Smalspåriga personvagnar: NÖJ (del 2) (Järnväg allmänt)

av Johan O, Tuesday, August 07, 2018, 17:09 (2060 dagar sedan)

Vi fortsätter där vi slutade senast, del 1 här. Den här delen kommer att avhandla de vagnar som NÖJ beställde.

NÖJ

När NÖJ tar över runt sekelskiftet är fordonsparken ålderstigen, inte minst tekniskt. I samband med invigningen av linjen till Örebro köper man därför in moderna boggivagnar från Södertälje verkstäder. Under de kommande åren köper man in fler vagnar från Arlöv, Fole och ASJ. 1920 köps de sista nytillverkade vagnarna, då de båda stålvagnarna från Görlitz levereras.

[image]
Leveransfoto på ACo 10 från Arlöv. Vagnen blev senare ombyggd till ren tredjeklassvagn.

[image]
Persontåg i början av 1920-talet. Först en F-vagn, därefter en Arlövbyggd ACo följd av en Södertäljebyggd ACo och sist en Görlitzvagn.

1917 köper NÖJ in två spritmotorvagnar från Scania-Vabis. Som släpvagn till dessa köps en kombinerad post- och resgodsvagn med inbyggda vestibuler från KVAB. Denna vagn, DF 70, säljs 1941 till postverket för att ersätta undermåliga postvagnar på de då just förstatligade småländska smalspåren.

[image]
Lok 14 med modernt tågsätt i början av 1920-talet. Vagnarna är DF 70, BCo 30, C 31 och Co 33/34.

1926 köps en begagnad ASJ-byggd personvagn från Finspång-Lotorps Järnväg. Köpet var uppenbarligen väntat, eftersom nummer 32 hållits ledigt i NÖJs nummerserie i flera års tid. Som kuriosa kan nämnas att Lotorp-banans första personvagn är ”Brukspatron Ekmans vagn” som finns bevarad hos Järnvägsmuseet i Gävle. Den finns på bild här.

[image]
Leveransfoto på C 32 som FgLpJ C 2. Vagnen var sannolikt klädd med betsad furupanel liksom sina systervagnar hos MÖJ.

Ombyggnader
Två boggivagnar fick delvis nya korgar efter kollisionen i Kimstad 1939, medan den svårast skadade vagnen C 27 skrotades (men likväl är vagnen noterad som ”såld till Skoghallsverken” 10 år senare i vagnjournalen …)

[image]
Resterna av Folebyggda C 27 och Arlövbyggda Co 10 efter den våldsamma kollisionen ute på linjen mellan Kimstad och Lillie.

[image]
Den sistnämnda vagnen reparerades och ett nytt ”leveransfoto” togs i samband med att vagnen var färdig hos ASJ i Linköping. Jämför med leveransfotot högre upp.

1944-45 byggs de båda spritmotorvagnarna om till personvagnar. Den ena går efter ombyggnaden kvar på NÖJ, medan systervagnen flyttas till MÖJ. Båda banorna samförvaltas vid den här tiden av det gemensamma ”Trafikaktiebolaget Östergötlands Järnvägar”, TÖJ.

Sommarvagnar
I en rapport 1910 konstateras att: Tillgången af personvagnar är deremot ej tillräcklig, utan måste för persontrafiken under sommaren en del N-vagnar förbyggas till CN och vid reqv. af extra lusttåg ett tjugutal J1-vagnar förändras till CJ, försedda med tak av presenningar.

Liksom många andra banor använde NÖJ ombyggda N-vagnar med lösa överbyggnader som sommarvagnar. Troligen byggdes de första redan i slutet av 1800-talet. Sommarvagnsredena monterades i regel av vintertid, men 1906 får tre vagnar sina reden fastmonterade och blir permanenta sommarvagnar, CN 23-25.

I en sammanställning av den rullande materielen från 1910-talet upptas förutom de permanenta sommarvagnarna även bland annat 6 st lösa reden levererade 1908 och ytterligare 4 st år 1911. Sammanställningen upptar även CJ-vagnarnas ”lusttågsvagnsinredningar”, inklusive ”Bänkar, ställningar och stegar till d:o” levererade 1908-9.

