Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, 60-tal (många bilder) [DEL 1] (Järnväg allmänt)

av Calle Wickberg @, tisdag, augusti 07, 2018, 23:00 (379 dagar sedan)

Har en Tidtabellsboken, del A för 4 driftdistriktet hemma i bokhyllan. 4 driftdistriktet omfattade nedanstående sträckor:

Hallsberg-Göteborg C
Gårdsjö-Håkantorp
Karlsborg-Skövde
Falköping C-Vartofta
Vartofta-Tidaholm
Uddevalla C-Herrljunga
Forshem-Göteborg C
Trollhättan-Nossebro
Åmål-Göteborg C
Arvika-Mellerud
Kornsjö-Mellerud
Strömstad-Göteborg C
Lysekil-Munkedal

Tidtabellsbokens grundutgåva är daterad 1965-05-30, och är sedan, korrekt utfört vad det verkar, inrättad med sex olika ändringstryck; det sist inrättade är daterat 1969-06-01.

Att skanna hela boken blir tungt och tråkigt med den utrustning jag har hemma, men valda delar kan ju lyftas ut. Så har jag gjort här, då jag skannat linjebeskrivningen för sträckan Gårdsjö-Håkantorp och omvänt. Sist finns också en beskrivning för hur växling vid Vänern ska gå till. Vänern var bangården vid Cementa och Hönsäters hamn i Hällekis, och utgick från en växel vid Sjöråsån, innanför dåvarande stationsgränsen på Forshems station, grovt räknat vid km 66.

Vi börjar med Gårdsjö-Håkantorp.


[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

<forts. följer>

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, 60-tal (många bilder) [DEL 2]

av Calle Wickberg @, tisdag, augusti 07, 2018, 23:05 (379 dagar sedan) @ Calle Wickberg

<forts. fr. del 1>

Nedan följer sträckan Håkantorp-Gårdsjö.


[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]


Nedan följer instruktion för växling vid Vänern (med en del om växling vid linjeplatsen Saltkällan på Bohusbanan med som "bonus"...)

[image]

[image]

<SLUT.>

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, 60-tal -- Frågor, kommentarer

av Calle Wickberg @, tisdag, augusti 07, 2018, 23:52 (379 dagar sedan) @ Calle Wickberg

Några kommentarer och blandade frågor till de föregående inläggen med linjebeskrivning:

Jag har efter nio års tjänst i Lidköping hyfsat bra linjekännedom på banan i fråga. Det är lätt att känna igen sig och man kan väl å ena sidan konstatera att det inte hänt så mycket, det är exempelvis fortfarande som bäst två gröna in till huvudspåren 5, 6 och 7 i Mariestad, å andra sidan har det egentligen hänt en hel del, trots att Kinnekullebanan väl får anses vara gammalmodig med dagens mått mätt.

- STH på banan har höjts från dåtidens 90 till nuvarande 100. Detta skedde på tidigt 1990-tal (1992?).

- Ett antal hållplatser har lagts ned: Lidköping-Esplanaden (1993, ersatt av Framnäs City) Tomtehagen (1974), Russelbacka (när?), Bryne (1987), Smedtofta (1987).

- Fagerlid var lastplats med påstigningsmärke. När försvann resandetågens uppehåll i Fgr? Lastplatsen överlevde ganska länge - till 2002 (?).

- Vid vägkorsning "Hällekis", vid Hällekis hållplats, anges att "Bommarna kan lyftas av tågpersonal...". Detta känns som en specialare. Förekom liknande på andra platser? Hlk och vägskyddet ligger ju på linjen...

- På 1970-talet (1979?) tillkom Järpås Akron, mellan Stora Levene och Järpås, som lastplats. Den slopades i december 2006.

- Vid Truve finns bevakade grindar sommartid. Det finns en badplats här och det torde vara den stora gångtrafiken vid denna som föranleder bevakningen. Jag hittar inget annat exempel på detta i hela tidtabellsboken!

Vet någon när dessa bevakade grindar försvann, och hur många fler exempel på detta fanns i landet så här sent?

- Lugnås, Råbäck, Källby och Lovene var stationer 1969. Ingen av dessa finns kvar som station idag.


Ekevings sidor finns en grafisk tidtabell från 1971. Där finns inte Rbk angiven som station, den torde alltså ha försvunnit omkring 1970. Jag blev lite förvånad över att Rbk var station efter breddningenav banan, det trodde jag i min enfald inte. Jag vet dock att det finns synliga rester av ett normalspår till invid plattformen i Rbk, men hade utgått från att Rbk var lastplats.

Fråga: Användes Råbäck i någon utsträckning som station eller var där normalt ständigt obevakat? I 1964 års graf tycks det ligga ett möte i Råbäck på vardagar.
Att den försvann såpass tidigt torde väl tyda på att behovet egentligen var ringa. Vilket var slopningsdatumet? Har någon mer info om Råbäck vid denna tid vore det kul att se eller höra!

[image]
Råbäck år 1968. Bild från Samlingsportalen (Jvm.KDAD0036)


- Stora Levene är lastplats i såväl 1964 som 1971 års grafer. Vid breddningen av banan byggdes ett nytt, mindre men modernt "stationshus" i Stora Levene. Tydligen ansåg man att det fanns ett behov av detta. Bilder finns bl a på samlingsportalen.

Gissningsvis var där också bemannat - men vad hade personalen för uppgifter? Biljettförsäljning och styckegodshantering? Hur vanligt var det med bemanning på platser, som inte klassades som station vid denna tid? På en bild som tidigare figurerat i detta forum syns stationshuset år 1980 med igenbommade fönster. Gissningsvis upphörde alltså eventuell bemanning på 1970-talet. Men när?

