q12-502026.jpg[/img]
[link=https://www.nbvj.se/wp/nbj-q12-502023-nbj-q12-502024-nbj-q12-502026-nbj-q12-502039/]Se mer här..[/link]

En del märkningsarbeten kvarstår samtidigt som vi reviderar draganordningen.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Tankvagn i blandat tåg (Järnväg allmänt)