[image]
Lusttåg med sommarvagnar av flera typer i Finspång 1904. Vagnen längt till vänster har ett löst sommarvagnsrede, medan övriga öppna vagnar enbart har ställningar med presenningstak. Som synes användes tidvis även godsfinkor som sommarvagnar. Det kan inte varit någon vidare komfort för resenärerna…

I och med att CN 23-25 byggs tillbaka till N-vagnar 1922 kan vi anta att sommarvagnstrafiken avslutats dessförinnan.

[image]
Åtminstone en av CN 23-25 hann få fönster innan den byggdes tillbaka till N-vagn, vilket syns på denna tyvärr väldigt lågupplöst skannade bild från Kvismaren (bild från Örebro läns museum).

Fortsättning i nästa inlägg.

Smalspåriga personvagnar: NÖJ (del 2)

av Johan O, Tuesday, August 07, 2018, 17:14 (2060 dagar sedan) @ Johan O

Fortsättning från föregående inlägg.

Resgodsvagnar
PFJ och FNJ hade båda köpt sina resgodsvagnar från Atlas vid respektive banas invigning. Under senare delen av 1800-talet hade dock Finspångs styckebruk breddat sin verksamhet och levererat godsvagnar till både PFJ och NBJ (Norsholm-Bersbo). I samband med bygget av ÖPJ låter man därför tillverka fyra nya resgodsvagnar.

[image]
F 231, ursprungligen NÖJ/ÖPJ F 21 rullar med öppen dörr över träbron i Hjortkvarn.

Bruket i Finspång fortsätter att förse NÖJ med F-vagnar. Under åren 1907-1929 byggs totalt 7 st F-vagnar på olika delar inom bruket, bland annat i ”motorverkstaden”.

1906 tillkommer även två ångfinkor tillverkade av Fole, efter omnumreringen 1909 benämnda som ”värmevagnar”. Troligen användes de även för transport av köldkänsligt gods.

[image]
Persontåg med lok 10 lämnar Örebro Södra 1923. Första vagn är en av de båda ångfinkorna. Övriga vagnar är en CD-vagn från 1874, en C och en AC från 1908 och sist en ACo från 1905.

År 1907 görs en första större omnumrering av godsvagnarna. Uppenbarligen är man inte nöjd, för redan två år senare gör man om hela arbetet, och skapar egna nummerserier för G-vagnar och F-vagnar.

Några av de äldsta resgodsvagnarna byggs med tiden om till rena godsfinkor litt G. F 236 skrotas efter att vagnen varit inblandad i den svåra kollisionen mellan två tåg på linjen mellan Kimstad och Lillie år 1939.

[image]
På denna bild från Örebro S syns den sist tillverkade F-vagnen, F 240.

Om någon kan komplettera med slopnings/skrotningsår för de vagnar där det saknas vore vi tacksamma!

SJ-tiden / Bevarade vagnar
Totalt får 16 st person- och tre F-vagnar nummer i SJs personvagnsserie. Vi har för avsikt att återkomma till SJ-tiden, så här kommer bara ett kort litet sammandrag.

[image]
De tvåaxliga vagnarna slopas först. Bilden ovan tagen 1953-1956 på den slopade fd C 28 har Patrik Eriksson här på forumet visat tidigare. Vagnen är fortfarande inte ommärkt med SJ-märkning, och vi kan anta att detta öde även gällde systervagnen som slopades tre år senare. Fd AC 26 säljs 1955 till Böksholms pappersbruk i Braås där den används för personaltransporterna mellan Braås station och pappersbruket.

Av de fem ACo-vagnarna blir två vagnar år 1954 tjänstevagnar. Även de båda fd motorvagnarna blir degraderade till tjänstevagnar 1958. En av F-vagnarna blir 1952 ombyggd till ren godsfinka.

Övriga vagnar överlever som trafikvagnar in på 60-talet.