[image]


Denna bild, från Samlingsportalen (Jvm.KDAE06794), är tagen 1960. Här syns vev för bommar. Vägskyddet i Stora Levene anges dock som automatiskt i linjebeskrivningen. En arbetsuppgift mindre för platsvakten i Stlv?


//C.

Plankorsningar bevakade endast under sommaren

av Gunnar Ekeving @, onsdag, augusti 08, 2018, 09:13 (378 dagar sedan) @ Calle Wickberg
Redigerad av Gunnar Ekeving, onsdag, augusti 08, 2018, 09:19

Intressant att det så sent fanns grindbevakning sommartid i Truve. Liknande fanns på 1950-talet vid Säröbanan och ännu på 1960-talet någonstans längs sträckan Växjö - Västervik. Malmö - Limhamn hade vid Ribersborg enkla bommar som endast fälldes sommartid och som jag tror sköttes av badvakter. Detta pågick så länge det fanns nämnvärd trafik på linjen.

Sommargrindbevakningen i Truve nämns även i 36 trafiksektionens tidtabellsbok del A från 1949

SJK-skriften Järnvägsdata uppger att Råbäck var station fram till 1970. Samma år övergick Fagerlid från att vara håll- och lastplats till enbart lastplats. 1988 upphörde dock även godstrafiken, och växlarna i huvudspåret togs bort 2002. Allt enligt Järnvägsdata.

Plankorsningar bevakade - fd VÅHJ

av Stefan Olsson @, onsdag, augusti 08, 2018, 09:30 (378 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Kan komplettera beträffande Västervik-Växjö att Grindstugan norr om Åseda hade grindvakt åtminstone 1970 och kanske något ytterligare år. Någon mer grind fanns väl också på banan.

Tror vi avhandlat det tidigare.

Plankorsningar bevakade - fd VÅHJ

av Kjell Aghult @, onsdag, augusti 08, 2018, 10:19 (378 dagar sedan) @ Stefan Olsson

Kan komplettera beträffande Västervik-Växjö att Grindstugan norr om Åseda hade grindvakt åtminstone 1970 och kanske något ytterligare år. Någon mer grind fanns väl också på banan.

Detta var ständig grindbevakning, utbytt mot ljud- och ljussignaler 1970. En av de sista
sådana korsningarna på f d VÅHJ.

Plankorsningar bevakade - fd VÅHJ

av Krister P @, Växjö, onsdag, augusti 08, 2018, 10:48 (378 dagar sedan) @ Stefan Olsson

Sedan har vi ju den speciella grinden vid Hjortöström strax söder om Virserum där grindens normalläge var att spärra järnvägen för att hindra kreatur att komma upp på banvallen. När tåg nalkades så svängde man över grinden mot vägen istället.
Hur länge den var i bruk vet jag inte. En bit in på 1960-talet i alla fall.
På bilden har en nytillverkad grind satts upp.
Personerna på bilderna är fr.v: Valle Johansson och Stål.
Foto: Lennart Petersson, Krister Perssons samling.

[image]

[image]

Plankorsningar bevakade endast under sommaren

av Kjell Aghult @, onsdag, augusti 08, 2018, 10:07 (378 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Intressant att det så sent fanns grindbevakning sommartid i Truve. Liknande fanns på 1950-talet vid Säröbanan och ännu på 1960-talet någonstans längs sträckan Växjö - Västervik.

Var på västerviksbanan? Saknas i vart fall i 1960 års linjebok.
Dokumenterad är den tillfälliga grindbevakningen vid Såpebruket, på f d KVBJ i Karlshamn. Grindarna bevakades endast på begäran från Folkets Hus! (1946 års linjebok).
Bevakningen i Truve varade till 1971, då ljud- och ljussignaler ersatte.

Plankorsningar bevakade endast under sommaren

av yngve nilsson @, onsdag, augusti 08, 2018, 10:26 (378 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Svar till Aghult.
Sistas grindbevakningen var mycket riktigt Grindstugan. Tidigare fanns också grindbevakning i Aggatorp mellan Mosstorp och Hjortöström samt ennu längre tillbaka en övergång mellan Gårdveda och Sandlid men dessa försvann och blev ljud-o ljussignaler mycket tidigare änGrindstugan. Dessa vägövergångar var bevakade året runt. De dagar Virserums matknad pågick fanns en vägövergång på sträckan Virserum-Hultarp som bevakades med vakt marknadsdagarna.

Plankorsningar bevakade endast under sommaren

av Ola Almquist @, Göteborg, onsdag, augusti 08, 2018, 10:56 (378 dagar sedan) @ yngve nilsson

Svar till Aghult.
Sistas grindbevakningen var mycket riktigt Grindstugan. Tidigare fanns också grindbevakning i Aggatorp mellan Mosstorp och Hjortöström samt ennu längre tillbaka en övergång mellan Gårdveda och Sandlid men dessa försvann och blev ljud-o ljussignaler mycket tidigare änGrindstugan. Dessa vägövergångar var bevakade året runt. De dagar Virserums matknad pågick fanns en vägövergång på sträckan Virserum-Hultarp som bevakades med vakt marknadsdagarna.

Här står någonting om Gårdveda, men jag antar att det är bommar som manövrerades från stationen.
Tidskriften Tåg: SLUTVEVAT I GÅRDVEDA - AUTOMATISKA BOMMAR UPPSATTA! tågnytt T1/71 SIGN

Däremot har jag för mig att jag läst något någon annanstans om grindarna vid Aggatorp eller Gårdveda. I Tåg, Ånghwisslan eller Bilder från Sveriges Järnvägar? Jag har lite ont om sådana just nu, framför allt de sistnämnda som är svåra att få tag i.

M.v.h.
Ola

Plankorsningar bevakade endast under sommaren

av Kjell Aghult @, onsdag, augusti 08, 2018, 11:20 (378 dagar sedan) @ Ola Almquist

Här står någonting om Gårdveda, men jag antar att det är bommar som manövrerades från stationen.
Tidskriften Tåg: SLUTVEVAT I GÅRDVEDA - AUTOMATISKA BOMMAR UPPSATTA! tågnytt T1/71 SIGN

Gällde sannolikt bommarna vid stationen (Ej grindar). Enligt linjeboken automatiserade 1969, då stationen avbemannades.

Däremot har jag för mig att jag läst något någon annanstans om grindarna vid Aggatorp eller Gårdveda. I Tåg, Ånghwisslan eller Bilder från Sveriges Järnvägar? Jag har lite ont om sådana just nu, framför allt de sistnämnda som är svåra att få tag i.

Det stod i en ÅW 1970 (Ej tillgänglig).

Plankorsningar bevakade endast under sommaren

av Jöran Johansson ⌂ @, NÖ Småland, onsdag, augusti 08, 2018, 14:36 (378 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Här står någonting om Gårdveda, men jag antar att det är bommar som manövrerades från stationen.
Tidskriften Tåg: SLUTVEVAT I GÅRDVEDA - AUTOMATISKA BOMMAR UPPSATTA! Tågnytt T1/71 SIGN

Gällde sannolikt bommarna vid stationen (Ej grindar). Enligt linjeboken automatiserade 1969, då stationen avbemannades.

Däremot har jag för mig att jag läst något någon annanstans om grindarna vid Aggatorp eller Gårdveda. I Tåg, Ånghwisslan eller Bilder från Sveriges Järnvägar? Jag har lite ont om sådana just nu, framför allt de sistnämnda som är svåra att få tag i.

Det stod i en ÅW 1970 (Ej tillgänglig).

Ur ÅW 1052, s. 3-4, av sign. KA:

Tre av SJ absolut sista
vägkorsningar med grindbevakning finns i mörkaste Småland på fd VÅHJ. Korsningarna Grindstugan, km 119,717 (Hultanäs-Åseda), Aggatorp, km 99,916 (Hjortöström-Mosstorp), Gårdveda, km 81,233 (Gårdveda Flaten).
Att vägkorsningarna inte automatiserats beror naturligtvis på den förestående nedläggningen av bandelen. I Säo föreskriven signalering mot banan – här med V-försignaler åt båda håll – finns dock. Grindarna är emellertid inte av den klassiska trämodellen utan består av svetsade stålrörskonstruktioner.
Vägvakterna på linjen är en nu nästan död yrkeskår genom automationen (däremot finns ett mindre antal vägvakter i tjänst på tillfälligt bevakade stationer). 1955 förekom dock grindbevakning på så pass stora linjer som Göteborg-Uddevalla och fd OKB. Men mest fanns naturligtvis vägvakterna på smålinjerna. Antalet varierade emellertid starkt, främst beroende på vägnätets utseende och stationsantalet. Vissa linjer, t.ex. ÖJ hade på så sätt de flesta vägkorsningarna vid stationer. Bommar och grindar kunde därför manövreras av stationspersonalen. Typiska ”grindvaktsbanor” var emellertid Falköping-Landeryd, Värnamo-Åstorp och Ystad-Eslöv. Där kunde de automatiska vägskyddsanonordningarna räknas på ena handens tumme.
Gotlandsbanorna … nedläggningen.
NBJ höll länge fast vid grindbevakningen. I liten skala började man eliminera den redan på 1950-talet. Den verkliga ”stöten” kom dock först 1966-67, då alla återstående vägvakter utom en automatiserades bort. Den enda återstående finns vid Grönälven, km 65,645 Hjulsjö-Bredsjö.
Mot slutet började f.ö. både NBJ och SJ märka tydliga rekryteringssvårigheter till sysslan. Landsbygdens och banvaktsstugornas avfolkning gjorde sitt. Den utdragna passningstiden och den låga lönen (ca 500 kr/mån) var inte heller attraktiva.
Grindbevakningen var på sin tid en dåligt avlönad men ändå ansvarsfull uppgift – mången vägvakt har väntat i ur och skur vid sina grindar på försenade tåg eller överraskats av visslan från ett okänt eller glömt extratåg. Frid över grindvaktens inne!

Ur ÅW 1053, s. 7, av sign. AJ:
Grindbevakning
Grindbevakningen vid Gårdveda km 81,233 indrogs i december i samband med att grindvakterskan gick i pension. Hon ersattes av en automatisk vägskyddsanläggning. Händelsen uppmärksammades i pressen med bl.a. en helsida i GT.

--
www.banvakt.se

Plankorsningar bevakade endast under sommaren

av Kjell Aghult @, onsdag, augusti 08, 2018, 11:03 (378 dagar sedan) @ yngve nilsson

...De dagar Virserums matknad pågick fanns en vägövergång på sträckan Virserum-Hultarp som bevakades med vakt marknadsdagarna.