Om vi bortser från PFJ- och FNJ-vagnarna finns det två personvagnar från NÖJ bevarade. ACo 7 och AC 26 finns hos AGJ, båda vagnarna avvaktar dock renovering.

Av de många resgodsvagnarna är det bara den sist tillverkade, F 240, som överlevt. Vagnen såldes av SJ till Norrköpings Stuveribolag men överläts senare vidare till järnvägsmuseet i Linköping.

Fordonslista över fordon levererade till NÖJ
[image]

För den som vill ha den något röriga kompletta listan med alla vagnar i nummerordning inklusive PFJ/FNJ-vagnarna finns en sådan att ladda ner som PDF här

Källor till uppgifterna härstammar till stor del från Riksarkivet, dels i NÖJs vagnjournaler, från NÖJs vagnskort, samt som vanligt i Väg & Vattenbyggnadsstyrelsens årliga rapporter från de enskilda järnvägarna. Några uppgifter är även tagna från Landsarkivet i Vadstena, där delar av TÖJs efterlämnade material finns bevarat.

En liten förklaring till tabellen:
De grå fälten markerar att fordonen har bytt nummer, är inköpta eller har sålts vidare till andra banor. I slutändan kommer de därmed utgöra en länk till tidigare historia hos andra banor respektive vidare öden. Dessa vagnar kommer därför att återfinnas i andra banors listor framöver.

Gula fält är fält där vi är något osäkra över uppgifternas riktighet. Ibland kan det röra sig om otydlig handstil i gamla dokument, ibland motsägelsefulla uppgifter.

Kolumnen med SJ-id är något förenklad, endast första SJ-littera är angivet. Det kommer som sagt en mer komplett lista över SJ-vagnarnas öden senare, inklusive ombyggnader under SJ-tiden m.m. Kolumnen ska därmed än så länge mest ses som en referens liksom de grå fälten.


När vi ändå är i Norrköping passar vi på och gör en visit på VB som nästa bana att titta på.

/Johan & Stefan

Smalspåriga personvagnar: NÖJ (del 2)

av Anders Östlund, Tuesday, August 07, 2018, 17:46 (2060 dagar sedan) @ Johan O

Vet inte om jag svarat innan, men jag vill gärna heja på er och suger i mig denna information som en svamp, en tacksam svamp... Mycket uppskattat och ser fram emot varje påfyllning...

Hälsar,
Anders Ö

Smalspåriga personvagnar: NÖJ (del 2)

av tobiasljung, Wednesday, August 08, 2018, 16:57 (2059 dagar sedan) @ Johan O

Mycket trevligt!

En fråga om bilden på F240 i Örebro S: Den är märkt med två streck i hörnen, vilket indikerar att den är tryckluftsbromsad - men den har/hade väl enbart handbroms...?

[image]
På denna bild från Örebro S syns den sist tillverkade F-vagnen, F 240.

Hörnmärkning av godsvagnar

Smalspåriga personvagnar: NÖJ (del 2)

av Johan O, Wednesday, August 08, 2018, 19:08 (2059 dagar sedan) @ tobiasljung

Hej!

Enligt NÖJs fordonsförteckning gjord inför förstatligandet är vagnen försedd med tryckluftbroms. Jag vet inte när NÖJ införde tryckluftbroms, men på bilder från 1920-talet är fordonen utrustade med det. Därmed är det rimligt att anta att F 240 hade tryckluftbroms redan vid tillverkningen 1929.

/Johan

Smalspåriga personvagnar: NÖJ (del 2)

av WS, Wednesday, August 08, 2018, 20:51 (2059 dagar sedan) @ Johan O

Bra jobbat.

Om vi tar perioden allmänt fram till ca 1920.
Varför var det så varierande, hur man benämnde högsta klass?

Samma vagn/vagntyp/inredning kan i vissa fall gå som A och märkas 1 Klass,
men i andra fall gå som B ock märkas 2 klass. Det verkar lite slumpmässigt
om en vagn blev uppmärkt exempelvis ACo eller BCo. Allt lika i övrigt. /WS/

Smalspåriga personvagnar: NÖJ (del 2)

av Dag Bonnedal, Wednesday, August 08, 2018, 23:23 (2059 dagar sedan) @ WS

Bra jobbat.