Alla plankorsningsfrågor avgjordes av banavdelningen (som också hade kontakten med vägmyndigheterna). Tillfälligt skydd utgjordes ofta av hastighetsnedsättning för tågen,
och punkterna angavs i Veckoordern (Körorderns föregångare). En skräckinjagande förklaring till
en sådan nedsättning en gång på Östgötasmalspåret var "tunga biltransporter!"

Plankorsningar bevakade endast under sommaren

av Anders Johansson @, onsdag, augusti 08, 2018, 12:51 (378 dagar sedan) @ yngve nilsson

Aggatorp är intressant ur arbetsrättslig synpunkt.
Där åskyndades bytet så att damen som var grindvakt inte skulle ha varit anställd i 10 år eftersom avtalet sa att då fick hon full pension, fria resor etc.

Sista Grindvakten, var inte det utanför Gullaskruv på gamla SäNJ.
Den fanns väl kvar ganska många år in på 70-talet?

Plankorsningar bevakade endast under sommaren

av S-O Strand @, Herrljunga, onsdag, augusti 08, 2018, 13:13 (378 dagar sedan) @ Anders Johansson

Aggatorp är intressant ur arbetsrättslig synpunkt.
Där åskyndades bytet så att damen som var grindvakt inte skulle ha varit anställd i 10 år eftersom avtalet sa att då fick hon full pension, fria resor etc.

Sista Grindvakten, var inte det utanför Gullaskruv på gamla SäNJ.
Den fanns väl kvar ganska många år in på 70-talet?

Som Sveriges sista grindvakt anger de flesta källor Lilly Skeppner som tjänstgjorde vid Grönälven på NBJ några km söder om Bredsjö fram till den 3 maj 1977.

Plankorsningar bevakade endast under sommaren

av Ola Almquist @, Göteborg, onsdag, augusti 08, 2018, 13:37 (378 dagar sedan) @ S-O Strand

Aggatorp är intressant ur arbetsrättslig synpunkt.
Där åskyndades bytet så att damen som var grindvakt inte skulle ha varit anställd i 10 år eftersom avtalet sa att då fick hon full pension, fria resor etc.

Sista Grindvakten, var inte det utanför Gullaskruv på gamla SäNJ.
Den fanns väl kvar ganska många år in på 70-talet?


Som Sveriges sista grindvakt anger de flesta källor Lilly Skeppner som tjänstgjorde vid Grönälven på NBJ några km söder om Bredsjö fram till den 3 maj 1977.

Om detta har det skrivits här.

M.v.h.
Ola

Plankorsningar bevakade endast under sommaren

av Ola Almquist @, Göteborg, onsdag, augusti 08, 2018, 14:07 (378 dagar sedan) @ Ola Almquist

Aggatorp är intressant ur arbetsrättslig synpunkt.
Där åskyndades bytet så att damen som var grindvakt inte skulle ha varit anställd i 10 år eftersom avtalet sa att då fick hon full pension, fria resor etc.

Sista Grindvakten, var inte det utanför Gullaskruv på gamla SäNJ.
Den fanns väl kvar ganska många år in på 70-talet?


Som Sveriges sista grindvakt anger de flesta källor Lilly Skeppner som tjänstgjorde vid Grönälven på NBJ några km söder om Bredsjö fram till den 3 maj 1977.


Om detta har det skrivits här.

Här finns ytterligare en tråd som dessutom innehåller mer om f.d. VÅHJ.

M.v.h.
Ola

Plankorsningar bevakade endast under sommaren

av Kjell Aghult @, onsdag, augusti 08, 2018, 13:45 (378 dagar sedan) @ Anders Johansson

Aggatorp är intressant ur arbetsrättslig synpunkt.
Där åskyndades bytet så att damen som var grindvakt inte skulle ha varit anställd i 10 år eftersom avtalet sa att då fick hon full pension, fria resor etc.

Källa till uppgiften utbeds. Jag kan inte gamla Väg- och platsvaktsavtalet (Väva). Men vet att investeringsarbeten inte brukar vara lättrubbade (Material- och personalförsörjning etc).

Plankorsningar bevakade endast under sommaren

av Anders Johansson @, onsdag, augusti 08, 2018, 14:15 (378 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Det är muntlig utsago, dvs hennes egen.
Jag blev inbjuden på kaffe när vi reparerade CD-anläggningen runt 90.
Man får väl kanske ta alla fakta med viss nypa salt men hon var lite sur på att hon planerat att resa efter att ha fått fria resor och gick misste om detta.

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, 60-tal -- Frågor, kommentarer

av S-O Strand @, Herrljunga, onsdag, augusti 08, 2018, 09:15 (378 dagar sedan) @ Calle Wickberg

Några kommentarer och blandade frågor till de föregående inläggen med linjebeskrivning:

- Ett antal hållplatser har lagts ned: Lidköping-Esplanaden (1993, ersatt av Framnäs City) Tomtehagen (1974), Russelbacka (när?), Bryne (1987), Smedtofta (1987).

Russelbacka slopad 1971-05-23. Samma slopningsdatum gäller för Tomtehagen.


- Fagerlid var lastplats med påstigningsmärke. När försvann resandetågens uppehåll i Fgr? Lastplatsen överlevde ganska länge - till 2002 (?).

Uppehåll slopade 1970-05-31. Sidospår borttaget februari 2002, ej använt efter 1988.


Ekevings sidor finns en grafisk tidtabell från 1971. Där finns inte Rbk angiven som station, den torde alltså ha försvunnit omkring 1970. Jag blev lite förvånad över att Rbk var station efter breddningenav banan, det trodde jag i min enfald inte. Jag vet dock att det finns synliga rester av ett normalspår till invid plattformen i Rbk, men hade utgått från att Rbk var lastplats.

Fråga: Användes Råbäck i någon utsträckning som station eller var där normalt ständigt obevakat? I 1964 års graf tycks det ligga ett möte i Råbäck på vardagar.
Att den försvann såpass tidigt torde väl tyda på att behovet egentligen var ringa. Vilket var slopningsdatumet? Har någon mer info om Råbäck vid denna tid vore det kul att se eller höra!

Råbäck nedklassad till hållplats 1970-05-04

//C.

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, restposter

av Kjell Aghult @, onsdag, augusti 08, 2018, 10:44 (378 dagar sedan) @ S-O Strand

1) Sth höjdes 90 > 100 Håkantorp-Lidköping 1988 och Lidköping-Mariestad 1990. Mariestad-Gårdsjö obekant.
2) Hällkis´ bommar: Saken ej allmänt inventerad. Ett skoltågspar från Lkp vände några år i
Hlk, vilket föranledde installationen.
3) Råbäck var normalt obevakad för alla tåg från 1968, då platsen avbemannades.
4) Bryne nedlades 1984.
5) Råbäck var station/driftplats till 1970, Källby till 1978, Lovene till 1987 och Lugnås till 1980..

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, restposter

av Nils-Eric Sääf @, Född i Kisa Bor i Åtvidaberg, onsdag, augusti 08, 2018, 12:40 (378 dagar sedan) @ Kjell Aghult

När blev tanten i Verkebäck entledigad från bomvevandet. Henne har jag ringt till många gånger från Jenny när tågen var sena och far var TKL. Fråga: var det så att man bara skulle ringa när tåget var MERA än 5 min.sent? Först ringa och säga att tåget var sent och sedan ringa när tåget gick från JENNY. som då var bevakat för samtiga tågrörelser.

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, restposter - Verkebäck

av Ola Almquist @, Göteborg, onsdag, augusti 08, 2018, 13:45 (378 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

När blev tanten i Verkebäck entledigad från bomvevandet. Henne har jag ringt till många gånger från Jenny när tågen var sena och far var TKL. Fråga: var det så att man bara skulle ringa när tåget var MERA än 5 min.sent? Först ringa och säga att tåget var sent och sedan ringa när tåget gick från JENNY. som då var bevakat för samtiga tågrörelser.

Här står det att bommarna automatiserades 1968. Utbyte av anläggningarna skedde nog i samband med att ställverket installerades 1958-1959 och därefter fällde man nog från stationen.
Var det fru Lindqvist i banvaktstugan du tänker på?

M.v.h.
Ola

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, restposter

av Calle Wickberg @, torsdag, augusti 09, 2018, 18:08 (377 dagar sedan) @ Kjell Aghult

1) Sth höjdes 90 > 100 Håkantorp-Lidköping 1988 och Lidköping-Mariestad 1990. Mariestad-Gårdsjö obekant.
2) Hällkis´ bommar: Saken ej allmänt inventerad. Ett skoltågspar från Lkp vände några år i
Hlk, vilket föranledde installationen.
3) Råbäck var normalt obevakad för alla tåg från 1968, då platsen avbemannades.
4) Bryne nedlades 1984.
5) Råbäck var station/driftplats till 1970, Källby till 1978, Lovene till 1987 och Lugnås till 1980..

Tack för era svar.

Så återstår då funderingarna kring bemanning och arbetsuppgifter i Stora Levene. Är det någon, som kan tänkas ha koll på det? :-)

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, 60-tal -- Frågor, kommentarer

av Ola Almquist @, Göteborg, fredag, augusti 10, 2018, 20:43 (376 dagar sedan) @ Calle Wickberg

- Stora Levene är lastplats i såväl 1964 som 1971 års grafer. Vid breddningen av banan byggdes ett nytt, mindre men modernt "stationshus" i Stora Levene. Tydligen ansåg man att det fanns ett behov av detta. Bilder finns bl a på samlingsportalen.

Gissningsvis var där också bemannat - men vad hade personalen för uppgifter? Biljettförsäljning och styckegodshantering? Hur vanligt var det med bemanning på platser, som inte klassades som station vid denna tid? På en bild som tidigare figurerat i detta forum syns stationshuset år 1980 med igenbommade fönster. Gissningsvis upphörde alltså eventuell bemanning på 1970-talet. Men när?

[image]

Denna bild, från Samlingsportalen (Jvm.KDAE06794), är tagen 1960. Här syns vev för bommar. Vägskyddet i Stora Levene anges dock som automatiskt i linjebeskrivningen. En arbetsuppgift mindre för platsvakten i Stlv?

Funnet på Landsarkivet i Göteborg. Det finns mer där... Jag är dock osäker på om det fanns någon ritning.

[image]

[image]

[image]

Det fanns även några bilder som finns på Samlingsportalen, JVM.KDAE06794 (ovan), 06795, 06797 och 06798. Dessa bilder bör vara tagna vintern 1956/1957.

Hur det såg ut när neonskylten kom på plats ses nedan på bild Jvm.KDAA08246. Jag tror att även denna är feldaterad.