Om vi tar perioden allmänt fram till ca 1920.
Varför var det så varierande, hur man benämnde högsta klass?

Samma vagn/vagntyp/inredning kan i vissa fall gå som A och märkas 1 Klass,
men i andra fall gå som B ock märkas 2 klass. Det verkar lite slumpmässigt
om en vagn blev uppmärkt exempelvis ACo eller BCo. Allt lika i övrigt. /WS/

Vid många mindre järnvägar var det väl så att enda skillnaden mellan första och andra klass var att med förstaklassbiljett fick man egen kupé. Delad kupé i andra (som senare tiders sovvagnar).

Dag B

Smalspåriga första/ andraklass personvagnar

av Granis, Thursday, August 09, 2018, 10:40 (2058 dagar sedan) @ Dag Bonnedal

Mjaaa... "Egen kupé" (i sittvagn då) även i första klass var nog ganska ovanligt, t o m på normalspår. Förvisso kunde man kanske boka en hel sådan, men den blev nog ganska stor då. Och dyr. Framförallt om resenären var ensam. Men kanske man kan säga att kupéerna generellt var större =salonger, typ, i andra klass än i första?

Saken har väl behandlats här förut, men på smalspår hade ju flera banor tidigt förstaklassvagnar (litt "A" ) samt tredjeklass ("C" ), men inte andra ("B" ). Skillnaden var ju då också ganska stor, med stoppade fåtöljer och sammetstapeter (typ) i första men träbänkar och plankväggar i tredje klass. Så då kanske man tyckte att den var motiverad?

Men på 1900-talet började ju standarden höjas även på tredjeklassvagnar varför skillnaden framstod som mindre. Så på 1920-talet (sådär) omlittererades många (alla?) kvarvarande förstaklassvagnar på smalspår till andraklass. Men många hade t o m byggts till tredjeklassvagnar då standardhöjningen (och sämre tider?) gjorde att resandeunderlaget för första- och andraklass minskade.

Hur många smalspårsbanor hade ö h t andraklass (i några fall då fd förstaklass) vagnar kvar när de förstatligades på 1940-talet? M a o hur många "Bp"/ "Bop"/ "BCop" o dyl erhöll SJ? Från NVHJ vet jag, och så VGJ och KBJ? Och BKB på 1067-nätet? Under 1950-talets sista år erhöll SJ i varje fall två förstaklassvagnar litt Aop -omlittererade från litt Bo genom 1956 års reform- från SRJ vilka slopades redan på 1960-talet. Dessa borde väl då varit SJ´s sista första/ andraklassvagnar? Med god marginal kanske?

/ L G

Smalspåriga första/ andraklass personvagnar

av Lars Ågren, Thursday, August 09, 2018, 11:12 (2058 dagar sedan) @ Granis

Blev lite intresserad av hur länge 1 klass annonserades för privatbanor i Sveriges kommunikationer så jag tittade i en från 1930. Där annonserade två järnvägar, Voxna-Lobonäs och Landskrona-Lund-Trelleborg 1 klass sittvagnar. En hel del järnvägar hade enbart 3 klass. Några av dem var helt naturligt men andra lite förvånande, t ex Malmö-Trelleborg, Vellinge-Skanör-Falsterbo och Bjärred-Lund-Harlösa järnvägar. Någon som vet mer om anledningen till detta?

Smalspåriga första/ andraklass personvagnar

av Ola Almquist, Thursday, August 09, 2018, 12:08 (2058 dagar sedan) @ Granis

Hur många smalspårsbanor hade ö h t andraklass (i några fall då fd förstaklass) vagnar kvar när de förstatligades på 1940-talet? M a o hur många "Bp"/ "Bop"/ "BCop" o dyl erhöll SJ? Från NVHJ vet jag, och så VGJ och KBJ? Och BKB på 1067-nätet? Under 1950-talets sista år erhöll SJ i varje fall två förstaklassvagnar litt Aop -omlittererade från litt Bo genom 1956 års reform- från SRJ vilka slopades redan på 1960-talet. Dessa borde väl då varit SJ´s sista första/ andraklassvagnar? Med god marginal kanske?