[image]

M.v.h.
Ola

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, St. Levene

av Kjell Aghult @, lördag, augusti 11, 2018, 10:44 (375 dagar sedan) @ Ola Almquist

Gissningsvis var där också bemannat - men vad hade personalen för uppgifter? Biljettförsäljning och styckegodshantering? Hur vanligt var det med bemanning på platser, som inte klassades som station vid denna tid? På en bild som tidigare figurerat i detta forum syns stationshuset år 1980 med igenbommade fönster. Gissningsvis upphörde alltså eventuell bemanning på 1970-talet. Men när?[/bTraf]

Stora Levene förändrades 1962 infrastrukturellt från station till håll- och lastplats. Samma förändring trafikalt, d v s till "platsvaktsstation" brukade än ske samtidigt.
Platsvakten drev ett slags "närbutik" för lokala biljetter och frakter. Mer komplicerade
sådana ärenden sköttes av överordnad station, som också var redovisningsansvarig. Växling
och hantering av tyngre styckegods sköttes av konduktörerna.
Naturligtvis var plv-tjänsterna känsliga för sjunkande trafiksiffror. Och även bussföretagen
på landsbygden fick inskränka p g a bilkonkurrensen.
Stlv tycks ej ha varit kombinerad järnvägs- och postanstalt (Än ganska vanligt). Platsen
avbemannades 1967-05-28.

Denna bild, från Samlingsportalen (Jvm.KDAE06794), är tagen 1960. Här syns vev för bommar. Vägskyddet i Stora Levene anges dock som automatiskt i linjebeskrivningen. En det fanns någon ritning.

Bommarna automatiserades 1962, samtidigt med förändringen ovan.

En sann SJ-historia är när St. Levene (i skrift) troddes ligga i franskområdet och
heta "Saint-Levène". Platsen efterlystes hos både franska och belgiska godstariffcentralerna
som var ambitiösa nog att leta t o m bland nedlagda stationer! SJ-kollegerna kallade också den vållande en tid efteråt "Saint-Levène!"

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, St. Levene

av Calle Wickberg @, söndag, augusti 12, 2018, 00:20 (375 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Gissningsvis var där också bemannat - men vad hade personalen för uppgifter? Biljettförsäljning och styckegodshantering? Hur vanligt var det med bemanning på platser, som inte klassades som station vid denna tid? På en bild som tidigare figurerat i detta forum syns stationshuset år 1980 med igenbommade fönster. Gissningsvis upphörde alltså eventuell bemanning på 1970-talet. Men när?[/bTraf]

Stora Levene förändrades 1962 infrastrukturellt från station till håll- och lastplats. Samma förändring trafikalt, d v s till "platsvaktsstation" brukade än ske samtidigt.
Platsvakten drev ett slags "närbutik" för lokala biljetter och frakter. Mer komplicerade
sådana ärenden sköttes av överordnad station, som också var redovisningsansvarig. Växling
och hantering av tyngre styckegods sköttes av konduktörerna.
Naturligtvis var plv-tjänsterna känsliga för sjunkande trafiksiffror. Och även bussföretagen
på landsbygden fick inskränka p g a bilkonkurrensen.
Stlv tycks ej ha varit kombinerad järnvägs- och postanstalt (Än ganska vanligt). Platsen
avbemannades 1967-05-28.

Denna bild, från Samlingsportalen (Jvm.KDAE06794), är tagen 1960. Här syns vev för bommar. Vägskyddet i Stora Levene anges dock som automatiskt i linjebeskrivningen. En det fanns någon ritning.

Bommarna automatiserades 1962, samtidigt med förändringen ovan.

En sann SJ-historia är när St. Levene (i skrift) troddes ligga i franskområdet och
heta "Saint-Levène". Platsen efterlystes hos både franska och belgiska godstariffcentralerna
som var ambitiösa nog att leta t o m bland nedlagda stationer! SJ-kollegerna kallade också den vållande en tid efteråt "Saint-Levène!"

Stort tack för detta, det bringade viss klarhet för mig.

Intressant att Stlv var station såpass kort tid - och det nya stationshuset tycks ju bara ha varit i bruk som sådant i cirka fyra år?

Jag får för mig av något som skrevs som kommentar i denna tråd tidigare, att även Hällekis kan ha varit något mer än hållplats även efter breddningen av banan. Stämmer detta?

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, St. Levene

av Gunnar Olson @, söndag, augusti 12, 2018, 00:46 (375 dagar sedan) @ Calle Wickberg

Gissningsvis var där också bemannat - men vad hade personalen för uppgifter? Biljettförsäljning och styckegodshantering? Hur vanligt var det med bemanning på platser, som inte klassades som station vid denna tid? På en bild som tidigare figurerat i detta forum syns stationshuset år 1980 med igenbommade fönster. Gissningsvis upphörde alltså eventuell bemanning på 1970-talet. Men när?[/bTraf]

Stora Levene förändrades 1962 infrastrukturellt från station till håll- och lastplats. Samma förändring trafikalt, d v s till "platsvaktsstation" brukade än ske samtidigt.
Platsvakten drev ett slags "närbutik" för lokala biljetter och frakter. Mer komplicerade
sådana ärenden sköttes av överordnad station, som också var redovisningsansvarig. Växling
och hantering av tyngre styckegods sköttes av konduktörerna.
Naturligtvis var plv-tjänsterna känsliga för sjunkande trafiksiffror. Och även bussföretagen
på landsbygden fick inskränka p g a bilkonkurrensen.
Stlv tycks ej ha varit kombinerad järnvägs- och postanstalt (Än ganska vanligt). Platsen
avbemannades 1967-05-28.

Denna bild, från Samlingsportalen (Jvm.KDAE06794), är tagen 1960. Här syns vev för bommar. Vägskyddet i Stora Levene anges dock som automatiskt i linjebeskrivningen. En det fanns någon ritning.

Bommarna automatiserades 1962, samtidigt med förändringen ovan.

En sann SJ-historia är när St. Levene (i skrift) troddes ligga i franskområdet och
heta "Saint-Levène". Platsen efterlystes hos både franska och belgiska godstariffcentralerna
som var ambitiösa nog att leta t o m bland nedlagda stationer! SJ-kollegerna kallade också den vållande en tid efteråt "Saint-Levène!"


Stort tack för detta, det bringade viss klarhet för mig.

Intressant att Stlv var station såpass kort tid - och det nya stationshuset tycks ju bara ha varit i bruk som sådant i cirka fyra år?

Jag får det till nio år (1958-1967), som expedition och resgodsmagasin användes. Kanske väntsalen användes också en period efter att platsen avbemannats?


Jag får för mig av något som skrevs som kommentar i denna tråd tidigare, att även Hällekis kan ha varit något mer än hållplats även efter breddningen av banan. Stämmer detta?

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, Hällekis

av Kjell Aghult @, söndag, augusti 12, 2018, 07:34 (375 dagar sedan) @ Calle Wickberg

Jag får för mig av något som skrevs som kommentar i denna tråd tidigare, att även Hällekis kan ha varit något mer än hållplats även efter breddningen av banan. Stämmer detta?

Hällekis ändrades ca 1962 infrastrukturellt till hållplats, från station enligt Säo (=dagens driftplats).

Från 1959 års Säo hade en ny stationsbeteckning införts i grafen: "Endast tam" (=tåganmälan). För vad som förut kallats manuell blockpost, d v s mötes/förbigångsspår saknades. När det i Hlk rivits är okänt. Just nu minns jag inte någon liknande plats på enkelspår.

Hlk roll var att ge längst möjliga växlingstider till Vänern lp (cementindustrin). I 1959 års graf var Hlk säreget nog ständigt bevakad. Tkl passade då bommar, men man undrar varför inte vägvakt användes under icke-godstågstid, t ex söndagar.

Hlk avbemannades 1971-06-01.

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, Hällekis

av Christer Fredriksson @, söndag, augusti 12, 2018, 08:23 (374 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Hur var det med Molkom?
Där saknades mötesspår/sidospår under många år!

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, Hällekis

av Kjell Aghult @, söndag, augusti 12, 2018, 08:32 (374 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Hur var det med Molkom?
Där saknades mötesspår/sidospår under många år!

Sidospårsrivningen där skedde i nyare tid. 1959 års Säo gällde till 1973 och tjänstetidtabellerna datoriserades 1979. Ramarna ändrades.

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, Hällekis

av Christer Fredriksson @, söndag, augusti 12, 2018, 08:45 (374 dagar sedan) @ Kjell Aghult
Redigerad av Christer Fredriksson, söndag, augusti 12, 2018, 09:24

Jag åkte på lok förbi Molkom ett flertal gånger under 1990-talet och åren däromkring och då var sidospåren rivna, infartssignalerna var i bruk och oftast ställda på på fri genomfart. Ibland fanns en Tkl i tjänst i den på plattformen framför stationshuset uppstallda rastkojan på gummihjul.

Kallades Molkom då för "Bemannad blockpost" eller "Station"?

Silverhöjden är ett annat liknande exempel, utan sidospår, men där styrdes signalerna från "Fjärren" i Skogstorp.

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, Hällekis

av Kjell Aghult @, söndag, augusti 12, 2018, 09:37 (374 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Jag åkte på lok förbi Molkom ett flertal gånger under 1990-talet och åren däromkring och då var sidospåren rivna, infartssignalerna var i bruk och oftast ställda på på fri genomfart. Ibland fanns en Tkl i tjänst i den på plattformen framför stationshuset uppstallda raskojan på gummihjul.

Kallades Molkom då för "Bemannad blockpost" eller "Station"?

Station. 1959 års Säo och det manuella tidtabellsystemet var då upphävda.


Silverhöjden är ett annat liknande exempel, utan sidospår, men där styrdes signalerna från "Fjärren" i Skogstorp.

Formellt bara stängde man av spåret för trafik, liknande vid t ex ett banarbete. Platsens status ändrades inte. Även Stigtomta och Larslund saknade också mötesmöjligheter, i över tio år. Men var alltjämt formellt stationer.

Varje trafikledningscentral hade olika stationsdokument, i olika tappning. T ex standarddata som spårplaner och mötesspårslängder. Också specialsaker för vissa stationer, t ex spåravstängningarna ovan. Även t ex arbetstider för stationspersonal, växlingsrutiner etc.

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, Hällekis

av Christer Fredriksson @, söndag, augusti 12, 2018, 09:46 (374 dagar sedan) @ Kjell Aghult

När ändrades den gamla gängse definitionen av begreppet "Station"?

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, Säo-begrepp

av Kjell Aghult @, söndag, augusti 12, 2018, 10:22 (374 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

När ändrades den gamla gängse definitionen av begreppet "Station"?

I detta avseende 1988. Förut var definitionen "plats med huvudsignal där spår för tågmöte och
tågförbigång finns", därefter "plats där tågföljden kan regleras av tågklarerare". Flera varianter på det gamla temat funnits och gränsfall som Hällekis lösts vart för sig.

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, Hällekis

av Calle Wickberg @, söndag, augusti 12, 2018, 18:49 (374 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Jag får för mig av något som skrevs som kommentar i denna tråd tidigare, att även Hällekis kan ha varit något mer än hållplats även efter breddningen av banan. Stämmer detta?

Hällekis ändrades ca 1962 infrastrukturellt till hållplats, från station enligt Säo (=dagens driftplats).