BCop övertogs från NVHJ, BCot från BKB. Sedan har jag inga andra uppgifter än att det fanns BCo-vagnar på KBJ, MÅJ, ÖSmJ, KTsJ och VÅHJ med andraklassen i behåll vid förstatligandet men om den var annonserad har jag ingen uppgift om. VGJ hade ingen annonserad andraklass 1943 vad jag kan se. Det betyder att exempelvis denna vagn inte fick så lång tjänstgöring som andraklassvagn. I VGJ:s vagnslista från 1944 finns ett antal BC- och BCo-vagnar med men de väntade nog på ombyggnad. T.o.m. B3 1006 fanns kvar. Ett antal av de tvåaxliga vagnarnas öden beskrivs här.

BLJ verkar ha haft förstaklass kvar till nedläggningen. Se även denna sida men vagnarnas littera reformerades inte 1956. Hur var det med BCo 5? Den användes inte så mycket men rustades upp inför SJK-resan?

För övrigt så räknar jag med att Johan O kommer att komma till Småland och Västergötland i kommande trådar. Det ser jag fram emot! NÖJ var mycket intressant.

M.v.h.
Ola

Smalspåriga första/ andraklass personvagnar

av Stefan Olsson, Thursday, August 09, 2018, 13:42 (2058 dagar sedan) @ Ola Almquist

Kul att våra efterforskningar börjar sätta fart på debatten och ta upp nya roliga sidospår.

Just klassningen av vagnarna är ju en av de svåra nötterna att knäcka. Kanske måste man kolla tidtabeller, eller styrelseprotokoll för att få reda på när man ändrade A till B (väl vanligast?). Beträffande VGJ kan man fundera på om andraklass fanns kvar längre på lokaltrafiken Göteborg-Sjövik med tanke på att SRJ ju hade Bo-vagnar så länge...

Till sist kan man konstatera att BLJ ju inte ändradre något littera i samband med reformen 1956, men väl införde den gula randen på sina andraklassavdelningar på 4 o 5. Övriga vagnar var ju i princip slopade vid det laget. Vet att Börje Thoursie berättat att han hade ett utredningsuppdrag för BLJ en gång och då utkvitterade frikort i andraklass. Tror han reste rätt ensam.

Jo vi kommer till Småland men förbereder just nu MÖJ med föregångare.

SRJ andraklass personvagnar

av Thomas Tell, Thursday, August 09, 2018, 14:03 (2058 dagar sedan) @ Stefan Olsson

... med tanke på att SRJ ju hade Bo-vagnar så länge...

SRJ tog ju bort andra klass 1943 samma år som Bo-vagnarna blev ombyggda från BCo. Vagnarna byggdes ju inte om som Bo utan Co långresevagnar med bekvämare säten. På "leveransfotot" syns tydligt Co.
1946 ändrades dock litt till Bo men 1 klass finns inte att hitta i tidtabellerna förrän SJ tog över 1959. Vagnarnas säten var numrerade och bokningsbara men bara för dem som visste de fanns.
/tell

Smalspåriga personvagnar: NÖJ (del 2)

av Ola Almquist, Friday, August 10, 2018, 20:52 (2057 dagar sedan) @ Johan O

1944-45 byggs de båda spritmotorvagnarna om till personvagnar. Den ena går efter ombyggnaden kvar på NÖJ, medan systervagnen flyttas till MÖJ. Båda banorna samförvaltas vid den här tiden av det gemensamma ”Trafikaktiebolaget Östergötlands Järnvägar”, TÖJ.

Kommentar som inte direkt berör vagnarna: TÖJ är en förkortning för Trafikförvaltningen Östergötlands Smalspåriga Järnvägar.

M.v.h.
Ola