Från 1959 års Säo hade en ny stationsbeteckning införts i grafen: "Endast tam" (=tåganmälan). För vad som förut kallats manuell blockpost, d v s mötes/förbigångsspår saknades. När det i Hlk rivits är okänt. Just nu minns jag inte någon liknande plats på enkelspår.

Hlk roll var att ge längst möjliga växlingstider till Vänern lp (cementindustrin). I 1959 års graf var Hlk säreget nog ständigt bevakad. Tkl passade då bommar, men man undrar varför inte vägvakt användes under icke-godstågstid, t ex söndagar.

Hlk avbemannades 1971-06-01.

Återigen tack, mycket intressant.

Vänern var alltså egen lp - trodde att den under hela normalspårstiden ingått i Forshem. Så kanske ej skedde förrän nuvarande signalställverk i Forshem installerades?

Får väl fortsätta med att utöka frågan, vetgirig som jag är - vilka driftplatser klassades som stationer efter breddningen? Kan listan nedan utökas eller i övrigt kompletteras (platsvaktstjänst vid lastplats t ex?)? Mycket intressant detta och bemanningsfrågan ger ju onekligen en bild av hur det var när det begav sig...


Stora Levene// stn till 1962 // avbemannad 1967

Järpås// ständigt obev // avbemannad 1976 (?)

Lovene// stn till 1987 // avbemannad ?

Lidköping// ännu bevakad för alla tåg //sex (cirka?) tkl stationerade i Lkp

Källby// stn till 1978 // avbemannad ?

Råbäck// stn till 1970 // avbemannad 1968

Forshem// bevakas ännu tidvis, personal fr. Lkp och Mst // avbemannad ?

Lugnås// stn till 1980 // avbemannad ?

Mariestad// ännu bevakad för alla tåg //sex (cirka?) tkl stationerade i Mst

Lyrestad// normalt ständigt obev // avbemannad ? (möten förekom här till 2000 eller 2001)

Hova// ständigt obev // avbemannad ? (bevakad senast 2005 för en tågvändning)

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, Hällekis

av Kjell Aghult @, måndag, augusti 13, 2018, 07:59 (373 dagar sedan) @ Calle Wickberg

Vänern var alltså egen lp - trodde att den under hela normalspårstiden ingått i Forshem. Så kanske ej skedde förrän nuvarande signalställverk i Forshem installerades?

Ja, 1965. Bekräftar årtalet i Per Forsströms ställverksregister.>

Får väl fortsätta med att utöka frågan, vetgirig som jag är - vilka driftplatser klassades som stationer efter breddningen? Kan listan nedan utökas eller i övrigt kompletteras (platsvaktstjänst vid lastplats t ex?)? Mycket intressant detta och bemanningsfrågan ger ju onekligen en bild av hur det var när det begav sig...


Stora Levene// stn till 1962 // avbemannad 1967

Järpås// ständigt obev // avbemannad 1976 (?)

Ja


Lovene// stn till 1987 // avbemannad ?

1969


Lidköping// ännu bevakad för alla tåg //sex (cirka?) tkl stationerade i Lkp

Källby// stn till 1978 // avbemannad ?

1973


Råbäck// stn till 1970 // avbemannad 1968

Forshem// bevakas ännu tidvis, personal fr. Lkp och Mst // avbemannad ?

1979


Lugnås// stn till 1980 // avbemannad ?

1969


Mariestad// ännu bevakad för alla tåg //sex (cirka?) tkl stationerade i Mst

Lyrestad// normalt ständigt obev // avbemannad ? (möten förekom här till 2000 eller 2001)

1979. Sedan sannolikt bilburen tkl.


Hova// ständigt obev // avbemannad ? (bevakad senast 2005 för en tågvändning)

1978

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, Hällekis

av Calle Wickberg @, tisdag, augusti 14, 2018, 00:38 (373 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Stort tack.

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, 60-tal -- Frågor, kommentarer

av Ola Almquist @, Göteborg, söndag, augusti 12, 2018, 00:46 (375 dagar sedan) @ Ola Almquist

- Stora Levene är lastplats i såväl 1964 som 1971 års grafer. Vid breddningen av banan byggdes ett nytt, mindre men modernt "stationshus" i Stora Levene. Tydligen ansåg man att det fanns ett behov av detta. Bilder finns bl a på samlingsportalen.

Gissningsvis var där också bemannat - men vad hade personalen för uppgifter? Biljettförsäljning och styckegodshantering? Hur vanligt var det med bemanning på platser, som inte klassades som station vid denna tid? På en bild som tidigare figurerat i detta forum syns stationshuset år 1980 med igenbommade fönster. Gissningsvis upphörde alltså eventuell bemanning på 1970-talet. Men när?

[image]

Denna bild, från Samlingsportalen (Jvm.KDAE06794), är tagen 1960. Här syns vev för bommar. Vägskyddet i Stora Levene anges dock som automatiskt i linjebeskrivningen. En arbetsuppgift mindre för platsvakten i Stlv?

Funnet på Landsarkivet i Göteborg. Det finns mer där... Jag är dock osäker på om det fanns någon ritning.

Komplettering.
En ritning över stationshuset finns här.
Bilden från 1980 antar jag är den som finns här.

M.v.h.
Ola

Linjebeskr. Gårdsjö-Håkantorp, 60-tal -- Frågor, kommentarer

av Calle Wickberg @, söndag, augusti 12, 2018, 18:39 (374 dagar sedan) @ Ola Almquist

Bilden från 1980 antar jag är den som finns här.

M.v.h.
Ola

Det var den som avsågs ja.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum